P å sekt. 950— 1350 utfördes behandling med olika dam m bindningsmedel, näm ligen Solexem ulsion, klorkalcium , flyta n d e su lfitlu t och torrlut. D am m bind- ningsmedlet hade till u p p gift att binda gruset i fogarna, så att beläggningen blev dam m fri och åtgången av underhållsgrus minskades.
Behandling med Solexem ulsion.
Solexem ulsion användes på sekt. 950— 1050. Stensättningen utfördes med norm alt sättgrus (S.V . 7030) och kom prim erades med öppna fogar, va refter där så erfordrades fogarna spolades ur till 3 å 4 cm djup. Behandlingen med Solex emulsion utfördes därefter, innan beläggningen v a rit utsatt fö r tra fik .
P å sekt. 950— 7000 utfördes behandlingen så, att Solexolja, blandad med 50 % vatten, medelst emulsionskannor hälldes ut över stensättningen till en m ängd a v 2 kg utspädd olja per m 2, och om edelbart nedsopades i fogarna, v ilk a därefter fylld es med tätt, bindande pågrus, (S.V . 7531, fig. 26) bestående a v 50 % sättgrus och 50 % stenmjöl. Genom upprepade sopningar tillsågs, att alla fo g ar blevo fy lld a .
Fig. 26. S iktkurvo r för bindande pågrus (S.V . 7531) och torrlut (S.V . 7533).
F ig. 26. G ra din gs o f dense p a v in g -sa n d an d dry su b stan ce, o b ta in ed fr o m su lp h ite w aste liq u o r by ev a p oration.
F ig . 27. F o g fy lln a d m ed S o le x -e m u l- sion, sekt. 950— 1000, en v e c k a e fte r u tfö r a n d e t, ö p p n a p o r e r i å ts k illig a fo g a r och p å b ö r ja d sp ric k b ild n in g .
F ig. 27. J o in ts f ill e d w ith E sth o n ia n o il em ulsion.
P å sekt. 7000— 1050 fylld es fogarnas översta del till 3 a 4 cm djup med det ovannäm nda pågruset. Genom upprepade sopningar tillsågs, att alla fogar blevo orden tligt fy lld a . D ärefter spreds med emulsionskannor 50-procentig Solexem ul- sion till en m ängd av 1 kg utspädd olja per m 2. Genom sopning med kvastar tillsågs, att emulsionen fördelades lik fo rm igt över ytan , så att den trängde ned i alla fogar. D et visade sig, att den utan svårighet trängde ned genom hela på- gruslagret.
N ä r hela sträckan behandlats, utfördes avgrusning med ca 1 k g stenmjöl per m 2 fö r att binda överskott av olja på stensättningen. T ra fik e n släpptes in på sträckan dagen efter behandlingen. Sedan em ulsionsvattnet avdunstat, va r be läggningens färg helt svart.
N ä r trafiken släpptes fram , visade det sig, att särskilt på sekt. 950— 1000 m ånga fo gar efter ko rt tid blevo tom m a, eller att sprickor uppstodo m ellan sten och fo g fy lln a d (fig. 27). O rsaken h ärtill var, att först håligheter uppstått m ellan sättgrus och fo g fy lln a d , varefter den senare tryckts ner. Skillnaden m ellan de båda delsträckorna torde bero på, att pågruset kom prim erats bättre i torrt till stånd på sekt. 1000— 1050 än uppblandat med oljeem ulsion på sekt. 950— 1000. En vecka efter u tförandet sopades emulsionsbetongmassa över hela sträckan, (fig. 28) v a rv id tillsågs, att alla fogar blevo v ä l fy lld a . Sprickor uppstodo emel lertid åter. C a en m ånad efter utförandet voro alla fo gar spruckna. Fogmassan blev hård och spröd och lossnade i en hel del fogar.
V id avsyningen* a v p rovvägen den 23 oktober 1939 förekom m o sprickor i alla fo g ar och ett m ycket stort antal voro tomma. D å beslöts, att proven skulle anses avslutade på hela den med Solexem ulsion behandlade sträckan, sekt. 950— 1050, och att beläggningen skulle grusas av med stenmjöl o— 5 mm.
F ig . 28. B e h a n d lin g m ed S o le x e m u lsio n . E m u lsio n s b eto n g m a ssa sop as ö v e r s trä ck a n .
B e h a n d l i n g m e d k l o r k a l c i u m .
Behandling med klorkalcium utfördes på sekt. 1050— 1150. Stensättningen utfördes med norm alt sättgrus (S.V . 7030) och kom prim erades med öppna fogar. D ärp å spreds 0.5 k g klorkalcium per m2, som nedsopades i fogarna, varefter dessa fylld es med sättgrus, och n y spridning av klorkalcium verkställdes till en m ängd m otsvarande 0.5 kg/m 2.
Genom behandlingen med klorkalciu m behöll såväl gruset som stenytorna fuktigheten bättre än på sträckor med enbart grus som fo g fy lln a d . D etta fra m gick bl. a. av, att fogarn a voro bättre fy lld a och beläggningens fä rg m örkare. Ä nn u i m itten a v novem ber voro fogarn a vä l fy lld a . I juni 1940 hade belägg ningen samma utseende som p rovsträckorna utan dam m bindningsmedel. K lo r kalcium har alltså visat sig kunna e ffe k tiv t binda gruset i fogarna. N y behandling måste dock utföras varje år.
