6.1 Slutsatser
Som forskare har jag i tolkningen av materialet utgått från min förförståelse om undersökningsområdet och förankrat informanternas ord i forskning och teori. Resultatet ska ses i detta sammanhang. Syftet för undersökningen har varit att ta reda på vad det hälsorelaterade innehållet består av i skolämnet Idrott och hälsa, vad eleverna lär sig om hälsa och hur detta undervisas av lärarna. Utifrån underökningen har jag dragit följande slutsatser:
En första slutsats är att hälsa framställs främst ur ett fysiskt perspektiv av både lärare och elever. Eftersom undersökningen har behandlat hälsa inom skolämnet Idrott och hälsa är det ofrånkomligt att fysisk aktivitet ständigt återkommer i samband med att hälsa nämns. Det är framskrivet i kursplanen för skolämnet Idrott och hälsa att hälsofrågor ska diskuteras utifrån idrott och friluftsliv (Skolverket, 2000a). Därför blir den hälsorelaterade undervisningen starkt kopplad till fysisk aktivitet, precis som lärarna förklarar och som även framgår i Quennerstedts studie (Quennerstedt, 2006). Eleverna talar stort om motionens betydelse för hälsan, några av dem för att de har lärt sig att det är så, några av dem för att de har erfarenhet av det. Som jag nämnt i inledningen och med lärarnas citat från föregående kapitel, upplever jag att det finns en uppfattning om och förväntan bland elever, föräldrar och andra lärare att skolämnet ska handla om att aktivera eleverna fysiskt, och att skolämnet i allmänhet mer handlar om utövning än undervisning. Lärarna känner att det är svårt att motivera innehåll som hälsorelaterad undervisning. Denna slutsats drar jag utifrån elevernas tal om fysisk aktivitet i samband med hälsa, den frustration lärarna visade i intervjuerna, samt från egna erfarenheter under min lärarpraktik.
En andra slutats är att elevernas kunskap om hälsa varierar stort. Det kan bero på att jag i intervjuerna inte lyckades nå elevernas kunskap om hälsa med mina frågor. Det kan även
bero på att elevernas kunskap om hälsa i några fall inte är så stor. Ytterligare en anledning kan vara att några elever intresserar sig mer för hälsa än andra, och därför har större förmåga att reflektera runt ämnet. En fråga för undersökningen var vad eleverna lärt sig om hälsa inom skolämnet. Svårigheten med att helt svara på den frågan är att elevernas kunskap även innefattar det informella lärandet, det eleverna tar till sig utanför skolans verksamhet, precis som Lärare A tog upp. Det framkom att några elever har lärt sig om hälsa genom sociala medier eller hemifrån. Min egen uppfattning är att det är mycket vanligt att det sänds TV- program, visas annonser och skrivs artiklar som handlar om viktminskning, effektiv träning och utseende. Detta, precis som annan information och fakta, påverkar elevernas uppfattning om hälsa, fysisk aktivitet och kroppsideal. Om det är positivt eller negativt vill jag inte lägga någon värdering i, jag anser att det beror på hur eleven tar hand om kunskapen. Dock är jag medveten om att elevernas kunskap om hälsa även kommer från andra håll än skolan.
En tredje slutsats är att lärare och elever uppfattar att den hälsorelaterade undervisningen ges olika mycket tid. Lärarna betonar att hälsa är viktigt, och att de försöker tala om detta så fort tillfälle ges och inte endast på teoretiska lektioner. Eleverna däremot tycker att hälsa främst är i fokus när de har teoretiska lektioner. En anledning kan vara att eleverna vid det tillfället är mer medvetna om att det är just hälsa som undervisas, och att de inte uppfattar lärarnas ”förbigående” tal om hälsa i all undervisning. Det kan också bero på att lärarna uppfattar att de talar om hälsa oftare än de gör, eller att de vill tala mer om hälsa och inte finner tillfälle för det. En tredje orsak kan vara att eleverna inte är intresserade av skolämnets hälsoaspekt – de vill aktivera sig och komma från den stillasittande verksamheten.
