Psykisk ohälsa bland yrkeshögskolestuderande
En kvalitativ studie om den psykiska ohälsan hos social- och hälsovårdsstudernade på yrkeshögskolenivå
Amanda Martin
Examensarbete för (YH)-examen inom social- och hälsovård Utbildning: Sjukskötare (YH)
Vasa 2022
Författare: Amanda Martin
Utbildning och ort: Sjukskötare, Vasa Handledare: Marlene Gädda
Titel: Psykisk ohälsa bland yrkeshögskolestuderande – En kvalitativstudie om den psykiska ohälsan hos social- och hälsovårdsstuderande på yrkeshögskolenivå
_________________________________________________________________________
Datum Maj 2022 Sidantal 32 Bilagor 4
_________________________________________________________________________
Abstrakt
Psykisk ohälsa är vanligt och ger sig ofta till känna första gången under ungdomen. Enligt Institutet för hälsa och välfärd (2020) lider 20–25 procent av unga personer av någon form av psykisk ohälsa och bland unga vuxna är det de vanligaste hälsoproblemet. Man kan lida av flera olika psykiska störningar samtidigt, så som depression, ångest eller paniksyndrom.
Detta examensarbete handlar om den psykiska ohälsan bland ykeshögskolestuderande.
Syftet är att få en inblick i den psykiska ohälsan hos studerande inom social-och
hälsovården och vilken påverkan utbildningen har på den studerandes psykiska mående och även vilken hjälp det finns att tillgå.
Frågeställningarna i studien var vilken påverkan utbildningen inom social- och hälsovården på yrkeshögskolenivå haft på den studerandes psykiska mående? Vilken typ av psykisk ohälsa förekommer bland yrkeshögskolestuderande inom social och hälsovård? Och Vilken hjälp finns tillgänglig för den studerande inom social- och hälsovården på yrkeshögskolenivå vid psykisk ohälsa?
I analysen av de semistrukturerade intervjuerna använde jag mig av kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (Henricson, 2017). I arbetet har tre yrkeshögskolestuderande inom social- och hälsovård intervjuats.
Enligt examensarbetets resultat upplever yrkeshögskolestuderande en känsla av utanförskap, en känsla av otillräcklighet, en känsla av ansvar och en känsla av ökad självmedvetenhet under studietiden. Resultaten speglades mot bakgrunden och Erikssons (2015) teori om lidandet.
_________________________________________________________________________
Språk: Svenska Nyckelord: Psykisk ohälsa, studerande, ångest, stress
_________________________________________________________________________
Author: Amanda Martin
Degree Programme: Nurse, Vaasa Supervisor(s): Marlene Gädda
Title: Mental illness among college students’ – A qualitative study about mental illness among students in social- and healthcare
_________________________________________________________________________
Date May 2022 Number of pages 32 Appendices 4
_________________________________________________________________________
Abstract
Mental illness is usual and breaks out for the first time among young adults. According to Finnish institute for health and welfare (2020) 20 – 25 percent of young person’s suffers from some kind of mental illness and among young adults it is the most usual health problem.
This graduate work is about the mental illness among college students. The aim of this work is to get an insight in the mental illness among students in social- and healthcare and what impact the studies have on students’ mental health and also what kind of help there is to get.
The questions in the study were what impact does the college education in social – and healthcare have on students’ mental health? What kind of mental illness occurs among students in social- and healthcare? And
What kind of help in mental illness is available for the students in social- and healthcare?
In the analysis of the semi-structured interviews has been used qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman (Henricson, 2017) is used as method. In this work three college students in social- and healthcare were interviewed.
According to the results in this graduate work the experiences of the college students are a feeling of exclusion, a feeling inadequacy, a feeling of responsibility and a feeling of increased self-awareness during the time of study. The results were reflected against the background and the theory of suffering by Eriksson (2015).
_________________________________________________________________________
Language: Swedish Key words: Mental illness, students’, anxiety, stress
_________________________________________________________________________
1 Inledning ... 1
2 Bakgrund ... 2
2.1 Psykisk ohälsa ... 2
2.1.1 Skam och skuld ... 2
2.1.2 Stöd vid psykisk ohälsa ... 4
2.2 Depression ... 4
2.3 Ångest ... 5
2.4 Paniksyndrom ... 6
2.5 Utmattningssyndrom ... 6
2.6 Främja psykisk hälsa ... 7
2.7 Behandling vid olika former av psykisk ohälsa ... 7
2.7.1 Läkemedelsbehandling ... 8
2.7.2 Kognitiv beteendeterapi ... 8
2.7.3 Självhjälp ... 9
3 Teoretisk utgångspunkt ... 9
4 Syfte och frågeställning ... 11
5 Metod ... 12
5.1 Val av informanter ... 12
5.2 Datainsamling ... 12
5.3 Data analysmetod ... 13
5.4 Etiska överväganden ... 14
6 Resultat ... 15
6.1 Känsla av utanförskap ... 16
6.1.1 Bristande kontroll ... 16
6.1.2 Känsla av kaos ... 17
6.1.3 Rädsla för långtidsverkande effekter ... 18
6.1.4 Behov av hjälp ... 18
6.2 Känsla av ansvar ... 18
6.2.1 Prestationskrav ... 19
6.2.2 Gränsdragning ... 19
6.2.3 Hopp ... 19
6.3 Känsla av ökad självmedvetenhet ... 20
6.3.1 Kunskap ... 21
6.3.2 Självmedkänsla ... 21
6.3.3 Handling ... 21
6.3.4 Prioritering... 22
6.3.5 Brister ... 22
6.4.1 Mängd ... 23
6.4.2 Uppgivenhet ... 24
7 Diskussion ... 24
7.1 Resultatdiskussion ... 24
7.2 Metoddiskussion ... 28
7.3 Resultatdiskussion och kritisk granskning ... 29
8 Slutledningen ... 31
9 Källor ... 33 Bilaga 1 Informationsbrev
Bilaga 2 Samtycke till deltagande i intervju Bilaga 3 Intervjufrågor
Bilaga 4 Resultatet i bild enligt Erikssons teori om lidandet
1 Inledning
”Det är nyttigt att känna till olika psykiatriska tillstånd, så att man kan söka hjälp i tid och vid behov hänvisa andra till vård” (Mieli, 2022)
Begreppet psykisk ohälsa är brett och kan innefatta både de psykiska sjukdomarna och att må dåligt utan att det har satts en diagnos på det. Depression och paniksyndrom räknas till psykiska sjukdomar. Begreppet psykisk ohälsa används ofta både i vardagliga sammanhang och av olika myndigheter i informella sammanhang. Fastän man inte når upp till kraven för att få en diagnos kan man ändå må dåligt. (Dahlström, 2014 s.14)
Psykisk ohälsa är vanligt och ger sig ofta till känna första gången när man är ung. Enligt Institutet för hälsa och välfärd lider 20–25 procent av unga personer av någon form av psykisk störning och bland unga vuxna är det vanligaste hälsoproblemet. De unga kan lida av flera olika psykiska störningar samtidigt, så som depression, ångest eller paniksyndrom.
(THL, 2020)
Syftet med studien är att ta reda på vilken påverkan yrkeshögskoleutbildningen inom social- och hälsovården har på den studerandes psykiska mående. Jag vill även ta reda på vilken hjälp studerande fått samt vilken hjälp det finns att tillgå.
Jag tycker att det är relevant att skriva om den psykiska ohälsan hos studerande som studerar på yrkeshögskola eftersom det är ett ständigt aktuellt ämne. Jag tar upp information om depression, ångest, utmattningssyndrom och paniksyndrom i det här arbetet. Studien riktar sig till unga vuxna, personal inom yrkeshögskolor samt till alla som är intresserade av ämnet, för att öka kunskapen om psykisk ohälsa.
