Begriplighet kunskap som främjar hälsa

Med begriplighet menar Antonovsky att flödande information upplevs som ordnad och sammanhängande, att informationen går att förklara och därmed ger individen förmåga att bedöma sin verklighet (Antonovsky, 2005). Vad uppfattar elever och lärare som begripligt inom hälsa och hälsorelaterad undervisning?

För att lärarna ska veta vad de ska undervisa angående hälsa måste innehållet i kursplanen för Idrott och hälsa tolkas. Ett av skolämnets syfte är att ”utveckla kunskaper om hur kroppen fungerar och hur vanor, regelbunden fysisk aktivitet och friluftsliv förhåller sig till fysiskt och psykiskt välbefinnande” (Skolverket, 2000a, s. 1). Undervisningen ska sträva efter att utveckla elevens ”kunskap om vad som främjar hälsa” (Skolverket, 2000a, s. 1), samt utveckla ”kunskaper som gör det möjligt att se, välja och värdera olika former av rörelse ur ett hälsoperspektiv” (Skolverket, 2000a, s. 1). Vidare bedöms elevernas kunskaper om vad som påverkar den egna hälsan, både fysiskt och psykiskt (Skolverket, 2000a). Hur tolkar lärarna kursplanen i Idrott och hälsa?

Lärarna menar att kursplanen upplevs som ”luddig” och ”otydlig”. De menar att hälsa är ett så stort och brett begrepp, att det är svårt att veta vad det hälsorelaterade innehållet ska bestå av:

Jag tolkar den som att eleverna ska få kunskaper om vad hälsa är och koppla den till sin fysiska aktivitet (Lärare B).

…(kursplanen, min anm.) måste bli klarare vad det är som ska tas upp inom hälsa. Mitt fokus är att vi pratar mycket om kosten, och som jag sa innan psykosociala aspekter på det, träningslära och ergonomi (Lärare A).

Lärare B vill att eleverna ska ha kunskap om hur de ska göra för att kroppen ska må bra hela livet. Han fokuserar på kunskap om kondition och om kroppen för att eleverna ska förstå vad som händer vid fysisk aktivitet. Lärare A har en liknande syn på innehållet och vad hon väljer att fokusera på. Lärarna väljer att främst undervisa om motion, kost och ergonomi. Detta innehåll ska ge eleverna kunskap att kunna välja fysisk aktivitet och även förstå livsstilens betydelse för hälsan. Lärarnas hälsorelaterade undervisningsinnehåll står i paritet med Quennerstedts studie att synen på hälsa i skolämnet utgår från fysiologidiskursen. Med det menar Quennerstedt att det hälsorelaterade innehållet ska ”stimulera till goda vanor avseende fysisk aktivitet och kost, att undervisningen ska ge fysisk träning samt utveckla elevernas kunskaper om fysisk träning” (Quennerstedt, s. 244, 2006). Uppfattar eleverna att lärarnas hälsorelaterade innehåll – motion, kost, ergonomi – är det som framträder i undervisningen? Följande två citat sammanfattar elevernas uppfattning av det hälsorelaterade innehållet:

Vi lär oss speciellt om mat… Vad man ska äta för att må bättre och sen så lär vi oss att man ska träna regelbundet för att må bra. Vi lär oss… Ungefär lite såna saker (Elev A6).

Framförallt när vi hade ergonomi om hur man ska lyfta och vad som är bra för ryggen. Och sen i slutet av förra terminen, då hade vi om kroppen då fick jag lära mig det, har man bättre kondition så har man bättre hälsa (Elev B14).

Det innehåll som framkommer på lektionerna, det som kallas det faktiska innehållet i undervisningen, visar att eleverna uppfattar att de främst lär sig att hälsa handlar om kost, motion, ergonomi samt hur kroppen fungerar och påverkas. En del elever nämner alla fyra faktorer, men de flesta endast kost och motion. Detta stämmer till stor del överens med vad lärarna väljer att undervisa, och även med kursplanens mål att eleverna ska ”förstå sambandet mellan mat, motion och hälsa och kunna tillämpa kunskaper i ergonomi i vardagliga

sammanhang” (Skolverket, 2000a, s. 3). Enligt Ekberg representerar innehållet i kursplanen en formuleringsarena, vilket innebär statsmaktens, kommunens och skolans intentioner med undervisningen. Det hälsorelaterade innehållet som undervisas av lärarna utgör det Ekberg kallar en transformeringsarena, som är lärarnas tolkning av kursplanen. Realiseringsarenan representerar det innehåll eleverna uppfattar att lärarna undervisar. I denna undersökning är skolämnets lärobjekt, vad det hälsorelaterade innehållet består av, i stort detsamma på formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan. Detta skiljer sig från resultaten i Ekbergs studie, som visar att hälsa betonas stort i styrdokumenten, men att hälsa ”undervisas” genom att eleverna är fysiskt aktiva (Ekberg, 2009).