6.2 Slutdiskussion
Den undervisning som diskuteras i detta arbete utgår från styrdokument som i skrivande stund gäller t.o.m. VT 2011. Den 11 oktober 2010, under detta arbetes gång, presenterade utbildningsminister Jan Björklund den nya läroplanen och de nya kursplanerna för grundskolan (Lgr11) och gymnasieskolan (Gy11) som träder i kraft den 1 juli 2011 (Regeringen, 2010). Fokus för denna omfattande reform, som även innebär en ny skollag och en ny betygsskala med sex steg, är kunskap och kvalitet för att fler elever i större utsträckning ska nå målen. De nya kursplanerna för varje skolämne skriver tydligare fram mål och
kunskapskrav. Under reformen har flera intressenter varit involverade, framförallt yrkesverksamma lärare som har fått möjlighet att ge synpunkter på flera utkast av kursplanerna (Skolverket, 2010). Det centrala ämnesinnehållet i kursplanen för Idrott och hälsa består av tre områden: 1) Rörelse, 2) Hälsa och livsstil, samt 3) Friluftsliv och utevistelser. Exempel på det nya ämnesinnehållet i området Hälsa och livsstil är att eleven ska sätta upp mål att nå för sin egen fysiska aktivitet, elever och lärare ska diskutera olika begrepp och olika definitioner på hälsa, de ska diskutera sambandet mellan hälsa, rörelse och kost och sambandet mellan beroendeframkallande medel och ohälsa, och även beröra kroppsideal och dopning (Regeringen, 2010). Trots att denna undersökning vilar på styrdokument, forskning och undervisning som representerar nuvarande läroplan Lpo94 och kursplan i Idrott och hälsa, upplever jag att jag kan använda mig av slutsatserna som framkommit i min kommande profession. Fysisk aktivitet har alltid varit bärande för undervisning inom Idrott och hälsa, och jag har svårt att tro att det kommer att ändras drastiskt. Jag skulle personligen uppskatta om skolämnet ändrar karaktär från att vara starkt präglat av föreningsidrotten (trots att jag är en produkt av densamma genom år av idrottande) och istället fokuserar på det kursplanen skriver fram – allsidiga rörelser och aktiviteter som kan lägga grunden för ett livslångt intresse för regelbunden fysisk aktivitet. Jag vill även tala mycket om hälsa, ur alla perspektiv och inte bara främst det fysiska. Med denna undersöknings resultat vet jag hur ett hälsorelaterat innehåll undervisas på två skolor och hur responsen ser ut från eleverna. Jag vet vad eleverna lär sig utifrån det hälsorelaterade innehållet den nuvarande kursplanen skriver fram, men även vad lärarna och eleverna saknar och önskar i undervisningen av Idrott och hälsa.
Forskning på området visar hur skolämnets styrdokument skriver fram ämnesinnehållet, och resultat från Ekberg (2009), Quennerstedt (2006), Tassitano m.fl. (2010), Trost (2006) och Thedin Jakobsson (2004) visar att det är skillnad mellan det ämnesinnehåll som skrivs fram i kursplanen och det ämnesinnehåll som realiseras i undervisningen. Ekberg (2009) jämför styrdokumentens ämnesinnehåll med undervisningens ämnesinnehåll genom att intervjua lärare och videofilma deras lektioner. Elevernas synpunkter efterfrågades ej, vilket hade varit intressant att ta del av. Jag har även tagit del av studier som bygger på lärarintervjuer om hälsa, men lärarnas framställning om hälsorelaterad undervisning ställs inte i kontrast till elevernas sätt att se på hälsa i skolämnet (Thedin Jakobsson, 2004). NU-03 presenterar elevernas synpunkter, men den hälsorelaterade undervisningen har inte fått ett stort utrymme. Forskning om elevernas erfarenhet av hälsa, undervisning om hälsa i
skolämnet och vilken påverkan den får är något jag efterlyser. Det denna undersökning visar är att framförallt elever har många och viktiga synpunkter på skolämnets innehåll och undervisning, inte endast om hälsa. Det är inte självklart att lärarens vad, hur och varför i undervisningen uppfattas på samma sätt av eleven. Det skulle vara intressant att följa upp den här undersökningen för att ta reda på om, och hur, eleverna värdesätter kunskapen de tillgodogör sig om hälsa i skolämnet Idrott och hälsa, både nu och i ett längre perspektiv. Vilken betydelse har skolämnets hälsoinriktning sedan 1994 haft när det gäller att anlägga grunden för ett hälsorelaterat beteende hos eleverna? Resulterar kunskapen i att eleverna väljer att vara regelbundet fysiskt aktiva i ett livslångt perspektiv, har goda matvanor och väljer en livsstil som främjar hälsan? Engström (2006) visar i sin longitudinella studie att ett högt deltagande i skolämnet Idrott och hälsa och/eller fysisk aktivitet på fritiden i ungdomsåren inte är en garanti för att vara fysiskt aktiv i vuxen ålder. Det återstår således att se om det centrala hälsorelaterade ämnesinnehållet i Lpo94 ger ovan önskvärda resultat, då vi ännu inte sett effekterna av detta. Det krävs en längre studie för att svara på de frågorna, men jag anser att det är relevanta frågor som skulle kunna stärka skolämnets status samt legitimera och motivera det centrala hälsorelaterade innehållet och aktiviteterna som anpassas efter detta.