Enligt hälsoundersökningen (KOTT 2016) har psykiska störningar tredubblats bland högskolestuderande sen år 2000. Depressioner har ökat från 4 % till 10,2 %, ångeststörningar har ökat från 3 % till 7,4 %, det som även inverkat på resultatet är att utbudet av tjänster inom området ökat samt att studerande söker sig till den tillgängliga servicen. I den finska undersökningen bland unga vuxna hade 40 % haft minst en psykisk störning under sin livstid och 15 % av det tillfrågade led fortfarande av en psykisk störning. De vanligaste formerna av psykiska störningar enligt undersökningen var depressionstillstånd, missbruk och ångesttillstånd. (THL, 2022)
Högskolestuderande rapporterar i ökande mängd om problem med psykisk ohälsa så som depression och ångest (Lattie et al., 2019). Förmågan att hantera stressfaktorer i högskolemiljön är viktigt för att kunna upprätthålla både den mentala och fysiska hälsan.
(VanKim & Nelson, 2013). Stress och hälsorelaterade utmaningar börjar redan innan sjukvårsstuderande inleder arbetet inom sjukvården (Fruh et al., 2021). Studerande möter ständigt hinder i sökandet av traditionella behandlingar för psykisk ohälsa under studietiden (Lattie et al., 2019). Wilson et al. (2014) identifierade i sin tvärvetenskapliga forskning att frånvaro av starkt socialt stöd, tidigare psykisk ohälsa och dåliga sömnvanor är potentiella faktorer som inverkar på insjuknande i depression bland studerande i en högskola för kvinnor.
2 Bakgrund
I bakgrunden beskriver jag mer ingående om psykisk ohälsa, depression, ångest, paniksyndrom samt utmattningssyndrom. Dessutom beskrivs olika behandlingsformer så som läkemedelsbehandling, kognitiv beteendeterapi och olika former av självhjälp i detta kapitel.
2.1 Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är olika tillstånd som påverkar ens tankesätt, känslor, samarbetsförmåga och hur man integrerar med andra personer, orken att genomföra arbete, ens beteende och vardagliga livet. Det finns flera olika former av psykisk ohälsa, några vanligare än andra.
Det kan vara både lindrigare och allvarligare tillstånd och när symtomen blir så pass märkbara kan de utvärderas och sättas en diagnos på det. (Kitchener, et al. 2015, s. 9–10) Man är tyngre belastad i vissa skeden i livet än andra och den psykiska ohälsan är ofta tillfällig till följd av en jobbig livssituation, men ifall den psykiska ohälsan är långvarig och ihållande är det viktigt att känna igen så man kan få rätt behandling. (Mieli, 2022)
2.1.1 Skam och skuld
”Själen fylls med ängslan, bekymmer och oro så att hon tappar förtröstan och hopp.”
(Malm, 2012, s. 148)
Många personer som lider av psykisk ohälsa känner skam och vill helst isolera sig med sitt problem istället för att berätta det för personer i sin omgivning. Personer som lider av psykisk ohälsa kan vara försiktiga med att söka hjälp på grund av fördomar från omvården. För att minska på skammen av psykiska sjukdomar ska man prata om det och det ska inte vara något som tystas ner. (Stain & Wasserman, 2014)
”Orden psykisk ohälsa förde mina tankar till en mentalpatient som precis tuggat av sig armen, eller något annat som hämtat ur en skräckfilm.” (Lindgren, 2016)
För att skydda sig mot lidande stänger människan in sina känslor, men det innebär samtidigt att livet inte levs full ut. Skulden och skammen har därmed kunnat få fäste om människan vilket begränsar hen ytterligare. Detta innebär att människan upplever misstro mot sin omgivning istället för tillit vilket inverkar på hennes val att våga söka hjälp och ta emot hjälp. Skammens inverkan är kopplad till rädslan att bli förkastad av andra. Den här processen driver bort människan från nuet och känslan av frid och ro till en ökad upplevelse av förvirring och splittring. Skammen och känslan av skuld gör människan ofri och kan ge en upplevelse av att leva vid sidan av sitt sanna jag. Det är viktigt att patienten får uttrycka alla sina tankar och känslor och därmed kunna få bekräftelse på sitt lidande. Det är endast i nuet människan kan stärka sin kraft att läkas och skapa någonting nytt i relationen med vårdaren. (Malm, 2012, s. 148 - 149)
Skammen finns i lidandet och är en erfarenhet som inbegriper hela människan. Samtidigt finns det även en sund skam som alla människor har inom sig och hjälper oss att hålla oss till socialt accepterade gränser för att vi ska kunna ha gemenskap med andra människor.
Skammen fungerar som en överlevnadsfunktion. (Wiklund, 2003, s. 111)
Skamkänslan kommer av att människans värdighet blivit kränkt men kan enligt Smedes i Wiklund (2003) vara det mest äkta i en människa. En människa som kan känna skam är fortfarande tillräckligt frisk för att må dåligt över att uppleva sig vara mindre än det hen borde och vill vara. Skammen gör att människan måste välja mellan att fly eller ta reda på orsaken till smärtan. Den sunda skammen gör människan medveten om avståndet mellan det verkliga just nu och det möjliga. Människan strävar mot sina potentiella möjligheter om vi går emot våra värderingar väcker det skamkänslor. Det är viktigt att reflektera över vad som orsakar skammen för att kunna gå vidare på ett konstruktivt sätt och förverkligar sitt sanna själv. Om människan styrs av andra ideal än sina egna, av andras ”borden” leder det till upplevelse av rädsla i skammen. (Wiklund, 2003, s. 112)
Skam uppkommer då människan riskerar att tappa kontakten med människor som är viktiga och kan då uppleva att hen inte känner sig bekräftad, älskad eller tillräcklig. När man skäms drar man sig undra från andra och tar inte sitt ansvar som människa. (Wiklund, 2003, s. 113) För att människan ska ta sig ur den osunda skammen måste relationer till andra återupprättas genom att hens lidande blir bekräftat och därmed återupprättas känslan av värde och värdighet och människan förstår att hen betyder något. (Wiklund, 2003, s. 114)
2.1.2 Stöd vid psykisk ohälsa
Det syns inte alltid utanpå när en människa lider av psykisk ohälsa, därför kan vårdpersonal missbedöma vårdbehovet. Vid vård av en patient som känner hopplöshet blir vårdaren den som ger patienten hopp. Ge patenten tid att i sin egen takt bli mera aktiv. Viktigt att fråga är frågor om livsviljan och om det finns tankar för självmord, om patienten har självmordstankar ska vårdaren se till så patienten får kontakt med akut psykiatrisk vård. Vid vård av psykiatriska patienter ska vårdaren lyssna på patienten eftersom hen vet bäst själv hur det känns. Ge patienten utrymme, det är viktigt att som vårdare stödja och uppmuntra patienten. Motivera till en hälsosam livsstil. (Herlofson, 2014). Inställningen som patienten har sätter ton för samtalet, det kan vara stor skillnad på om patienten själv vill prata på eget initiativ eller om patienten ser det som tvång. Den som leder samtalet kan påverka hur relationen till patenten utvecklas. (Gordan, 2010)
2.2 Depression
En depression kan vara allt från lindrig till svår, den kan pågå en länge tid eller endast under en kort period i livet. En depression kan uppkomma av flera olika orsaker och i livets olika skeden. Kvinnor insjuknar oftare än män i depression. En person som lider av sjukdomen känner tomhet, nedstämdhet, minskad glädje och händelser som tidigare varit intressanta är inte lika intressanta längre, detta har pågått minst under några veckors tid. En depression känns igen även genom att minst tre av dessa symtom uppkommit, att personen har gått upp eller ner i vikt på grund av minskad eller ökad matlust, sömnstörningar, personen känner sig trött och kraftlös, känsla av värdelöshet, de kognitiva funktionerna är nedsatta och dödstankar förekommer (Allgulander, 2014). I Finland kommer troligen var femte person att drabbas av depression någon gång under sitt liv (Psykporten, u.å). Om man tidigare haft depression och sedan blivit frisk från den är risken att man insjuknar pånytt större. Risken
finns för att man självmedicinerar med alkohol eller andra rusmedel för att stundvis må bättre och detta kan leda till missbruk. (Kitchener, et.al. 2015, s. 26–28)
Faktorer som kan öka risken för att insjukna i depression är fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. Man går igenom tunga perioder i livet eller livskriser som kan göra så den psykiska hälsan försämras. Det kan även finnas underliggande faktorer som orsakar depression så som sjukdomar, hormonbrist, biverkning av läkemedel eller droger. (Mieli, 2022)
2.3 Ångest
”De bästa sättet att beskriva ångest är som stress i förväg.” (Hansen, 2021 s.31)
Ångest är något de flesta människor upplever under livets gång, vissa mer än andra.
