F o g fy lln a d med gjutbara bitum inösa massor utfördes på sekt. 2250— 2600. Stensättningen skedde på van ligt sätt, utom på sekt. 2500— 2520 och sekt. 2550— 2575, där den utfördes med 5— 15 mm v id a fogar m ot norm alt o— 10 mm. N o r m alt sättgrus (S.V . 7030) användes. Sedan stensättningen kom prim erats, spolades fogarna ur med vatten till 3 å 4 cm djup. P å en del ställen, där trafik en gått fram längre tid, måste fogarna rensas med fogjärn .
Fogmassan blandades i en 3 tons gju tasfaltko kare med om röring (ej tvångs- blandning). D ä rifrå n transporterades den i en g ry ta på hjul, rym m ande ca 100 liter, ut på vägen. D enna g ry ta va r försedd med eldstad, men saknade omrörings- anordning. En man va r ständigt sysselsatt med att röra om och att sköta eld ningen, så att tem peraturen hölls m ellan 160 och 2000 C . G jutningen i fogarn a skedde ur kannor med pip med ca 2 liters v o ly m (fig. 39). I regel fylld es k a n norna em ellertid inte helt, enär vanligen endast ca 1 liter hann gjutas i fogarna, innan massan kallnade. M indre kannor med ca 1 liters v o ly m kunde d ärför använts. — M assan göts i de bredaste fogarna och fic k d ärifrån rinna in i de smalare, varefter fogarnas översta del fylld es genom gjutning direkt i varje fog. A tt till något större djup fy lla en smal fo g genom att gjuta rak t u p p ifrån torde därem ot v a ra ganska svårt, med de mest tjo ck fly tan d e massorna om öjligt. — N ä r massan svalnar, minskas dess v o lym ganska avsevärt. Ä v e n där fogarna vid första igjutningen voro m ycket vä l fy lld a , visade det sig d ärfö r nöd vänd igt med fö rn y ad igjutning, fö r att fogm assan skulle kom m a i n ivå med stenarnas k o p p ytor. D enna justering utfördes sedan beläggningen va rit utsatt fö r tra fik under ca en veckas tid. — Sam m anlagt åtgick i m edeltal 8 k g massa per m 2 vid o— 10 mm fogar och 13 kg/m 2 vid 5— 15 mm fogar.
A rbetena utfördes hela tiden h a lv t i h a lv t under pågående tra fik (fig. 40). V id beläggningens utförande iakttogs följan d e egenskaper hos de olika massorna: j o % A 5 1 — 60 + j o % kalkstensfiller: Fillern hade stor benägenhet att sedi m entera, v a rfö r om röringen måste utföras om sorgsfullt och kannorna o fta ren göras.
F ig . 39. F o g f y lln a d m ed g ju tb a r m assa. M assan gju tes u r k a n n a m ed p ip .
F ig. 39. J o in ts p o u red w ith a h o t b itu m in o u s co m p o u n d .
F ig . 40. F o g fy lln a d m ed g ju tb a r bitu m in ö s m assa p å g å r . S ö n d e r k lip p ta k lo r k a lc iu m fa t som v in d s k y d d .
Fig. 40. P o u rin g jo in ts w ith a h o t b itu m in o u s c o m p o u n d in progress.
60 % A i So— 200 + 40 % torr släckt kalk: Massan visade en benägenhet att
»sjunka efter», va rfö r fogarna måste gjutas i ett flertal gånger, innan fogm assan b lev k v a r i n ivå med stenarnas k o p p yto r. D e tta m edförde, att fogm assa till stor del kom att täcka även stenarna.
Blast asfalt (penetration = 6y} mjuknings pu n kt K .o .R . = 6y° C ) och 60 % A 180— 200 + 40 % trinidadasfalt.
Dessa båda massor voro lätta att gjuta. Stenarnas k o p p y to r kunde d ärfö r hållas jäm förelsevis rena. V olym m inskningen vid svalnandet v a r också a v allt a tt döm a mindre än fö r ö vriga massor. Justeringsarbetena blevo d ärfö r inte om fattande.
50 % A 100— / jo + j o % asbestmjöl: D enna massa va r även vid 200° tem
peratur a lltfö r trö gflytan d e fö r att kunna gjutas obehindrat. D en rann visser ligen ner i fogarna, men m ycket långsam t, så att arbetet tog lång tid, och ste narna o fta blevo nedsmetade. U ndersökning på laboratoriet har senare visat, att den använda massan v a r b etyd ligt mera tjo ck fly tan d e än avsett (se tab. 6), beroende på, att asbestmjölet va r finare.
72 % A 180— 200 + 14 % asbestull + 14 % asbestmjöl: Asbesten hade en viss benägenhet att sedimentera, men om om röringen sköttes om sorgsfullt, upp- stodo inga svårigheter härmed. Asbestullen sam lade sig ibland i klum par, som försvårad e gjutningen.
