Det finns olika typer av behandling vid psykisk ohälsa. Beroende på svårighetsgraden på depressionen kan olika behandlingar erbjudas, vid lindring depression kan samtal och stöd hjälpa, vid medelsvår är antidepressiv medicinering och kognitiv beteendeterapi eller interpersonell psykoterapi att rekommendera och vid svår depression där det finns en stor risk för självmord kan man använda sig av elbehandling och intensivare former av vård.
(Herlofson, 2014, s. 189)
2.7.1 Läkemedelsbehandling
För behandling av psykisk ohälsa används läkemedel ofta tillsammans med andra behandlingsmetoder så som kognitivbeteendeterapi och terapeutiska samtal (Herlofson.
2014, 188). För att behandla ångest och sömnlöshet kan man använda sig av benzodiazepiner, behandlingen ska vara kort men effektiv. Det finns stor risk för beroende vid behandling med benzodiazepiner och när behandlingen avslutas skall den trappas ner stegvis. Depression behandlas med SSRI läkemedel, selektiva serotoninåterupptagshämmare vilket är det vanligaste antidepressiva läkemedelsgruppen och ger endast få biverkningar. (Mielenterveystalo. u.å)
I en artikel som Warren (2011) har skrivit tar det långt tid innan man ser resultat vid medicinering vid depression, i flera fall tar det flera veckor innan effekten syns. Han skriver att en tredjedel av patienterna som medicineras med SSRI läkemedel får hjälp av läkemedlet, men så mycket som hälften av alla patienter tar inte sina läkemedel som ordinerat. Även om biverkningar inte är vanliga med SSRI preparat så när det väl förekommer vill flera patienter överväga att sluta ta tabletterna.
2.7.2 Kognitiv beteendeterapi
Behandlingen kan ges åt de flesta och det finns ingen skild målgrupp. Man går tillsammans med klienten igenom det beteende som klienten anser är problematiskt och man sätter upp väl genomtänka mål. Syftet med kognitiv beteendeterapi är att ge patienten verktyg för att få bättre självkontroll och ändra på sitt tankesätt i jobbiga situationer, man ger också övningar som patienten får träna på mellan besöken. Längden på behandlingen är individuell och kan vara lång eller kort. (Mielenterveystalo, u.å)
Alla beteenden har någon gång lärts in och för att kunna ändra på dem så måste människan lära om eller lära sig något nytt. Om hen har blivit rädd för något så kan det kopplas ihop med en specifik känsla av obehag. En positiv upplevelse till följd av ett beteende ökar chansen att man vill göra det igen. En betydande del av behandling med kognitiv beteendeterapi är exponering, vilket betyder att man gradvis utsätter sig för det man är rädd för eller har problem med, det görs i små steg och under en viss tid och målet är att rädslan och ångesten ska avta. Det människan tror ska hända, händer inte och då sker en omlärning.
(Psykologiguiden, 2010)
2.7.3 Självhjälp
Det finns på psykportens hemsida en självhjälpsflik som heter verktyg för mentalt välbefinnande där varje kolumn består av en text och en uppgift som går ihop med ämnet.
Det finns till exempel en lyckomätare, hur man gör sig fri från ältande, avslappningsmetoder samt hur se på framtiden. Varje kolumn innehåller också en kort presentation där man kan se vilka symptom som kolumnen passar till. (Psykporten, u.å)
För att hantera stress, ångest och oro kan man använda sig av mindfulness. Man koncentrerar sig på vad som händer i nuet och i just den stunden med en accepterande inställning för en själv och andra. Inom vården kan man använda mindfulness tillexempel vid smärta, ångest, depression, stress och sömnstörningar. Metoden kan ge en förståelse för hur man agerar och varför i vissa situationer, man är uppmärksam på sig själv, sina tankar och sina känslor vid olika tillfällen och på så vis lär man känna sitt inre bättre. (Vårdguiden, 2019)
Självmedkänslan är motsatsen till perfektionismen, självmedkänslan förebygger att man blir utmattad. Människan piskar sig själv för att hen är rädd för att saker inte annars blir gjorda.
Forskningen visar ändå någonting helt annat det vill säga då vårt värde som människor inte beror på det vi presterar frigörs mer utrymme för kreativiteten och vi blir modigare.
Självmedkänslan är att vara vänlig mot sig själv. Då vi upplever svåra stunder ska vi behandla oss själva bra, i stället för att vara arga eller döma oss själva. Det handlar om att kunna uppmuntra sig själv. Delad mänsklighet är att vara sårbar, misslyckas och lida som naturliga delar av livet. Ingen är perfekt, människan är ofullständig. Medveten närvaro innebär att kunna möta också sina svåra känslor utan att över- och underdriva. (Nyytti, u.å.)
3 Teoretisk utgångspunkt
”Att verkligen leva är att våga välja lidande.” (Eriksson, 2015, s. 34)
Som teoretisk utgångspunkt för det här arbetet valdes lidandet enligt Eriksson (2015).