(Kitchener, et.al. 2015, s. 45) Ångesten kan visa sig som nervositet, oro, rastlöshet eller rädsla, även fysiska symtom så som höjd kroppstemperatur, hjärtklappning, svettning, yrsel, rodnad i ansiktet, muskelspänningar, förändrad andning och förhöjt blodtryck. I samband med jobbiga livssituationer kan man uppleva lindrig, tillfällig och hanterbar ångest. När ångesten blir kraftig, konstant och påverkar vardagen behöver man söka hjälp. (Duodecim, 2018)
Ångest upplevs i olika form och olika mycket. En del lider av en ständig och långvarig oro som att någonting konstant hindrar en från att komma till ro, för vissa uppträder ångesten plötsligt och intensivt. Och för andra är den anknuten till speciella tillfällen till exempel då man ska prata inför en grupp. I grunden är all ångest hjärnans sätt att berätta om någonting är fel, det leder till att kroppens stressystem har aktiveras. (Hansen, 2021 s. 30–31) Det är naturligt att människan upplever ångest, men att det finns människor som inte gör det tycker Hansen (2021) är underligt.
I en studie som gjorts på sjukskötarstuderande har man hittat att flera av personerna som deltog i studien hade höga nivåer av ångest till följd av studierna och speciellt under praktikperioder. Trots de utmattande studierna och de andra aktiviteterna studerande har kunde de anpassa sig bra till trots pressen. Hos personer med benägenhet till ängslig personlighet kunde man se en tydlig ökning i ångestnivåerna. Självkänslan och ångestnivåerna förändras under studietiden och både framgång och misslyckandena har betydande inverkan på inlärningen. Man kunde även konstatera att nyutexaminerade sjukskötare hade otillfredsställande låg självkänsla. (Alves, et al., 2017)
2.4 Paniksyndrom
”De kom som sagt endast när jag omgavs av andra människor - jag fick aldrig någon attack när jag var ensam hemma – så de ena sättet att undvika attackerna var naturligtvis att inte umgås med andra. Att vara ensam.” (Lindgren, 2016, s. 29)
Paniksyndrom är en sjukdom där återkommande ångestattacker uppstår. En panikångestattack kommer plötsligt, en svår ångest uppstår och man får flera fysiska symtom som kommer till följd av att autonoma nervsystemet aktiveras. (Persson, et.al. 1998) Med attacken kommer svettning, andnöd, illamående, tryck över bröstet, yrsel, hjärtklappning, darrning, overklighetskänslor och värmevågor. Attacken medför en känsla av att man har tappat förståndet eller kommer att dö. (Allgulander, 2014 s.202) Lindgren (2016) trodde att hon fått en stroke och fick panik av det. Vilket jag tolkar som att panikkänslan ökar ångesten och människan upplever ännu mer panik.
En panikattack vara oftast i mindre än en halvtimme (Mieli, u.å). Kollektivtrafiken, broar, butiksköer, öppna platser och biografer är ställen som en attack har större tendens att utlösas.
Platser där man tidigare haft en panikattack vill man undvika på grund av rädsla av att attacken ska utlösas igen. Om människan under minst en månads tid har haft flera panikattacker och blivit rädd för att attackerna ska utlösas pånytt lider man av paniksyndrom.
Människan kan även uppleva enstaka attacker under livets gång med då kallas det inte för paniksyndrom. (Kitchener, et.al. 2015, s. 46–47)
Sporadiska panikattacker kan tyda på annan psykisk ohälsa så som depression, bipolär sjukdom eller alkoholsyndrom. Personer som lider av depression kan ibland få panik som är kopplat till prestation på grund av att prestationskraven blir högre än vad hen orkar med.
(Allgulander, 2014 s. 204)
2.5 Utmattningssyndrom
Utmattningssyndrom kan uppstå då människan under lång tid utsätts för belastande stress som pågått minst ett halvt år. Vid utmattning behöver människan längre tid för att återhämta sig än vanligt. Symtom vid utmattningssyndrom är ökad trötthet och minskad företagsamhet som leder till koncentrationssvårigheter, minnesstörningar, känslomässig labilitet och ökar risk för irritation, sömnstörningar och fysiska symtom. Om utmattningstillståndet får pågå länge kan det leda till depression, som måste behandlas. För att få rätt hjälp för utmattningen är det viktigt att ta reda på vilken typ av stress som utlöst depressionen. Det kan handla om
påfrestning i arbetet, studierna eller i viktiga relationer. (Andersson Höglund & Hedman Ahlström, 2006, s. 119 – 120)
Mild utbrändhet är vanligt, cirka en fjärdedel av alla finländare i arbetande ålder drabbas.
Däremot drabbas 2–3% av svår utmattningssyndrom. Om man söker hjälp i tidigt skede har inte utbrändheten gått så långt och man kan få effektiv hjälp. En skala man använder sig av är BBI vilket är Bergen Burnout Indicator, med den kan man ta reda på om det är en lindrig, medel eller svår utbrändhet. Utmattningssyndrom är inte i sig en medicinsk diagnos men den ökar risken för depression, sömnstörningar och att man använder sig av rusmedel för att kunna koppla av. (Mehiläinen, u.å)
2.6 Främja psykisk hälsa
Människans psykiska hälsa är viktig för att man ska må bra och fungera i samhället. Man satsar på faktorer som skyddar och stärker den psykiska hälsan och man jobbar också förebyggande mot psykisk ohälsa. I Finland använder man sig av tre olika nivåer för främjande av den psykiska hälsan. Den första är på ”individnivå” och där satsar man på att förstärka självkänsla och livshantering för individen. Andra nivån är ”samfundsnivå” vilket innebär att man ger socialt stöd, man får känna delaktighet och förhöjer trivsel och trygghet i skolor, föreningar eller organisationer. Den tredje nivån är ”strukturnivå” och innebär att man tar beslut i samhället som ska leda till att diskriminering och orättvisor minskas. (THL, 2019)
Genom att ge socialt stöd, trygga ekonomin, höja den psykiska hälsan och självkänsla hos individer, förespråka hälsosamma levnadsvanor, ge stöd att hantera vardagen och bättra på livskvaliteten hos individen kan det bidra till bättre psykisk hälsa. (THL, 2019) Viktiga förutsättningar för psykisk hälsa är bland annat möjligheten att få utbildning och arbete (Mieli, 2022).
2.7 Behandling vid olika former av psykisk ohälsa
Det finns olika typer av behandling vid psykisk ohälsa. Beroende på svårighetsgraden på depressionen kan olika behandlingar erbjudas, vid lindring depression kan samtal och stöd hjälpa, vid medelsvår är antidepressiv medicinering och kognitiv beteendeterapi eller interpersonell psykoterapi att rekommendera och vid svår depression där det finns en stor risk för självmord kan man använda sig av elbehandling och intensivare former av vård.