Vad har eleverna lärt sig om hälsa? Lärare B upprepar att det viktigaste är att eleverna ska upptäcka och lära sig att se samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Jag tolkar det som att han genom att engagera eleverna till deltagande i fysisk aktivitet vill anlägga ett hälsorelaterat beteende hos dem, och inte endast se till deras färdigheter. Undervisningen är för honom således mer hälsoorienterad än färdighetsorienterad, till skillnad från vad studier visar om skolämnet i Brasilien och USA (Tassitano m.fl. 2010, Trost, 2006). Lärare B menar att de flesta av hans elever ser samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Lärare A berättar att även hon har en god bild av elevernas kunskaper. Det hon upprepar och talar ofta om i undervisningen är det eleverna visar störst kunskaper i och förståelse för, både på prov och i samtal om hälsorelaterade ämnen. Lärare A berättar att en del av eleverna ännu inte fullt ut kan reflektera runt hälsans betydelse för livsstilen, men att de är på god väg och att de har sunda tankar och en hälsomedvetenhet. Hur reflekterar eleverna runt hälsa? Jag bad dem att förklara vad hälsa är, och ofta tyckte de att det var svårt, men många av eleverna reflekterade i likhet med dessa:

Hälsa är att ta hand om sig själv, träna regelbundet, äta bra. […] Hälsa alltså då tänker jag… Då kan du… Att ha bra hälsa gör att du får ett sundare liv, du blir piggare varje dag, du kan leva lite gladare (Elev B11).

Hälsa är hur du mår och ja… Det är hur du mår. […] Vi lär oss om speciellt om mat… Vad man ska äta för att må bättre och sen så lär vi oss att man ska träna regelbundet för att må bra (Elev A2).

Dessa elever reflekterar om hälsa i termer av fysiskt och psykiskt välbefinnande som att må bra och hur detta kan nås genom träning, rätt kost, och att vara glad. Många av eleverna menar även att personer som äter onyttigt och inte motionerar också kan må bra, men har

inte lika bra hälsa som de som äter bra och motionerar. Detta förklarar eleverna utifrån att andra faktorer än kost och motion är viktiga för hälsan, som att vara glad, träffa vänner och att göra det som får en att må bra. Ett par av eleverna förklarar att hälsa för dem endast är att motionera och att ha en bra kondition. De förklarar att fysisk aktivitet leder till hälsa, men utan god hälsa kan det vara svårt att vara fysiskt aktiv, således betraktar de en fysiskt inaktiv person som ohälsosam. Det är att se hälsa synonymt med enbart fysisk aktivitet, men Welk m.fl. (2006) menar att optimal hälsa kräver fysisk aktivitet och även en rimlig nivå av fysisk form (Welk m.fl. 2006). Så här förklarar en elev varför kondition är viktigt för hälsan:

Att man får ju bättre hälsa när man idrottar, konditionen är bättre så har du bättre hälsa. […] Har man bra kondition lever man längre (Elev B16).

Rönholt (2001) presenterar forskning som visar att fysisk aktivitet är den åtgärd som är bäst för förebyggande av t.ex. hjärt-kärlsjukdomar och fetma, och därmed även för att förbättra folkhälsan (Rönholt, 2001). Eleven ovan har rätt i att motion är bra för hälsan, och det är ett av sambanden Lärare B vill att eleverna ska lära sig att se. Vad eleverna lärt sig om hälsa, eller hur de förklarar hälsa, varierar således från att se hälsa enbart som fysisk aktivitet till att även se hälsa som psykiskt och socialt välbefinnande. Det är svårt att skilja på vad eleverna lärt sig i skolan och vad de lärt sig från andra källor som TV, internet, tidningar och hemmet. Lärarna strävar efter att tala om fler hälsorelaterade ämnen som skadeförebyggande träning, kroppsideal, ätstörningar och dopning så ofta de kan, vilket bl.a. även eleverna i NU- 03 menar är det som undervisas minst i skolämnet Idrott och hälsa (Skolverket, 2004).