Lidandet kan benämnas som ett mysterium eller en gåta. Lidandet i sig har ingen mening men genom att man upplever lidandet kan varje enskild individ ge lidandet en mening. Det som livet består av i grunden är lidande och lust, kampen mellan det goda och det onda. Om vi inte skulle uppleva vare sig lidande eller lust skulle livet vara tomt och rörelselöst. Att
lägga en benämning på lidandet är svårt då man ser det som någonting ont medan det ändå tillför en mening i livet. (Eriksson, 2015, s. 9–11)
Arman och Rehnsfeldt (2006) baserar sina tankar på Erikssons teori om lidande. Människan kan ibland befinna sig i ett mörker gentemot sitt liv och sin livsförståelse. Personen kan skämmas för sitt lidande och väljer därför att inte berätta om det för andra vilket kan leda till isolering. Lidandet kan kännas som man möter något ont i livet. Varje människa har ett visst mått av lidande som en naturlig del av livet. Ordet patient betyder ”en som lider i behov av vård”. Synonymer till ordet lidande är plåga, smärta, kval, elände, pina, vånda, prövning och att tåla. Lidande kan också vara ångest, oro och rastlöshet. När människan har genomgått ett lidande kan hen ge mening åt lidandet för sig själv och sitt liv. Varje individs lidande är unikt och blir format av personen som lider och hens omgivning. Teoretisk och klinisk kunnande behövs för att ge patienten den bästa möjliga vården (Arman & Rehnsfeldt, 2006, 213).
En människa som upplever livslidande kommer att undra varför lidandet drabbat hen. Frågan varför utgör ofta hinder för individen att lida ut, flera gånger är det personer i omgivningen som ställer frågan och den lidande tvingas till ett svar för fort. Man återkommer hela tiden tillbaka till samma fråga, varför existerar lidandet? Livslidandet är en del av livet och att finnas till tillsammans med människor. Vissa kämpar för att få bort lidandet medan andra kämpar för att minska lidandet och andra än en gång försöker hitta dess mening. (Eriksson, 2015, s. 33, 88)
Livslidande berör hela människans livssituation när man insjuknar i ohälsa, det som man upplevt som självklart i livet rubbas och tas helt eller delvis plötsligt ifrån en. Livslidande kan betyda allt från att man upplever hot mot sin totala existens till att man inte kan fullfölja sociala uppdrag. Lidande kan innebära en upplevelse av att förintas. (Eriksson, 2015, s. 88) Enligt Eriksson (2015) är kärlekslösheten en av de djupaste formerna av livslidande, vilket innebär att människan ständigt under livets gång söker efter kärleken till exempel av sin mamma. Kärlekslösheten och att inte bli sedd förintar människan enligt Eriksson (2015).
Trots hotet om att förintas har människan en vilja till liv som Eriksson beskriver som människans kamplust, då rädslan, hotet av att förintas och förtvivlan blandas med viljan till liv.
Om situationen blir outhärdlig och hopplös kan människan uppleva att hen inte orkar kämpa mer och det väcks en känsla av att vilja ge upp. Människan upplever att hen inte har någon
uppgift i livet eller känner inget värde. (Eriksson, 2015, s. 89) Själsligt lidande kan vara kärlekslöshet och ta sig uttryck som ensamhet trots att man har människor runtomkring sig, ångest eller en känsla av otrygghet (Eriksson, 1993, s. 161).
Lidandet går att lindras genom att finnas till för den andra och verkligen vilja lindra den andras lidande genom att visa respekt och bekräfta den andras värdighet. Människan som lider behöver återkommande kärlekshandlingar som lindrar lidandet i stunden. Det är viktigt att kunna förmedla hopp till den andra då människan upplever hopplöshet samt att lyssna till den andras önskningar och samtidigt förstå den andras behov av kärlek och tillit. I rollen som vårdare är det viktigt att våga möta lidandet tillsammans med den andra. (Eriksson, 2015, s. 90 – 91) Vårdlidande kan uppstå om patienten inte får den vård hen behöver (Eriksson, 2015, s.81)
Eriksson säger (2015) att det krävs mod för att kunna ta ansvar. Ansvar och skuld är kopplade till varandra, skuld innebär ett måste. För att kunna reflektera över sig själv måste man kunna känna skuld och skulden kan vara till hjälp för att inte bryta mot djupet av sig själv. Medan ansvaret innebär ett löfte mot sig själv och andra. Lidandet behöver hopp och lust för att lindras, för att i hoppet finns vetskapen om att lidandet går att övervinnas och lusten växer genom att vi kan leka. I leken kan kärleken växa, som i sin tur lindrar människans lidande.
Eriksson (2015) säger att då människans själ är aktivt inställd tillåts människan inte att bli ett bittert objekt i lidandet utan här får kampen sin betydelse och människan blir inte uppslukad av sitt lidande.
4 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att ta reda på vilken påverkan yrkeshögskoleutbildningen inom social-och hälsovården har på den studerandes psykiska mående. Jag vill även ta reda på vilken hjälp studerande fått samt vilken hjälp det finns att tillgå.
Som blivande sjukskötare är det viktigt att ha kunskap om olika psykiska tillstånd och hur man känner igen dessa. Jag vill ta reda på vilken typ av ohälsa som finns bland studerande och vilken hjälp det finns att tillgå för de studerande.
1. Vilken påverkan har utbildningen inom social- och hälsovården på yrkeshögskolenivå haft på den studerandes psykiska mående?
2. Vilken typ av psykisk ohälsa förekommer bland yrkeshögskolestuderande inom social och hälsovård?
3. Vilken hjälp finns tillgänglig för den studerande inom social- och hälsovården på yrkeshögskolenivå vid psykisk ohälsa?
5 Metod
Jag har använt mig av kvalitativ metod som stöder textbearbetningen, hur texten struktureras och beskrivs. Hur invecklad analysen blir beror på den som analyserar. Graneheim och Lundmans innehållsanalys kom 2004, som en artikel de utgett. Analysen är påverkad av hermeneutiken. (Danielson, 2017, s. 285 - 286) Syftet och frågeställningen har påverkat valet av metoden. (Henricson & Billhult, 2017, s. 111) Jag har samlat in material till studien genom litteratursökning och semistrukturerad intervju.