Något som även framkommit i undersökningen och som jag funderat över är att pojkarna och flickorna till betydande del talar om och förstår hälsa på olika sätt. Majoriteten av pojkarna talar om hälsa som motion och att fysisk aktivitet är bra för konditionen. Majoriteten av flickorna talar om hälsa som motion men även om hälsa som välbefinnande ur både fysisk, psykiskt och socialt perspektiv. Generellt sett hade flickorna mer att berätta om undersökningsområdet än pojkarna, de var mer verbala i intervjuerna och delgav i större utsträckning på detaljer i sina förklaringar. Om detta kan förklaras med ett genusperspektiv, eller med elevernas mognadsskillnad fysiskt, mentalt och socialt ämnar jag inte behandla närmre här. Det är en intressant utgångspunkt om en liknande undersökning ska genomföras. Min förförståelse i undersökningen har varit en enorm tillgång i läsning av litteraturen och i tolkningen av materialet. Det hermeneutiska angreppssättet för tolkningen bygger på att min förförståelse ska föra mig djupare in i materialet och få mig att se en klarare bild än när jag startade, vilket även skett. På samma sätt har teorin om hälsoutveckling, KASAM, fått mig att inse innebörden av att reflektera över vad, hur och varför i min egen undervisning.
Om jag skulle göra om undersökningen, skulle intervjuerna med eleverna förberedas noggrannare. Jag utgick från att kunna komplettera intervjufrågorna med följdfrågor beroende på elevens svar, vilket fungerade bra i de flesta intervjuer. Men ibland föll följdfrågorna platt – hur följer jag upp ett ”jag vet inte” när min uppmuntran till eleven att ”fundera ett tag” och att ”tänka högt” också resulterar i ett ”jag vet inte”? Det är något jag ska ha i åtanke till nästa undersökning.
Förutom att undersökningen har gett mig nya och viktiga insikter inför kommande år av undervisning i Idrott och hälsa, har jag blivit positivt överraskad av elevernas klarsynthet när de talar om hälsa. Jag rekommenderar att läsa bilaga 4 där samtliga elevers förklaringar om vad hälsa är finns samlade. Jag vill avsluta min undersökning om hälsa i skolämnet Idrott och hälsa med ett elevcitat, och jag låter det tala för sig själv:
Hälsa är inte bara någonting fysiskt, utan det kan vara något psykiskt också. Att man kan må bra. […] Av att… Göra det du gillar för det är det som får en att må bra. Så gör det så ofta… Så tror jag att du kommer må bra.
7 Referenser
Annerstedt, Claes (2001a). Från fysisk fostran till hälsoarbete. I Annerstedt, Claes, Peitersen, Birger & Rönholt, Helle (2001). Idrottsundervisning: Ämnet idrott och hälsas didaktik. S. 111-122. Göteborg: Multicare.
Annerstedt, Claes (2001b). Ett reflekterande förhållningssätt till undervisning i Idrott och hälsa. I Annerstedt, Claes, Peitersen, Birger & Rönholt, Helle (2001).
Idrottsundervisning: Ämnet idrott och hälsas didaktik. S. 173-190. Göteborg: Multicare. Antonovsky, Aaron (2005). Hälsans Mysterium. Stockholm: Natur och kultur.
Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Balz, Eckart & Neumann, Peter (2005). Physical Education in Germany. In Pühse, Uwe & Gerber, Markus (Red.) International comparison of Physical Education. Concepts.
Problems. Prospects. P. 292-309.Oxford: Meyer & Meyer Sport (UK). Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi.
Ekberg, Jan-Eric (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering – En studie av ämnet idrott
och hälsa i skolår 9. Malmö: Holmbergs.
Engström, Lars-Magnus (2006). Idrott som social markör. Stockholm: HLS Förlag. Feingold, Ronald & Holland-Florentino, Leah (2005). Physical Education in the United
States. In Pühse, Uwe & Gerber, Markus (Red.) International comparison of
Physical Education. Concepts. Problems. Prospects. P. 698-716. Oxford: Meyer & Meyer Sport (UK).
Gunnarsson, Bernt (2010). Kvalitativ metod. (Föreläsning 2010-09-07). Malmö: Malmö Högskola Lärarutbildningen.
