A tt sortera stenen efter storlek inom snävare gränser än norm alt förekom m ande 8— io cm är en åtgärd, om vars läm plighet följande kan anföras.
Inom snäva gränser sorterad sten, såsom med gränserna 8— 9 eller 9— 10 cm, bör i sådana fa ll, då den kan användas, ge en vackrare beläggning, som även i längden bör h ålla sig jäm nare på grund av m indre fo g v id d och m indre variation av tjockleken hos sättgruset.
M en en sådan snäv sortering m edför i vissa fa ll svårigheter v id arbetets ut förande. M ed sådan sten är det sålunda svårare att u tföra sättning i k u rva. S v å righeter uppkom m a också vid bågsättning och i anslutningsbågar. V id bågsätt ning och i skarpa k u rvo r är så snävt sorterad sten över huvud taget oläm plig.
M öjligheten av sortering inom trängre gränser än 8— 10 cm är sålunda bero ende av valet a v sättmönster samt vägens ku rvförh ålland en .
P å p rovvägen ha utförts olik a slag av sättmönster. N å g o n skillnad i jäm n hetsgrad har icke konstaterats. T värsättn in g, som är önskvärd vid fy lln in g med cem entbruk, kan svårligen utföras i ku rva. D iagonalsättning k räv er fö r utse endets skull särskild noggrannhet v id u tförandet på grund a v de lån ga raka sten- raderna och kan svårligen utföras i k u rva. D en i Sverige van liga V -sättningen torde vara det fö r landsbygden läm pligaste sättm önstret.
Anslutningen till kantstöden kan ske med anslutningsbågar — h ärför erfordras en icke fö r snävt sorterad sten — eller med snedhuggna bindare. Läm pligen till verkas de snedhuggna bindarna i stenbrottet.
En m etod att genom vägning kontrollera jäm nheten av stenstorleken hos en viss leverans anges. För bedöm ning av resultatet erfordras dock större erfaren- hetsm aterial.
Fogfyllnad
.F ogfylln ad en in verkar i vik tig a avseenden på ett flertal a v smågatstensbelägg- ningens egenskaper såsom jäm nhet, m otståndskraft m ot tjälskott, slirighet, ut seende, renhet, buller, ljusreflexionsförm åga och slitning. Dessutom in verk ar fo g fylln ad en på m öjligheten att snabbt riv a upp och sätta om beläggningen och att justera uppkom na ojämnheter. Den har slutligen en betydande inverkan på be läggningens pris.
D e hittills vunna erfarenheterna visa, att v an lig gru sfo g fylln ad har stora fö r delar — detta fra m fö r allt ur ekonom isk synpunkt, i det att varje annan fo g fy lln a d m edför en icke oväsentlig kostnadsökning, som växer med kvaliteten .
V insten med bitum inös fo g fy lln a d eller sådan a v cem entbruk skulle vara m inskad dam ning, större hygien samt en vatten tät y ta , varigenom underlaget icke skadas av nedträngande vatten. M an skulle dessutom kunna vän ta en större h åll barhet hos beläggningen och en längre bevarad jämnhet.
D am ning ur fogarna vid gru sfo g fylln ad kan, i den mån så erfordras, minskas genom upprepad behandling med klorkalcium , och detta fö r rela tivt liten kost nad, och utan förändring a v stensättningens utseende.
D e bitum inösa fo g fylln a d e rn a, särskilt de billigaste typern a, förstöra stensätt ningens utseende genom det överdrag a v asfalt, som bildas på ytan och som först efter lång tid helt är bortslitet. D e tta asfaltsk ik t ökar även slirigheten och gör yta n m örk och ljusabsorberande.
H ållb arheten av de billigaste bitum inösa fo g fylln a d e rn a synes va ra ganska ringa. D e gjutbara bitum inösa massorna ha därem ot god hållbarhet, försäm ra icke utseendet i samma grad, men kunna på grund a v sitt höga pris knappast användas på landsbygden, m öjligen på stadsgator med stark tra fik samt på stensättning intill spårvägsspår.
F o g fy lln a d av cem entbruk ger ett ljust utseende, men är dyrbar. O m under laget är betong slites stenen enligt erfarenhet från annat håll m ycket jäm nt. D et är em ellertid svårt att med denna m etod erhålla samma jäm nhet vid sätt ningen, på grund av att efterjustering icke kan utföras. Förvän tn ingarna på denna m etod har ty v ä rr icke till fu llo infriats på p rovvägen.
