F o g fy lln a d med cem entbruk utfördes på sekt. 2600— 2960. U nderlaget, som utfördes i m aj och juni 1939, bestod p å sekt. 2600— 2700 av packsten, avjäm n ad med m akadam och bindjord, på sekt. 2700— 2800 a v packsten, avjäm nad med betong (åtgång 0.08 m 3/m2), på sekt. 2800— 2900 av 15 cm oarm erad betong och
på sekt. 2900— 2960 av 15 cm cem entm akadam enligt sandw ichm etoden.
F ig . 4 6. T v ä r s e k t io n v id b e to n g u n d e rla g .
Fig. 46. C ro ss sectio n , c o n crete fo u n d a tio n .
K antstöden voro gjutna ovanp å resp. underlag och fästade med dubbar, enligt tvärsektionen, fig. 46. D e voro liksom på vägen i ö vrigt 11 cm höga.
Stenen sattes på underlaget i tvärsättnin g med 5— 15 mm (norm alt 10 mm) breda, helt öppna fogar. Som sättgrus användes S .V . 7538 (fig. 47).
F ig . 47. S ik tk u r v o r fö r sand, till ce m e n tb ru k (S .V . 7 5 3 7 ) o ch sä ttg ru s p å b e to n g u n d e rla g (S .V . 7 5 3 B).
F ig. 4-/. G ra d in g s o f sand fo r cem en t-m o rta r ( S .V . 7^ 3 7) and o f p a v in g -sa n d on co n crete fo u n d a tio n .
På sekt. 2600— 2700 — packstensunderlag — sattes stenen upp 2 å 2.5 cm
över kantstöden. E fter stötningen blev stensättningens y ta då belägen ca 5 mm över kantstöden.
På sekt. 2700— 2960 — med betongbundet underlag — försöktes först med
samma uppsättning. V id stötningen visade det sig em ellertid, att stenarna på grund av det sty va underlaget endast sjönko några mm. U ppsättningen m inska des d ärfö r till ca 1 cm, men då sprucko ett m ycket stort antal stenar v id stöt ningen, och det var svårt att få stensättningen jäm n, v a rfö r det va r nöd vänd igt att återgå till 2 a 2.5 cm uppsättning. Flärm ed följd e, att stensättningens y ta blev belägen ca 2 cm över kantstöden, så att en särskilt fö r cyk eltra fik en fa rlig kant uppstod m ellan stensättning och kantstöd. P å p rovvägen har alltså vunnits den erfarenheten, att vid betongunderlag med norm al höjd på kantstöden och norm al m ängd sättgrus, stensättningens y ta blir belägen ca 2 cm över kantstöden. D et har vid are visat sig om öjligt att m inska sättgrusm ängden. För att den för cykel trafiken m ycket farlig a nivåskillnaden m ellan stensättning och kantstöd
skall undvikas, synes m an d ärför va ra tvungen att öka kantstödens höjd med minst 2 cm. Samma erfarenhet har gjorts på den under åren 1939 och 1940 ut fö rd a provvägen S killin ge— L isterb y, M edelsta vägdistrikt, Blekinge län.
F ogfylln ad en utfördes under tiden 4 ju li— 4 augusti, tidigast 3 veckor efter det att resp. underlag färdigställts.
Före fo g fylln a d e n avjäm nades stensättningen och kom prim erades något genom vältn ing med en lätt en valsvält (ca 1 ton), varjäm te den vattnades, så att sätt- gruset vid fo g fylln a d e n v a r genom fuktigt. Fogarna voro, när fo g fylln a d e n ut fördes, fria från sättgrus till 6 å 7 cm djup. — Brukets sam m ansättning v a r på sekt. 2600— 2850 och sekt. 2900— 2930 1 del cement (Portland A ) på 1.5 del sand (S.V . 7537), på sekt. 2850— 2875 i : 2 och på 2875— 2900 1: 2.5.
F ig . 48. F o g fy lln a d m ed cem en tb ru k. D e t fö r s ta la g re t b ru k h a r la g ts u t och y ta n är fä r d ig s tö tt o ch ju sterad . Det andra cementbrukslagret skall just utläggas.
Fig. 48. Jo in ts f ill e d w ith cem en t-m ortar. O n e layer m ortar has been a p p lie d an d a n o th er w ill fo llo w .
F ogfylln ad en tillgick på sekt. 2600— 2930 så, att cem entbruk uthälldes över stensättningen och sopades ned i fogarna, varefter stötning om edelbart utfördes till fu llt p ro filrik tig yta. M ängden bruk avpassades så, att fogarna blevo fy lld a upp till ca 2 cm under stensättningens y ta (fig. 48). — N ä r stötningen avslutats, justerades stensättningen, krossade stenar byttes o. s. v., innan bruket hunnit binda, varefter ett andra lager cem entbruk a v något fastare koncistens breddes ut jäm nt över beläggningen i sådan m ängd, att dess y ta låg ca >2 cm över stenar nas k o p p yto r. D etta bruk pressades ned i fogarna med m urslevar och sk y ffla r, varefter beläggningen åter vältades. E fter 2 å 3 tim m ar, när bruket bundit, skars överflö d igt bruk bort med s k y ffe l och ytan sopades ren, så att bruket i fogarna kom i jäm nhöjd med stenarnas k o p p yto r. H ä rv id kunde det hända, att bruket i någon fo g lossnade från stenytan, men detta ströks då om edelbart till med fogjärn.