(Herlofson, 2014, s. 189)
2.7.1 Läkemedelsbehandling
För behandling av psykisk ohälsa används läkemedel ofta tillsammans med andra behandlingsmetoder så som kognitivbeteendeterapi och terapeutiska samtal (Herlofson.
2014, 188). För att behandla ångest och sömnlöshet kan man använda sig av benzodiazepiner, behandlingen ska vara kort men effektiv. Det finns stor risk för beroende vid behandling med benzodiazepiner och när behandlingen avslutas skall den trappas ner stegvis. Depression behandlas med SSRI läkemedel, selektiva serotoninåterupptagshämmare vilket är det vanligaste antidepressiva läkemedelsgruppen och ger endast få biverkningar. (Mielenterveystalo. u.å)
I en artikel som Warren (2011) har skrivit tar det långt tid innan man ser resultat vid medicinering vid depression, i flera fall tar det flera veckor innan effekten syns. Han skriver att en tredjedel av patienterna som medicineras med SSRI läkemedel får hjälp av läkemedlet, men så mycket som hälften av alla patienter tar inte sina läkemedel som ordinerat. Även om biverkningar inte är vanliga med SSRI preparat så när det väl förekommer vill flera patienter överväga att sluta ta tabletterna.
2.7.2 Kognitiv beteendeterapi
Behandlingen kan ges åt de flesta och det finns ingen skild målgrupp. Man går tillsammans med klienten igenom det beteende som klienten anser är problematiskt och man sätter upp väl genomtänka mål. Syftet med kognitiv beteendeterapi är att ge patienten verktyg för att få bättre självkontroll och ändra på sitt tankesätt i jobbiga situationer, man ger också övningar som patienten får träna på mellan besöken. Längden på behandlingen är individuell och kan vara lång eller kort. (Mielenterveystalo, u.å)
Alla beteenden har någon gång lärts in och för att kunna ändra på dem så måste människan lära om eller lära sig något nytt. Om hen har blivit rädd för något så kan det kopplas ihop med en specifik känsla av obehag. En positiv upplevelse till följd av ett beteende ökar chansen att man vill göra det igen. En betydande del av behandling med kognitiv beteendeterapi är exponering, vilket betyder att man gradvis utsätter sig för det man är rädd för eller har problem med, det görs i små steg och under en viss tid och målet är att rädslan och ångesten ska avta. Det människan tror ska hända, händer inte och då sker en omlärning.
(Psykologiguiden, 2010)
2.7.3 Självhjälp
Det finns på psykportens hemsida en självhjälpsflik som heter verktyg för mentalt välbefinnande där varje kolumn består av en text och en uppgift som går ihop med ämnet.
Det finns till exempel en lyckomätare, hur man gör sig fri från ältande, avslappningsmetoder samt hur se på framtiden. Varje kolumn innehåller också en kort presentation där man kan se vilka symptom som kolumnen passar till. (Psykporten, u.å)
För att hantera stress, ångest och oro kan man använda sig av mindfulness. Man koncentrerar sig på vad som händer i nuet och i just den stunden med en accepterande inställning för en själv och andra. Inom vården kan man använda mindfulness tillexempel vid smärta, ångest, depression, stress och sömnstörningar. Metoden kan ge en förståelse för hur man agerar och varför i vissa situationer, man är uppmärksam på sig själv, sina tankar och sina känslor vid olika tillfällen och på så vis lär man känna sitt inre bättre. (Vårdguiden, 2019)
Självmedkänslan är motsatsen till perfektionismen, självmedkänslan förebygger att man blir utmattad. Människan piskar sig själv för att hen är rädd för att saker inte annars blir gjorda.
Forskningen visar ändå någonting helt annat det vill säga då vårt värde som människor inte beror på det vi presterar frigörs mer utrymme för kreativiteten och vi blir modigare.
Självmedkänslan är att vara vänlig mot sig själv. Då vi upplever svåra stunder ska vi behandla oss själva bra, i stället för att vara arga eller döma oss själva. Det handlar om att kunna uppmuntra sig själv. Delad mänsklighet är att vara sårbar, misslyckas och lida som naturliga delar av livet. Ingen är perfekt, människan är ofullständig. Medveten närvaro innebär att kunna möta också sina svåra känslor utan att över- och underdriva. (Nyytti, u.å.)
3 Teoretisk utgångspunkt
”Att verkligen leva är att våga välja lidande.” (Eriksson, 2015, s. 34)
Som teoretisk utgångspunkt för det här arbetet valdes lidandet enligt Eriksson (2015).
Lidandet kan benämnas som ett mysterium eller en gåta. Lidandet i sig har ingen mening men genom att man upplever lidandet kan varje enskild individ ge lidandet en mening. Det som livet består av i grunden är lidande och lust, kampen mellan det goda och det onda. Om vi inte skulle uppleva vare sig lidande eller lust skulle livet vara tomt och rörelselöst. Att
lägga en benämning på lidandet är svårt då man ser det som någonting ont medan det ändå tillför en mening i livet. (Eriksson, 2015, s. 9–11)
Arman och Rehnsfeldt (2006) baserar sina tankar på Erikssons teori om lidande. Människan kan ibland befinna sig i ett mörker gentemot sitt liv och sin livsförståelse. Personen kan skämmas för sitt lidande och väljer därför att inte berätta om det för andra vilket kan leda till isolering. Lidandet kan kännas som man möter något ont i livet. Varje människa har ett visst mått av lidande som en naturlig del av livet. Ordet patient betyder ”en som lider i behov av vård”. Synonymer till ordet lidande är plåga, smärta, kval, elände, pina, vånda, prövning och att tåla. Lidande kan också vara ångest, oro och rastlöshet. När människan har genomgått ett lidande kan hen ge mening åt lidandet för sig själv och sitt liv. Varje individs lidande är unikt och blir format av personen som lider och hens omgivning. Teoretisk och klinisk kunnande behövs för att ge patienten den bästa möjliga vården (Arman & Rehnsfeldt, 2006, 213).
En människa som upplever livslidande kommer att undra varför lidandet drabbat hen. Frågan varför utgör ofta hinder för individen att lida ut, flera gånger är det personer i omgivningen som ställer frågan och den lidande tvingas till ett svar för fort. Man återkommer hela tiden tillbaka till samma fråga, varför existerar lidandet? Livslidandet är en del av livet och att finnas till tillsammans med människor. Vissa kämpar för att få bort lidandet medan andra kämpar för att minska lidandet och andra än en gång försöker hitta dess mening. (Eriksson, 2015, s. 33, 88)
Livslidande berör hela människans livssituation när man insjuknar i ohälsa, det som man upplevt som självklart i livet rubbas och tas helt eller delvis plötsligt ifrån en. Livslidande kan betyda allt från att man upplever hot mot sin totala existens till att man inte kan fullfölja sociala uppdrag. Lidande kan innebära en upplevelse av att förintas. (Eriksson, 2015, s. 88) Enligt Eriksson (2015) är kärlekslösheten en av de djupaste formerna av livslidande, vilket innebär att människan ständigt under livets gång söker efter kärleken till exempel av sin mamma. Kärlekslösheten och att inte bli sedd förintar människan enligt Eriksson (2015).
Trots hotet om att förintas har människan en vilja till liv som Eriksson beskriver som människans kamplust, då rädslan, hotet av att förintas och förtvivlan blandas med viljan till liv.
Om situationen blir outhärdlig och hopplös kan människan uppleva att hen inte orkar kämpa mer och det väcks en känsla av att vilja ge upp. Människan upplever att hen inte har någon
uppgift i livet eller känner inget värde. (Eriksson, 2015, s. 89) Själsligt lidande kan vara kärlekslöshet och ta sig uttryck som ensamhet trots att man har människor runtomkring sig, ångest eller en känsla av otrygghet (Eriksson, 1993, s. 161).