Quennerstedt, Mikael (2006). Att lära sig hälsa. V. Frölunda: Universitetsbiblioteket. Pühse, Uwe & Gerber, Markus (2005). International comparison of Physical Education.
Concepts. Problems. Prospects. Oxford: Meyer & Meyer Sport (UK).
Regeringen (2010). Kursplan Idrott och hälsa. I Förordning om läroplan för grundskolan,
förskoleklassen och fritidshemmet. S. 23-25. Elektronisk.
Rönholt, Helle (2001). Hälsa. I Annerstedt, Claes, Peitersen, Birger & Rönholt, Helle (2001).
Idrottsundervisning: Ämnet idrott och hälsas didaktik. S. 333-339. Göteborg: Multicare. Rönholt, Helle (2005). Physical Education in Denmark. In Pühse, Uwe & Gerber, Markus
(Red.) International comparison of Physical Education. Concepts. Problems.
Prospects. P. 206-227. Oxford: Meyer & Meyer Sport (UK).
Sandahl, Björn (2005). Ett ämne för alla? Normer och praktiker i grundskolans
Idrottsundervisning 1962-2002. Falun: Carlsson.
Skolverket (2000a). Grundskolan. Kursplan för idrott och hälsa. (Elektronisk).
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3872/titleId/IDH1010%20 -%20Idrott%20och%20h%E4lsa (2010-10-03).
Skolverket (2000b). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
Fritidshemmet Lpo 94. (Elektronisk).
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069 (2010-10-03).
Skolverket (2004). Nationell utvärdering av grundskolan 2003 - Bild, hem- och
konsumentkunskap, idrott och hälsa, musik och slöjd (NU-03). Stockholm. (Elektronisk).
http://www.skolverket.se/publikationer (2010-10-22).
Skolverket (2010). Skola i förändring. Om reformerna i den obligatoriska skolan. Stockholm. (Elektronisk).
http://www.skolverket.se/publikationer (2010-10-25). Statens Folkhälsoinstitut (2010a). Metoder. (Elektronisk).
http://www.fhi.se/Metoder/ (2010-09-12).
Statens Folkhälsoinstitut (2010b). Folkhälsopolitikens målområden. (Elektronisk).
http://www.fhi.se/Om-oss/Folkhalsopolitikens-malomraden/ (2010-09-12). Statens Folkhälsoinstitut (2010c). Fysisk aktivitet. (Elektronisk).
http://www.fhi.se/Vart-uppdrag/Fysisk-aktivitet/ (2010-10-17).
Tassitano, Rafael, Barros, Mauro, Tenório, Maria, Bezerra, Jorge, Florindo, Alex, & Reis, Rodrigo (2010). Enrollment in Physical Education is associated with health-related behaviour among high school students. Journal of School Health, vol. 80:3, pp. 126- 133. (Elektronisk).
http://web.ebscohost.com.support.mah.se/ehost/detail?vid=5&hid=107&sid=c240f9cd- d25e-4f7c-bcb4-
4dc97701f999%40sessionmgr113&bdata=JnNpdGU9ZWhvc3QtbGl2ZQ%3d%3d#db= afh&AN=48138156 (2010-10-14).
Thedin Jakobsson, Britta (2004). Basket, brännboll och så lite hälsa! Lärares uppfattning om vad hälsa innebär i ämnet idrott och hälsa. I Mellan nytta och nöje. Bilder av ämnet
idrott och hälsa (Larsson, Håkan & Redelius, Karin). S. 99-122. Stockholm: Edita Norstedts Tryckeri.
Trost, Stewart (2006). Public health and physical education. In Kirk, David, Macdonald, Douane & O´Sullivan, Mary (Red.) P. 163-187. The Handbook of Physical Education. London: Sage Publications.
Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. (Elektronisk).
http://codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2010-10-14).
Welk, Gregory J, Eisenmann, Joey C. & Dollman, James (2006). Health-related physical activity in children and adolescents: a bio-behavioral perspective. In Kirk, David,
Macdonald, Douane & O´Sullivan, Mary. (Red.) P. 665-684. The Handbook of Physical
Education. London: Sage Publications.
WHO. Constitution of the world health organization. (Elektronisk).
http://apps.who.int/gb/bd/PDF/bd47/EN/constitution-en.pdf (2010-10-09). Winroth, Jan & Rydqvist, Lars-Göran (2008). Hälsa & hälsopromotion: med fokus på
individ-, grupp- och organisationsnivå. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Ödman, Per-Johan (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.