En frå ga av stor betydelse fö r ekonom ien fö r sådan bitum inös fo g fy lln a d , som k räver att fogarnas övre del är öppen vid fo gfylln ad en s anbringande, är, om fogarna från början göras öppna eller fy lld a med grus. I senare fa llet måste gruset i fogarnas överdel avlägsnas med try c k lu ft eller vattenspolning. O m fo garna från början göras öppna, uppstå svårigheter v id utföran d et a v belägg ningen, i det att stora justeringar måste utföras efter stötningen, såsom erfaren heten från p rovvägen visar.1 P å p rovvägen utfördes öppna fo gar på större delen m ellan sekt. 1450— 2000, varefter m etoden övergavs. I fortsättningen fylld es fogarna helt med grus, som efter stötningen urspolades med vatten, vilken m etod i detta fa ll med hänsyn till den goda vattentillgån gen visade sig mer fördelaktig.
Stor omsorg bör nedläggas vid utförand et av kantstöden, så att dessa få rätt höjd och rik tig län gd p rofil. V id sättningen fö lja näm ligen sättarna kantstödens höjd. Stora ojäm nheter vid sättningen kunna icke avjäm nas genom stötning.
K on trollen av stensättningen bör börja redan före grusningen av en nysatt sträcka, då felaktigheter i sättningen lättare gå att upptäcka.
F og fy lln ad med grus, ger en ljus och vack er beläggning med rå y ta och är den
billigaste av alla fo g fylln a d styp e r. En fördel fö r trafik en är, såsom erfarenheten från p rovvägen visar, att en beläggning med grusfogar torkar upp m ycket snabbt efter regn och även under pågående regn är jäm förelsevis fri från kvarstående vatten. H ärigenom blir stänkningen m indre, och risken fö r bländning vid körning
i m örker minskas. Förutsättningen, fö r att denna självdränerande egenskap hos
ytan skall va ra en fördel, är em ellertid, att även underlaget är dränerat och av tillrä ck lig bärighet under alla förhållanden. Eljest kan det nedträngande vattn et m edföra ojäm nheter hos ytan , v ilk a fö r trafiken innebära större olägenhet än den fö rut om talade fördelen.
En rätt u tförd fo g fy lln a d av grus synes fö r närvarande, förutsatt att underlaget h ar tillräck lig bärighet, vara den fö r förhållanden a på den svenska landsbygden läm pligaste fo gfylln ad styp en .
E nligt tidigare vunna praktiska erfarenheter och enligt u tförd a laboratorie- undersökningar bör sättgruset va ra sam m ansatt enligt siktku rvan fig. 2. D e på p rovvägen gjorda proven med olika sättgrus ha ännu icke g iv it sådant utslag, att ovannäm nda slutsats helt bekräftas. D et enda tyd lig a resultatet är, att sättgrus av finm akadam 2— 5 m m visat sig oläm pligt. — D et torde i m ånga fa ll vara svårt att i naturen finna sättgrus, som till sin sam m ansättning överensstäm mer m ed idealkurvan , särskilt vad gäller m ängden fin t m aterial. I d y lik a fa ll kan den önskvärda sammansättningen vinnas, genom att man blandar flera grussorter eller använder krossgrus.
Fogfy lln ad med matjord och gräs. D e på p rovvägen u tförd a försöken att fra m
ställa en v a rak tig grä sfo g fy lln ad m isslyckades helt.
Grus fy lld a fogar behandlade med dammbindningsmedel. A v de på p rovvägen
an vän da dam m bindningsmedlen har endast klorkalciu m visat sig v a ra till större n y tta , genom att m edföra m inskad dam ning och m inskad grusuppsugning. Be handlingen måste dock förnyas minst en gång om året. P rovsträckorn a med andra dam m bindningsmedel m isslyckades fullständigt. Su lfitlu ten tvättades ur på några veckor av regn, och provsträck an med Solexem ulsion förstördes hastigt under trafikens inverkan, emedan fogmassan v a r fö r spröd.