Lidandet går att lindras genom att finnas till för den andra och verkligen vilja lindra den andras lidande genom att visa respekt och bekräfta den andras värdighet. Människan som lider behöver återkommande kärlekshandlingar som lindrar lidandet i stunden. Det är viktigt att kunna förmedla hopp till den andra då människan upplever hopplöshet samt att lyssna till den andras önskningar och samtidigt förstå den andras behov av kärlek och tillit. I rollen som vårdare är det viktigt att våga möta lidandet tillsammans med den andra. (Eriksson, 2015, s. 90 – 91) Vårdlidande kan uppstå om patienten inte får den vård hen behöver (Eriksson, 2015, s.81)
Eriksson säger (2015) att det krävs mod för att kunna ta ansvar. Ansvar och skuld är kopplade till varandra, skuld innebär ett måste. För att kunna reflektera över sig själv måste man kunna känna skuld och skulden kan vara till hjälp för att inte bryta mot djupet av sig själv. Medan ansvaret innebär ett löfte mot sig själv och andra. Lidandet behöver hopp och lust för att lindras, för att i hoppet finns vetskapen om att lidandet går att övervinnas och lusten växer genom att vi kan leka. I leken kan kärleken växa, som i sin tur lindrar människans lidande.
Eriksson (2015) säger att då människans själ är aktivt inställd tillåts människan inte att bli ett bittert objekt i lidandet utan här får kampen sin betydelse och människan blir inte uppslukad av sitt lidande.
4 Syfte och frågeställning
Syftet med studien är att ta reda på vilken påverkan yrkeshögskoleutbildningen inom social- och hälsovården har på den studerandes psykiska mående. Jag vill även ta reda på vilken hjälp studerande fått samt vilken hjälp det finns att tillgå.
Som blivande sjukskötare är det viktigt att ha kunskap om olika psykiska tillstånd och hur man känner igen dessa. Jag vill ta reda på vilken typ av ohälsa som finns bland studerande och vilken hjälp det finns att tillgå för de studerande.
1. Vilken påverkan har utbildningen inom social- och hälsovården på yrkeshögskolenivå haft på den studerandes psykiska mående?
2. Vilken typ av psykisk ohälsa förekommer bland yrkeshögskolestuderande inom social och hälsovård?
3. Vilken hjälp finns tillgänglig för den studerande inom social- och hälsovården på yrkeshögskolenivå vid psykisk ohälsa?
5 Metod
Jag har använt mig av kvalitativ metod som stöder textbearbetningen, hur texten struktureras och beskrivs. Hur invecklad analysen blir beror på den som analyserar. Graneheim och Lundmans innehållsanalys kom 2004, som en artikel de utgett. Analysen är påverkad av hermeneutiken. (Danielson, 2017, s. 285 - 286) Syftet och frågeställningen har påverkat valet av metoden. (Henricson & Billhult, 2017, s. 111) Jag har samlat in material till studien genom litteratursökning och semistrukturerad intervju.
5.1 Val av informanter
När jag valde personer att intervjua skrev jag på sociala medier och frågade efter personer som studerar inom social- och hälsovården på yrkeshögskolenivå och som upplever psykisk ohälsa. Jag frågade även runt i min egen bekantskapskrets. Jag valde att intervjua tre kvinnliga studerande vid yrkeshögskola, i åldern 18 – 28 år, som alla upplevt psykisk ohälsa under sin studietid. Frågorna har jag själv skrivit baserat på syftet med studien.
5.2 Datainsamling
Som datainsamling vid kvalitativ metod kan man använda sig av till exempel intervju, bloggar och berättelser. Personen som använder sig av metoden ska vara flexibel och följsam mot deltagarna och förändringar som eventuellt kan ske under insamlingens gång. Den som forskar använder sig själv som forskningsverktyg. Meningen med kvalitativ metod är få
kännedom om ämnet genom hur det upplevs och erfars av människor. Skribenten blir som en medskapare i intervjustudien. (Henricson, 2017, s. 115). För att först få en helhet av materialet ska det läsas igenom noga. (Granskär 2008, s.163)
Intervju är en bra metod när man vill förstå fenomen, situationer eller händelser. Den här metoden behöver förberedas omsorgsfullt. Metoden jag använt mig av är intervju med förberedda frågor där personen som blir intervjuad får svara med egna erfarenheter, åsikter, kunskap, känslor och uppfattningar. (Henricson, 2017, 344) Intervjuer kändes mest passande för ändamålet i den här studien.
Intervjumetoden är en semistrukturerad intervju där jag använt mig av detaljerade öppna frågor, frågorna hade en viss ordning, men under intervjun kunde frågorna anpassas till vad som kom upp i intervjun. Jag förberedde frågorna i en intervjuguide, som jag använde som stöd vid intervjutillfällena. Intervjun gjordes i en trygg och ostörd miljö samt i en bra atmosfär, för att få tillräckligt med innehåll och djup i förhållande till studiens syfte.
(Danielson, 2017, s. 145) Om den intervjuade personen ville berätta mer på frågorna fanns det möjlighet även till det.
När det var dags för den första intervjun träffades jag och personen jag skulle intervjua på ett lugnt café inne i stan. Det var tidigt på morgonen så stället var i princip tomt på folk. Jag hade skickat personen mitt informationsbrev (bilaga 1) tidigare. Vi småpratade lite innan själva intervjun och jag frågade om jag fick tillåtelse att spela in samtalet för att sedan kunna transkribera det. Jag hade skrivit ut frågorna så både jag, som intervjuade och informanten hade frågorna som stöd. Den andra intervjun gick i stort sätt till på samma sätt som den första. Informanterna fick välja tid och plats för intervjuerna. Den sista intervjun spelades in via WhatsApp på grund av olika orsaker, vi använde oss av röstmeddelande funktionen så att jag spelade in frågan med ljud och personen svarade med ljud tillbaka, på så sätt kunde jag även observera tonläget på rösten. Alla informanter hade fått ta del av mitt informationsbrev (bilaga 1) redan innan intervjuerna och alla gav tillåtelse för inspelning av samtalen.
5.3 Data analysmetod
Materialet bestod av tre intervjuer med studerande vid yrkeshögskola i åldrarna 18 – 28 år, som analyserats med Graneheims och Lundmans kvalitativa innehållsanalys (2004) för att få en helhetsbild av materialet. Intervjuerna lyssnades igenom och transkriberades.
Transkriberingarna resulterade i 22 sidor text i tabellformat. Tabellindelningen bestod av
intervjumaterialet, ur materialitet söktes meningsenheter som kondenserades till koder och subkategorier. Enligt Danielsson (2017. S. 286) är domäner svar på intervjufrågor, vilket innebär att varje intervjufråga resulterar i en domän. Det är viktigt att också hitta gemensamma teman från domänerna. Intervjuerna bestod av 11 intervjufrågor, men i en del av intervjufrågorna var svaren väldigt korta och kan därför beskrivas direkt i text utan analys.
Frågorna 4–5, 7–11 är analyserade enligt följande: Fråga 4-5 utgör domän Psykisk ohälsa, fråga 7 utgör domän Utbildningens inverkan på måendet, fråga 8-10 utgör domän Medvetenhet om hjälpmöjligheter och fråga 11 domän Psykiska ohälsans inverkan på studieprestation.