T ill fo g fylln a d e n åtgick i m edeltal 0.03 m 3 cem entbruk per m 2.
P å sekt. 2930— 2960 utfördes fo g fylln a d e n med en torr blandning av cement och sand i proportionerna 1: 1.5. V id stötningen visade det sig här m ycket svårt
Fig. 50.
F ig . 49, 50 o c h 5 1. F o g f y l ln a d m ed c em en tb ru k .
F ig . 49, 50 a n d 5 1. J o in ts fill e d w ith cem en t- m ortar.
F ig . 49. F in a s p r ic k o r i en d el fo g a r .
F ig . 49. F in e cra ck s in som e jo in ts.
F ig . 50. T v ä r s p r ic k o r .
Fig. j o . T ra n sv erse cracks.
F ig . 5 1. O s k a d a d b e lä g g n in g .
F ig. 5 1 . U n d a m a g ed p a v em e n t.
Fig. 51.
att erhålla tillräck lig jäm nhet, och stora y to r måste brytas upp och sättas om. E fte r stötningen vattnades lätt.
P å sekt. 2650— 2960 anordnades d ilatation sfogar på ungefär v a r fem tonde me ter, genom att tv å in till varan d ra liggande tv ä rfo g a r v id fo g fylln a d e n lämnades öppna fö r att senare rensas och igjutas med gjutbar massa av 80 % A 180— 200 + 10 % asbestull + 10 % asbestmjöl (fig. 52). D enna utform ning av fo g ar na visade sig em ellertid otillfredsställande. D et hade v a rit bättre att u tföra fog med hjälp a v fogbräda, på sätt, som brukas vid betongvägsbyggnad.
N ä r fo g fylln a d e n utförts, täcktes beläggningen först med v ä v och senare med halm , som hölls fu k tig under 8 dygn. Beläggningen öppnades fö r tra fik 14 dygn efter utförandet.
I slutet av novem ber förekom m o allm änt sprickor i cem entbruksfogfylln ingen, de flesta m ycket smala (fig. 49), men en del upp till 5 mm vid a (fig. 50). K ra ftig a sprickor tvärs över hela vägen förekom m o på flera ställen. Dessa förefunnos, där d ilatation sfog ej inlagts i arbetsfogen. T v ä rsp rick o r funnos i regel också i fortsättningen av fogarna i kantstöden. P å m ånga ställen hade dessutom tv ä r sprickor uppstått i fogarn a närmast dilatationsfogen, ett fenomen, som också iakttagits på tysk a stensättningar med cem entbruk i fogarna. Frågan om dilata- tionsfogarnas läm pligaste utförande vid stensättning med cem en tb ruksfogfylln ad k an m öjligen bli lik a svårlöst som vid betongvägar.
F ig . 52. F ig . 53. F ig . 52. D ila ta tio n s fo g . O tillfr e d s s tä lla n d e u t
fo rm n in g .
F ig. 52. E x p a n sio n jo in t. U n sa tisfa cto r y c o n struction.
F ig. 53. S ek t. 2930— 2960. F o g fy lln a d m ed to r r t cem en tb ru k. F o g fy lln a d e n till stö rsta d e len fö r s tö rd .
F ig. j j . J o in ts f ill e d w ith dry cem en t-m ortar.
F ig . 54. F o g f y lln a d m ed c em en tb ru k , f o t o g r a fe r a d i ju n i 1940. F in a s p r ic k o r i n ästan v a r je fo g .
Fig. 54. J o in ts f ill e d w ith cem en t-m ortar. F in e cra ck s in n early ev ery jo in t.
Fig- 54- Fig. 5 1 visar ytans utseende på ett oskadat ställe.
P å sekt. 2930— 2960, där fo g fylln a d e n utförts med torrt cem entbruk, upp- stodo sprickor, så snart sträckan öppnats fö r tra fik , och fogarna blevo på en stor del a v ytan helt upprivna. Fig. 53 visar gränsen m ellan ett parti med helt fö r störd fo g fy lln a d och ett p arti med rela tivt oskadad fo g fylln a d .
I juni 1940 hade antalet fin a sprickor ytterligare ökats, så att på vissa ställen m ycket fin a sprickor förekom m o i nästan varje fo g (fig. 54). N å g o n p åtaglig skillnad m ellan sträckor med olika underlag kunde ännu ej m ärkas.