F ogfy lln ad med emulsion blev av flera orsaker m indre lyck ad . Sålunda blev
beläggningens y ta m örk och fu l på grund av asfalthuden på stenytorna. Sprickor hade efter ett års tra fik i större eller m indre utsträckning uppstått i fogarna på alla de u tförd a provsträckorna, v a rfö r man inte torde kunna räkna med någon större varaktighet. Jäm fört med gru sfo g fylln ad innebär em ulsion sfogfyllnad em ellertid en del fördelar, t. ex. m inskad dam ning och m inskade underhållskost nader, genom att grusningen b ortfaller. D et är em ellertid tv iv e la k tig t, om fo g fy lln a d med emulsion kan anses va ra en förb ättrin g, jäm fö rt med fo g fy lln a d a v grus.
N å g o n k a lk y l över denna fo g fylln a d s ekonom i kan inte nu utföras, innan kännedom erhållits om dess hållbarhet. D en billigaste av de u tförd a p rovsträc korn a kostade i utförande ca 43 öre/m2.
D et är fö r tidigt att av proven på p rovvägen draga säkra slutsatser om olika m etoder v id u tförandet av fo g fy lln a d med emulsion. A v laboratorieförsöken kunna em ellertid en del slutsatser dragas, jäm fö r sid. 14. B land dem må här anföras:
D et är svårt att vid indränkning av fogar, helt fy lld a med ett enda slag av sättgrus, erhålla både jämn nedträngning till 3 å 4 cm djup och tillfredsställande vid h äftn in g.
En m etod att erhålla en fy lln a d i fogens övre del av önskad tjo cklek är, att fy lla fogens övre del med finm akadam och undre del med tätt sättgrus. D å fy lle r emulsionen fin m akadam lagret och stannar vid det täta bottenlagret.
O m stenm aterialet till fo g fylln a d e n är fö r tätt fö r att tillräck lig nedträngning skall erhållas, kan man uppnå bättre nedträngning antingen genom fu ktning av stenm aterialet eller genom utspädning a v emulsionen. D en senare metoden är att föredraga, enär fu ktn ing a v gruset m edför försäm rad vid h äftn in g.
F og fy lln ad med asfalttjära. Beläggningen med fo g fy lln a d med asfalttjära har
stor likhet med de p rovsträck or, där fo g fy lln a d med emulsion utförts. A v utse endet att döm a va r den snarast bättre. — K ostnaden är av samma storleksord ning, som fö r fo g fy lln a d med emulsion, v a rfö r varaktigheten kom m er att avgöra* vilk en ty p a v fo g fy lln a d , som är mest ekonom isk.
F og fy lln a d med pulverform iga bituminösa massor. D e på p rovväge n u tfö rd a
fo g fylln a d e rn a av denna typ m edförde samma olägenheter som em ulsionsfog- fy lln a d och har skadats i minst samma utsträckning. D e voro avsevärt dyrare och svårare att utföra. D enna fo g fy lln a d s ty p måste d ärfö r anses va ra mindre läm plig.
F og fy lln ad med gjutbara bituminösa massor. Genom fo g fy lln a d av detta slag
erhålles en tät beläggning, som i stort sett bibehåller stensättningens fördelar av ljus fä rg och rå yta. Stenarna kom m er dessutom troligen att slitas jäm nare. D enna fo g fy lln a d är av hög k v a lite t och stor hållbarhet, om den utföres med läm pligt m aterial. Den blir em ellertid förh ållan devis dyrbar. Priset torde inte kunna bli lägre än 2 kr/m 2. D e p rovsträck or på p rovvägen , som utförts rik tigt, äro ännu helt oskadade.
P å en beläggning, som skall förses med fo g fy lln a d av gjutbara bitum inösa massor, bör stensättningen utföras som va n lig t och vältn in g och stötning utföras med g ru sfylld a fogar. N ä r yta n justerats, rensas fogarn a till avsett djup genom vattenspolning eller urblåsning med try c k lu ft, va refter fogm assan gjutes. D e tta bör ske i flera om gångar med någon tids m ellanrum . En viss eftersättning äger näm ligen rum i fogmassan. — En m etod att m äta fogmassans stabilitet i värm e anges på sid. 15. P ro vk ro p p arn a borde enligt de u tförd a laboratorieundersökning- arna efter upphettning till 50° icke ha flu tit ut till större diam eter än 75 mm. Försöken på p rovvägen b ekräftad e riktigheten av denna fordran. T v å på p r o v vägen använda fogmassor visade vid näm nda provnin g en u tfly tn in g av om kring 90 mm. P å vägen visade det sig, att dessa massor voro avsevärt fö r m juka och t. o. m. flö to ut över kantstöden. — R esultaten av lab oratoriep rovn in garna rörande sprödhet och hållbarhet i k y la ha icke bekräftats på vägen, i det att sam tliga på p rovvägen p rovade fogm assor visat sig väl m otstå påfrestningarna i k a llt väder. Enär, såsom närm are fram går a v sid. 45, till vissa av sträckorna erhölls m aterial a v oläm plig sam m ansättning, är det svårt att med ledning av provvägsförsöken avgöra, vilk en av de använ da massorna, som bör föredragas.