Koderna flyttades till en separat tabell och benämndes till underkategorier som sorterades till kategorier. Då kategorierna var klara sökte jag efter teman, som band ihop kategorierna som en röd tråd av mening. Genom analysen kom jag till resultatet. Domän psykisk ohälsa resulterade i temat känsla av utanförskap uppdelat i fyra kategorier enligt följande, bristande kontroll, känsla av kaos, rädsla för långtidsverkande effekter och behov av hjälp. Domän utbildningens inverkan på måendet resulterade i temat känsla av ansvar uppdelat i tre kategorier enligt följande prestationskrav, gränsdragning och hopp. Domän medvetenhet om hjälpmöjligheter resulterade i temat känsla av ökad självmedvetenhet uppdelat i fem kategorier kunskap, självmedkänsla, handling, prioritering och brister. Domän psykiska ohälsans inverkan på studieprestation resulterade i temat känsla av otillräcklighet uppdelat i två kategorier mängd och uppgivenhet. Under analysens gång återgick jag till den ursprungliga texten flera gånger för att kontrollerna meningen i texten.
Förhållningssättet i studien är induktivt. Induktionen innebär att studien utgår från informanternas levda erfarenheter.
Under analyseringen av intervjuerna kortades texten ner så den blev lättare att hantera, men inget viktigt togs bort. Sedan lades resultaten in i tabeller och kodades. Utgående från kategorierna och underkategorierna bildades teman. Teman binder ihop grupper av koder och ger en beskrivning av innebörden i domänen (Danielsson, 2017, s. 287).
5.4 Etiska överväganden
Etiken är beaktad under alla skeden under studiens gång. Jag har beaktat Forskningsetiska delegationens anvisningar 2019 i arbetet och därmed tänkt på deltagarnas säkerhet,
välbefinnande och rättigheter samt bedömt riskerna för studien. Studien har planerats och rapporterats flera gånger och diskussioner förts med handledare och examinator i klinisk vård.
Etiska principer handlar enligt Kjällström (2017) om göra-gott-principen, att den minst riskabla metoden används för att balansera riskerna mot nyttan i arbetet och beakta deltagarnas konfidentialitet. Rättviseprincipen innebär att alla deltagare har behandlats likvärdigt. Respekt för deltagarna har beaktats vid det informerade samtycket (Kjällström, 2017, s. 62 - 64) som är viktigt att beakta vid humanforskning (Forskningsetiska delegationens anvisningar 2019).
Jag har informerat de intervjuade skriftligen om studien och bett om tillåtelse att spela in intervjuerna. De inspelade intervjuerna har transkriberats och efter transkriberingen raderats.
Inga namn nämns på de intervjuade studerande och texten är skriven så att inte informanterna kan bli igenkända, det är viktigt att respektera informanternas integritet. Informanterna kan när som helst under studien avbryta sitt deltagande.
Jag har satt mig in i kulturen som jag studerat, då jag själv studerat vid yrkeshögskola. Jag har bedömt riskerna för utförandet av studien, studien medför inga risker för deltagarna eller samhället. Nyttan med studien är att öka medvetenheten i yrkeshögskolemiljön om studerandes psykiska ohälsa och hur man ska kunna stöda studerande under studietiden.
6 Resultat
Resultatet på intervjufrågorna 1–3 och 6 beskrivs i text utan analys enligt följande: De tre informanterna var yrkeshögskolestuderande inom social och hälsovård. De intervjuade studerande var i åldern 22–27 år och hade studerat i minst två år. Två av informanterna hade lidit av psykisk ohälsa före studietiden och en av informanterna hade inga tidigare erfarenheter av psykisk ohälsa. Frågorna 4–5 och 7–11 analyserades enligt Lundmans och Graneheims 2004 kvalitativa innehållsanalys och illustreras i tabellformat (Danielson, 2017, s. 296).
6.1 Känsla av utanförskap
Resultaten i domän upplevd psykisk ohälsa består av temat Känsla av utanförskap som kommer av kategorierna bristande kontroll, känsla av kaos, rädsla för långtidsverkande effekter samt behov av hjälp.
Tema Kategori Underkategori
Känsla av utanförskap
Bristande kontroll Det är inte lätt att ta tag i det ogjorda vilket leder till att ogjorda uppgifter samlas på hög
Upplevelse av ökad hälsa i takt med att skoluppgifterna minskat
Att inte ta för mycket över sig Känsla av kaos Upplevelse av ångest, stress
och/ eller depression och utbrändhet
Sömnsvårigheter
Led av konstant trötthet som inte försvann genom att vila Bristande ork leder till att privatlivet blir lidande Rädsla för långtidsverkande
effekter
Trots en ökad känsla av hälsa upplevs trötthet och ångest Underliggande stress finns kvar
Behov av hjälp Upplevelse av att man borde söka hjälp
Var sjukskriven
Hälsovården kontaktades
6.1.1 Bristande kontroll
Kategorin bristande kontroll bestod av tre underkategorier. Vid bristande kontroll samlas ogjorda skolarbeten på hög och det är inte lätt att ta tag i de ogjorda uppgifterna. I samband
med att skolarbeten minskat har studerande upplevt en ökad hälsa. För att i framtiden kunna uppnå kontroll är det viktigt att inte ta för mycket arbete åt sig ifall det går att påverka.
Studerande upplevde att kursupplägget var ojämnt planerat och att det oftast kring julen upplevdes extra tungt.
" … så e de ju skönt att ha lite variation i arbetsmängden men he sku va väldit bra ifall man sku få utjämna de lite så man int sku behöv stress jätte mycke under dom dä vissa periorderna, speciellt runt jul ha de kuna va jättejobbigt o man ha fått sita o studer nästan nätterna igenom å dagarna igenom få att få de ti gå runt…”
(Studerande)
Desto mer arbetsmängden samlades på hög, desto svårare blev det att återfå kontrollen och börja arbeta av uppgifterna. Här kan man se att det finns en känsla av maktlöshet och att studerande har en upplevelse av att inte ha kontroll över sin situation även motivationen påverkas då man inte hinner med i studierna.
6.1.2 Känsla av kaos
Kategorin känsla av kaos innehöll fyra underkategorier. Upplevelse av ångest, stress och/
eller depression och utbrändhet, sömnsvårigheter, konstant trötthet som inte försvann genom att vila samt bristande ork leder till att privatlivet blir lidande.
Alla informanterna upplevde både ångest och stress under studietiden. Stress och ångest uppkom bland annat i situationer då arbetsuppgifterna blev för många samtidigt, som de själva inte kunde påverka.
Alla informanterna upplevde en trötthet som inte gick att vila bort. Även om de sov väldigt mycket. Denna trötthet gjorde att all energi gick till skolarbetet och privatlivet blev lidande.
”konstant trötthet känd ja o fast ja sovd o vilade mycke så ble ja aldri nå piggare eller mer utvilad… man levd i en dimma...” (Studerande)
Då skolarbetet påverkade hela studerandes tillvaro ökade känslan av kaos, förutom att uppgifterna samlades på hög började det även påverka privatlivet samt hur bra man sov. Alla informanter upplevde en trötthet som inte ville försvinna samt en ökande känsla av stress och ångest.
6.1.3 Rädsla för långtidsverkande effekter
Kategorin rädsla för långtidsverkande effekter bestod av två underkategorier trots en ökad känsla av hälsa upplevs trötthet och ångest samt underliggande stress finns kvar.
”…oftast mår ja bra eller vill intala mej själv att ja mår bra... ibland känner ja mej nertyngd och har mycke ångest…” (Studerande)
6.1.4 Behov av hjälp
Kategorin behov av hjälp bestod av tre underkategorier, upplevelse av att man borde söka hjälp, sjukskrivning och hälsovården kontaktades.
”…borde kanske söka upp nån ti prat me men tycker int de e så farligt än…”
(Studerande)
De studerande hade en underliggande känsla av att de behöver hjälp, men ville klara sig själv så länge det var möjligt. Men i något skede konstaterade studerande att de måste få hjälp och då kontaktades hälsovården och ibland ledde besöket till sjukskrivning.
6.2 Känsla av ansvar
Resultaten i domän, utbildningens inverkan på måendet består av temat känsla av ansvar som kommer ur kategorierna prestationskrav, gränsdragning och hopp.