B e h a n d l i n g m e d f l y t a n d e s u l f i t l u t .
Behandling med flyta n d e su lfitlu t utfördes på sekt. 115 0 — 1250. Stensätt ningen utfördes på sekt. 115 0 — 1225 på va n lig t sätt med norm alt sättgrus (S.V . 7030). Sedan kom prim ering utförts genom vältn in g och stötning med grus fy lld a fo gar och jäm nheten kontrollerats, släpptes trafiken fram över sträckan. P å sekt. 1 1 j o — 1200 utfördes sulfitlutbehandlingen, sedan sträckan v a rit utsatt fö r tra fik ca 3 veckor. S u lfitlu t a v koncentrationen 320 Baum é (spec. v ik t. 1.28, h alt torrsubstans ca 50 % ), utspädd med vatten i förh ållan det 1 del lut på 2 d elar vatten, spreds från tan kvagn till en m ängd av 1 liter utspädd lut per m 2.
P å sekt. 1200— 122$ utfördes behandlingen med sulfitlut, sedan sträckan v a rit utsatt fö r tra fik under ca 14 dagar. L ut a v koncentrationen 320 Baum é, utspädd m ed 10 % vatten, spreds över stensättningen med em ulsionskannor till en m ängd a v 1.5 l/m2.
P å sekt. 12 2 5— 12 j o kom prim erades stensättningen med fogarna öppna till 3 å 4 cm, va refter su lfitlu t av koncentrationen 320 Baumé, utspädd med 10 % vatten , spreds över stensättningen till en m ängd a v 1.8 l/m2. D ärefter fylld es fogarn a med grus medelst sopning, va refter sträckan avgrusades.
D agarna efter behandlingen med lut va r foggruset sam m ankittat till en hård, spröd massa, men redan efter ca 14 dagar, under vilken tid en regnperiod in fallit, v o ro på hela sträckan sekt. 115 0 — 1250 alla spår av sulfitlutbehandlingen borta.
B e h a n d l i n g m e d t o r r l u t .
Behandling med torrlut utfördes på sekt. 1250— 1350. Stensättningen utfördes p å van ligt sätt med norm alt sättgrus (S.V . 7030). Sedan kom prim ering utförts genom vältn ing och stötning, på sekt. 1250— 1325 med öppna fogar, på sekt. 1325— 1350 med g ru sfylld a fogar, kontrollerades jäm nheten, va refter på sekt, 1250 — 1325 fogarna spolades ur till 3 å 4 cm djup, där så erfordrades.
F ig . 29. B e h a n d lin g m ed to rrlu t. L u te n h a r a v reg n sp o lats u t ö v e r k a n tstö d et.
Fig. 29. S e tt, trea ted w ith dry su b stan cey o b ta in ed fr o m su lp h ite w aste liq u o r by ev a p o ra tio n . T h e rain has caused th e liq u o r to flo w o v er th e co n cre te supports.
P å sekt. 1250— 7275 fylld es fogarna därefter den 22 juni 1939 med en bland ning av 80 % sättgrus (S.V . 7030) + 20 % torrlu t (S.V . 7533), varefter belägg ningen vattnades lätt. D ä rv id sjönk m aterialet i fogarna, genom att luten delvis löstes och rann ut över kantstöden, så att n y behandling på samma sätt söm fö ru t måste utföras. Ä v e n efter den andra p åfylln in gen sjönk m aterialet i fogarna k raftig t. En tredje behandling utfördes efter en vecka. Beläggningen hade då ej v a rit utsatt fö r tra fik .
P å sekt. 12 75 — 7j o o fylld es fogarn a på samma sätt med blandning a v 85 % sättgrus (S.V . 7030) + 15 % torrlut (S.V . 7533) och sekt. 1300— 1325 med en blandning av 90 % sättgrus (S.V . 7030) + 10 % torrlut (S.V . 7533).
K ornstorleksfördelningen hos den använda torrluten fram går a v siktkurvan fig. 26.
P å alla dessa tre sträckor sköljdes en del av torrluten bort redan, då belägg ningen vattnades, v a rv id fogm aterialet sjönk, så att mera måste sopas i. Sjunk- ningen var större ju m era torrlut, fogm aterialet innehöll. V id första regn spolades en stor del av luten bort (fig. 29). P å sam tliga sträckor v a r fogm aterialet de första dagarna efter behandlingen hårt, men efter 14 dagar hade luten sköljts ut så grundligt, att någon större skillnad ej m ärktes m ellan dessa sträckor och sekt. 450— 550, där enbart S .V . 7030 använts som foggrus.
P å sekt. 13 2 5 — 7j j o spreds 0.25 k g torrlut per m 2 på den färdigkom prim erade stensättningen. D ärefter vattnades lätt. — T id en närm ast efter utförandet va r fogm aterialet hårt, men efter ca en m ånad m ärktes inga spår av torrluten.
M isslyckandet antogs bero på, att foggruset v a rit a lltfö r öppet. F örn yad be handling utfördes d ärfö r i september med bindande pågrus (fig. 26, S .V . 7531),. sedan fogarna först spolats ur till 3 cm djup. I m itten a v novem ber syntes ingen skillnad m ellan den torrlutbehandlade sträckan, sekt. 1250— 1350, och sträckor med enbart grus som fo g fylln a d .
Behandling med su lfitlu t synes sålunda inte fö rb ättra beläggningen, vare sig den utföres med flyta n d e lut eller med torrlut.