A 180— 200 + j o % kalkstensfiller + 0.7/ % defibrerad cellulosa: Cellulosan
levererades i säckar och hade filta t ihop sig i klum par. Dessa sönderdelades inte vid blandningen a v massan. Cellulosan måste d ärfö r siktas, innan den lades i biandaren. T rots detta blev massan inte fu llt homogen, utan små klum par före kom m o täm ligen allm änt, v ilk a avsevärt försvårad e gjutningen.
U ndersökning av de använda fogmassornas stabilitet i värm e har utförts på det tidigare beskrivna sättet (jäm för tabell 1). D enna undersökning g av följande resultat:
F ig . 43. F ig . 44. F ig . 4 1 , 42, 43 och 44. F o g f y l ln a d m ed g ju tb a r b itu m in ö s m assa.
Fig. 4 1 , 42, 43 an d 44. J o in ts p o u red w ith h o t b itu m in o u s co m p o u n d s.
F ig . 4 1 . V ä l u tfö r d f o g f y lln a d fö r e ju ste rin g . F ig . 43. D å lig t u t fö r d f o g f y lln a d .
F ig . 42. V ä l u tfö r d f o g f y lln a d e fte r ju ste rin g , F ig . 44. V ä l u tfö r d fo g f y lln a d . F o g b re d d 5— 15
och n å g ra m ån ad ers t r a f ik . m m . N o v e m b e r 1939. T a b e ll 6. Sekt. S .V . n u m m er S a m m a n sä ttn in g D ia m e te r hos p r o v k r o p p e fte r p r o v n in g m m 2250— 2300 7700 5 0 % A 5 1 — 60 + 50 % ) k a lk s te n s fille r ... 72 2300— 2350 7703 6 0 % A 180— 200 + 4 0 % to r r s lä c k t k a lk ...
70
2350 — 2400 7 7 °8 B lå s t a s fa lt (p e n e tra tio n 67, m ju k n in g s p u n k t k .o .r. 6 i ° ) . . 59 2400— 245077
M 60 %> A 180— 200 + 4 0 % t r i n i d a d a s f a l t ... 84 0 0 <s1
07713
5 0 % A 100— 150 + 5 0 % ) a s b e s t m j ö l ... 45 0 N 1 O O N77 2 0 A 180— 200 + 14 °/o asbestu ll (S .V . 7 7 18 ) + 1 4 % asbestm jöl
9
1 2550-- 2600771
1 A 180— 200 + 3 0 % k a lk s te n s fille r + 0 . 7 5 % c e llu lo s a . . 92A v de använda massorna var alltså en (S.V . 7 7 13 ) avsevärt starkare stabili serad än avsett, medan två (S.V . 7720 och 7 7 1 1 ) voro b etyd ligt m jukare än avsett.
F ig . 45. S ek t. 2550 — 2560. F o g fy lln a d m ed a s fa lt A 180— 200 + 0.75 °/o c e llu lo sa 4- 30 % k a lk s te n s fille r . F o g b re d d 5— 15 mm. D e n a llt f ö r m ju k a fo g m a ssan h a r i ju n i 1940 sju n k it i fo g a r n a v id v ä g e n s m itt, m en flu t it u p p o v a n p å sten arn a v id b e läg g n in g en s k a n te r och ru n n it u t p å k a n tstö d en .
Fig. 4 j . U n sa tisfa cto ry p o u red co m p o u n d running o v er the co n cre te side su p p o rt,
Fig. 41, 42, 43 och 44 äro typ iska exem pel på beläggningsytans utseende. P å fig. 41 har första gjutningen utförts m ycket vä l, men massan har sjunkit i vissa fogar, så att efterjustering är erforderlig. Fig. 42 visar beläggning, där efterjustering utförts, och som va rit utsatt fö r tra fik ca 2 m ånader. Y ta n har ett fö r fo g fy lln a d med gjutbara bitum inösa massor typ isk t utseende. Fig. 43 visar fo g fy lln a d på sekt. 2300— 2350, där fogm assan till största delen täcker även stenarna. Fig. 44 slutligen visar ett vä l u tfö rt p arti på sekt. 2500— 2520 med 5— 15 mm breda fogar.
I mitten a v novem ber 1939 voro sam tliga sträckor med fo g fy lln a d av gjut bara bitum inösa massor utan skador. Ä v e n i juni 1940 voro de flesta av p ro v sträckorna i gott skick. En del förän dringar hade em ellertid in trä ffa t, bl. a. följande:
P å sekt. 2300— 2350 och sekt. 2450— 2500 hade fogmassan på en del ställen sjunkit undan, så att fogarn a voro öppna ända till 4 cm djup.
P å sekt. 2500— 2550 och 2550— 2600 hade fogm assorna delvis runnit ur fo garna ut på kantstöden. Särskilt var detta fa lle t på sträckorna med 5— 15 mm vid a fogar (fig. 45). P å sekt. 2550— 2575 hade massan dessutom vid kanterna runnit ut ovan p å stensättningen, m edan den sjunkit ca 1 cm i fogarna vid vägens m itt. D å de på dessa sträckor använda fogm assorna vid undersökning av sta bilitet i värm e befunnits fö r m juka, har alltså bekräftelse erhållits på att be- dömningsmetoden är riktig.