Tema Kategori Underkategori
Känsla av ansvar
Prestationskrav Periodvis stor studiemängd Höga krav på prestation fast man mår psykiskt sämre Många deadlines samtidigt känns svårt
Ojämnt studieupplägg leder till jobb dygnet runt
Gränsdragning Att lyssna till sig själv Skjuter fram och vill ge upp
Hopp Vill klara av studierna
Att påverka
6.2.1 Prestationskrav
Kategorin prestationskrav består av fyra underkategorier periodvis stor studiemängd, som påverkar upplevelsen av stress, många deadlines samtidigt känns svårt, höga krav och ojämnt studieupplägg.
Det är viktigt att kunna prestera bra även om man mår psykiskt sämre, men när det blir för mycket på en gång känns det väldigt krävande och svårt, vilket i praktiken betyder att informanterna blir psykiskt belastade. En jämnare mängd kurser kunde ha en positivare inverkan på resultatet och även möjliggöra lyckanden.
”…studieupplägget e int kanske sådä jätte bra. ”Vissa perioder kan du måst jobb nästan dygne runt me skolarbeten vilket då bidrar ti stress…” (Studerande)
6.2.2 Gränsdragning
Kategorin gränsdragning består av två underkategorier att lyssna till sig själv och skjuta upp.
Att lyssna till sig själv och hitta sina egna gränser för hur mycket man klarar av i förhållande till förväntningarna är nödvändigt för den psykiska hälsan.
” Ja känner definitivt av förväntningarna på en, men ja måst också påminna mej själv om va som kan hända om ja puschar för hårt o då att ha skolan me många deadlines e int nå lätt.” (Studerande)
Ett sätt som används av informanterna är att skjuta upp skolarbeten då orken inte räcker till, vilket i sig kan leda till en ond cirkel och en ökad känsla av stress.
6.2.3 Hopp
Kategorin hopp består av två underkategorier en vilja att klara av studierna och att påverka.
Försökt påverka studieupplägget för att få förbättring i framtiden för kommande studerande.
” Sen går de en tid å då tar ja tag i de fö ja känner ändå att ja vill klara av de.
(Studerande)
Trots att studierna inte framskrider enligt den egna studieplanen har man ändå en önskan om att klara av studierna och lyckas i framtiden. Dessutom vill man påverka för att göra det lättare för kommande studerande.
6.3 Känsla av ökad självmedvetenhet
Domän medvetenhet om hjälpmöjligheter bestod av kategorierna kunskap, självmedkänsla, handling, prioritering och brister.
Tema Kategori Underkategori
Känsla av ökad självmedvetenhet
Kunskap Läst om kbt
Läsa böcker om hur man återhämtar sig från utbrändhet
Skriva ner sina tankar för att förstå och reflektera
Upplever stress i gruppsituationer Läsa för att förstå sitt mående bättre
Bok om mindfulness Självmedkänsla Påminna sig själv att inte
pressa sig för hårt
Vill klara sig själv så länge man kan, trots vetskapen om att man kommer att behöva hjälp
Hopp om nya chanser
Handling Besök hos skolhälsovården,
studiepsykologen Positiva erfarenheter Mindfulness
Yoga som avslappning Prioritering Lära sig att välja
Lagt energi på onödiga saker i studierna
Brister Lång väntetid
Behovet av hjälp större än hjälpen
6.3.1 Kunskap
Kategorin kunskap kommer från sex underkategorier läst om kbt, läsa böcker om hur man återhämtar sig från utbrändhet, skriva ner sina tankar för att förstå och reflektera, upplever stress i gruppsituationer, läsa för att förstå sitt mående bättre och bok om mindfullness.
Alla informanterna hade väldigt aktivt ökat sin kunskap om psykisk ohälsa genom att läsa böcker eller skriva ner sina tankar för att kunna reflektera över sin situation. Även det att studerande känner igen vilka situationer orsakar stress innebär en ökad kunskap om sig själv.
”Jaa, ja ha läst på lite sådä allmänt om kbt o ja vet att de finns flera olika självhjälpsböcker” (Studerande)
6.3.2 Självmedkänsla
Kategorin självmedkänsla bestod av tre underkategorier. Påminna sig själv att inte pressa sig för hårt, vill klara sig själv så länge man kan, trots vetskapen om att man kommer att behöva hjälp samt hopp om nya chanser. Självmedkänslan innehåller en medvetenhet om att inte pressa sig för hårt för då börjar studerande må psykiskt sämre, samtidigt finns en stark vilja att klara sig själv så länge man kan trots en medvetenhet om att det finns ett kommande behov av hjälp som man redan kan ana sig till. Även i denna kategori finns hopp om att man får nya chanser i situationer där man misslyckats.
”Ja tycker ja klarar mej själv än så länge i alla fall meeen ja kommer nog säkert att behöva nån slags hjälp i nå skede” (Studerande)
6.3.3 Handling
Kategorin handling bestod av fyra underkategorier besök hos skolhälsovården, positiva erfarenheter, mindfulness och yoga som avslappning.
Då informanterna känt ett behov av hjälp ledde det till följande handlingar, besök hos professionella vårdgivare så som skolhälsovårdaren och studiepsykologen, men de försökte även hjälpa sig själv genom yoga i form av avslappningsövningar och mindfulness. Det
som var positivt var det att alla studerande upplevde vård mötena som positiva. Tidigare positiva erfarenheter av hjälp motiverar även att söka hjälp i framtiden när man upplever behov av hjälp.
”Jo ja ha sökt hjälp fö mitt mående under studietiden, ja ha faktiskt gått ti studiepsykologen…” (Studerande)
6.3.4 Prioritering
Kategorin prioritering bestod av två underkategorier, lära sig att välja och lagt ner onödig energi.
Prioritering innebär att kunna välja vad som är viktigt i studierna och vad som kan vänta och att inte sätta ner onödigt mycket energi på saker i studierna som inte egentligen kräver det.
”lägg min energi på sånt som faktiskt har nån betydelse i slutändan fö ja ha upplevt att man under skoltiden ha lagt sin energi på jätte mycke onödigheter…”
(Studerande)
6.3.5 Brister
Kategorin brister bestod av två underkategorier. Lång tid att vänta och behovet av hjälp större än hjälpen.
Alla informanterna upplevde brister i vården. Bristerna handlade om att man fick vänta länge på att få en tid, att tiden var alldeles för lång mellan besöken eller att man skickades vidare men där tog det slut. Då tiden mellan besöken blev för lång ledde det till att man avbröt behandlingen. Alla upplevde att behovet av vård var större än den hjälp som man fick.
”Mötet me skolpsykologen gick bra o sådä nog men ja gick sen bara två gånger till dit fö de ble utdraget på en så lång tid (paus) Ja sku säga att hjälpen man får int e tillräcklig…” (Studerande)
6.4 Känsla av otillräcklighet
Resultaten i domän psykiska ohälsans inverkan på studieprestation består av temat känsla av otillräcklighet och innehåller två kategorier, mängd och uppgivenhet.
Tema Kategori Underkategori
Känsla av otillräcklighet
Mängd Studierna påverkas då man
upplever att pressen blir för stor vilket orsakar en känsla av stress
För mycket uppgifter för snabbt
Mycket på en gång påverkar den psykiska hälsan negativt Mycket borden
Uppgivenhet Negativa tankar
Självfrustration då uppgifter blir ogjorda
Sänker kravnivån, nöjer sig med sämre studieprestation för att orka psykiskt
Slutar bry sig, ger upp för att orka
6.4.1 Mängd
Kategorin mängd bestod av fyra underkategorier studierna påverkas då man upplever att pressen blir för stor, för mycket uppgifter för snabbt och mycket på en gång och mycket borden.