V id fo g fy lln a d med cem entbruk bibehålies stensättningens ljusa färg, och råa y ta men dess k a rak tär i ö vrigt förändras i hög grad. Stenarna bli fast förbundna med varandra. Beläggningen kan d ärför inte utan att spricka fö lja ojäm na rörel
att använda cem entbruksfyllda fo gar på underlag av packstensbädd, kan ännu icke avgöras. P å p rovvägen vid K ristianstad, som utfördes 1928, m isslyckades em ellertid cem en tb ruksfogfylln ad på packstensunderlag, på grund a v att stenarna krossades i ytan och längs kanterna. Cem entbrukets k orta bindetid m edför, att hela fogfyllnadsarbetet, inberäknat justering av den färd iga ytan , måste u tföras p å några tim m ar och att alla m öjligheter till justering efteråt saknas. D e tta fö r svårar utan tv iv e l utförandet.
V id cem entbruksfogfyllnaden på p rovvägen utfördes m askinstötning i sam band med själva fo gfylln ad en . M ed denna m etod torde fo g fylln a d e n kunna ut föras till ett pris av ca 2: 80 kr/m 2. M etoden m edförde en del svårigheter, som inte förutsetts. Bl. a. visade det sig, att kom prim eringen v id betongunderlag blev väsentligt mindre än v id packstensunderlag, v a rfö r höjden hos kantstöden bör ökas med minst 2 cm vid betongunderlag. M an kan näm ligen icke m inska tjockleken av sättgruslagret vid betongunderlag, enär då krossning a v stenarna uppstår. Jämnheten hos de u tförd a p rovsträckorn a b lev inte tillfredsställande, m öjligen beroende på o tillräck lig tjocklek av sättgruslagret och på att arbets styrkan inte hann bli fu llt förtrogen med det m ycket k rävan d e arbetet. Sprickor ha uppstått i stor om fattning, delvis beroende på tem peraturspänningar, u p p kom na genom att fogarna i kantstöden inte utförts m itt fö r d ilatation sfogarna i beläggningen. Dessa voro av m indre tillfredsställande konstruktion. B ättre hade v a rit med tvä rfo g a r u tförd a med fogbräd a enligt sätt, som användes v id betong vägar. D e uppkom na skadorna kunna em ellertid icke helt hänföras till nu näm nda
brister i utförandet. M öjligen kunna de bero på något fel i den använda metoden. Sam tidigt med p rovvägen Sanna— H insholm en utfördes i G öteborgs stad p ro v sträckor med fo g fy lln a d med cem entbruk av sm ågatstensbeläggning på betong underlag. F ogfylln ad en utfördes här enligt en annan, avsevärt dyrare m etod med handstötning, som delvis synes ha g iv it bättre resultat.
Sommaren 1940 utfördes på p rovväge n Skillin ge— L isterb y, B lekinge län, på packstensunderlag fo g fy lln a d med cem entbruk enligt båda de näm nda m etoderna och enligt arbetsbeskrivningar, där hänsyn tagits till erfarenheterna från de
J 939
u tförd a provsträckorna. N ä r erfarenheter vunnits från denna p ro v vä g ,blir m öjligheterna större att bedöma läm pligaste sätt att u tfö ra cem entbruks fo g fylln a d .
S U M M A R Y .
1 H E T E S T - S T R E T C H E S carried out on the Sanna— H insholm en test-road
w ere m eant to enable a com parison between sorted and unsorted setts, between d ifferen t patterns o f setts, between d ifferen t join t-fillings, and, fin a lly , between d ifferen t bases, the last-m entioned fo r stretches w ith join t-fillin g o f cement- m ortar. T h e d ifferen t test-stretches carried out are m entioned in the T a b le o f Contents, page 3.