Informanterna upplevde att studierna påverkas då man upplever att pressen blir för stor vilket orsakar en känsla av stress. Mycket på en gång påverkar den psykiska hälsan negativt. Stor mängd arbetsuppgifter på för kort tid upplevs som utmanande och på gränsen till att man inte kan hantera situationen. För mycket uppgifter gör personen omotiverad och leder till sämre prestationer.
”vissa periorder så har man så himla mycke man ska hinna med me olika onlinetenter o inlämningsupgifter o deadlines som ba kastar sej på en o kommer på alltfö snabbt…” (Studerande)
6.4.2 Uppgivenhet
Kategorin uppgivenhet bestod av fyra underkategorier negativa tankar, självfrustration då uppgifter blir ogjorda, sänker kravnivån, nöjer sig med sämre studieprestation för att orka psykiskt och slutar bry sig, ger upp för att orka.
Informanterna säger att de ger upp och slutar bry sig över sina prestationer för att orka psykiskt. Det leder till att man sänker sin kravnivå och nöjer sig med sämre studieprestationer för att orka. Nöjer sig med mindre, bara man kommer igenom.
Informanterna upplever frustration över sig själv då uppgifter blir ogjorda och tänker negativt då de inte psykiskt orkar prestera så bra som de själva skulle önska.
”… så mår ja sämre o ja fasnar i ett dåligt tankesätt som säger att ja borde göra de här å ja måst göra de här och när ja int får dom dä uppgifterna gjorda så känner man sej inge bra alls, man blir frustrerad på sej själv.” (Studerande)
7 Diskussion
I detta kapitel har jag speglat resultatet mot den teoretiska bakgrunden samt mot Erikssons (2015) teori om lidandet. Speglingen är en diskussion där det aktuella resultatet knyts ihop med tidigare forskning, där syftet är att tolka resultaten och förklara konsekvenserna för andra (Henricson, s. 411). Metoden som använts i studien diskuteras i detta kapitel.
Resultatet är illustrerat i bilaga 4.
7.1
Resultatdiskussion”I varje lidande finns också en strimma lust som kan, växa genom att vi kan ”leka” och skratta tillsammans. Lek i lidande kan, om det utövas konstnärligt, bli ett uttryck för kärlek och lindra lidande”. (Eriksson, 2015, s. 90)
Resultatet speglas från data-analysen mot det teoretiska perspektivet lidandet enligt Eriksson (2015).
Känsla av utanförskap
Den lidande människan finns i en mångfald av händelser som kan vara svåra att greppa, det som Eriksson (2015) benämner som ett lidandets mysterium. Ett mysterium där studerande upplever att den egna kontrollen i tillvaron brister och känslan av kaos ökar då studerande inte klarar av sina skolarbeten och de samlas på hög, vilket i sin tur leder till ökad stress och ångest. Lidande kan vara ångest, oro och rastlöshet enligt Arman & Rehnsfeldt (2006).
Livslidande berör hela människans livssituation när man insjuknar i psykisk ohälsa, det som man upplevt som självklart i livet rubbas och tas helt eller delvis plötsligt ifrån en.
Livslidande kan betyda allt från att man upplever hot mot sin totala existens till att man inte kan fullfölja sociala uppdrag dvs. sina studier. (Eriksson, 2015, s. 88)
Arman och Rehnsfeldt (2006) säger att människan kan befinna sig i ett mörker gentemot sitt liv och sin livsförståelse. I ett lidande där människan upplever ett mörker gentemot sitt liv och sin livsförståelse känner hen sig väldigt utelämnad, ensam och rädd för vad som händer med ens tillvaro och kan uppleva ett utanförskap både mot sig själv och andra i sin omgivning.
Arman och Rehnsfeldt (2006) säger att personen kan skämmas för sitt lidande och väljer därför att inte berätta om det för andra vilket kan leda till isolering. Det krävs mycket mod att våga be om hjälp och visa sin svaghet och visa för någon att man är ”en som lider i behov av vård” (Arman & Rehnsfeldt, 2006, 213). Att uppleva psykisk ohälsa innebär en ovisshet om vad som händer och studerande vill klara sig själva så länge det går. Det kan finnas en rädsla för att man inte återhämtar sig hur mycket man än försöker vila och lidandet tar allt större plats i vardagen och kaoset i tillvaron ökar. Lidande kan innebära en upplevelse av att förintas. (Eriksson, 2015, s. 88) Samtidigt finns en medvetenhet om att man borde återfå sin kontroll i vardagen, dessa borden ökar lidandet i form av stress och ångest, vilket leder till att lidandet ökar. Mitt i all hopplöshet finns ändå lidandets kamp, där människan strävar mot det goda och vill börja må psykiskt bättre. Det studerande kunde känna igen var att då mängden skolarbeten minskade satte det igång en rörelse mot en känsla av ökad hälsa.
Då människan kommer ur lidandets kamp innebär det att hen växt och utvecklats under processens gång. Eriksson (2015) beskriver livslidande som att leva och att inte leva, där människan upplever den absoluta enskildheten upplever hen ensamhet.
Känsla av ansvar
Enligt Eriksson (Sjögren, 2012, s. 349–351) finns det en etisk betydelse i ordet ansvar.
Synonym till ansvar är bland annat förbindelse, förpliktelse och skuld. Ansvar som
förbindelse kräver ett ansvarsfullt sinnelag från människans innersta. Ansvar som förpliktelse syns bland annat i synonymerna ansvarskännande och ansvarstagande och visar på människans förväntningar på sig själv.
Att kunna sätta gränser för hur mycket studerande klarar av innebär att ta ansvar för sin egen situation. Det har i intervjuerna framkommit att då studerande inte klarar av mer uppgifter leder det till negativa upplevelser av att man blir efter i sina studier eller att studierna tar all tid t.o.m. dygnet runt det vill säga, att man hamnar i en ond cirkel vilket innebär att rörelsen i lidandet går mot ett ökat lidande. Då studerande lyssnar till sitt innersta måste de ta ansvar för sig själv och sätt gränser för att minska på sitt lidande eller för att lidandet inte ska öka.
Lidandet behöver hopp för att lindras för att i hoppet finns vetskapen om att lidandet går att övervinna. Eriksson (2015) säger att då människans själ är aktivt inställd tillåts människan inte att bli ett bittert objekt i lidandet utan här får kampen sin betydelse och människan blir inte uppslukad av sitt eget lidande.
Eriksson säger (2015) att det krävs mod att ta ansvar. Ansvar och skuld är kopplade till varandra, skuld handlar om krav. Känslan av att prestera är ett krav både utifrån av lärarna men även inifrån då studerande vill lyckas med sina studier. För att kunna reflektera över sig själv måste man kunna känna skuld och skulden kan vara till hjälp för att inte bryta mot djupet av sig själv. Ibland kan känslan av skuld bli tung att bära, vilket studerande tog upp som att det finns så många borden hela tiden, men speciellt vissa tider under året. Ansvar innebär samtidigt ett löfte mot sig själv och andra, att inte ge upp.
Att uppleva en medvetenhet om vårt ansvar kan upplevas befriande och gör oss villiga att stöda människors växt (Sjögren, 2012, s. 349), även vår egen växt men det behövs samtidigt en känsla av att det är möjligt att klara av sina uppgifter för att kunna uppleva denna befriande känsla.
Alla människor behöver hopp och tröst, för att lidandet ska minska behöver lidandet bekräftas (Eriksson, 2015, s. 73), genom att studerande kan berätta om sitt lidande och bli bekräftade och hörda. Det är viktigt att studerandes önskemål beaktas för att minska på den psykiska belastningen i studierna för kommande studerande genom att ändra så studieupplägget blir jämnare under året. Hoppet är viktigt för att orka ta sig igenom studierna trots upplevelse av psykisk ohälsa och därmed lidande, viljan att lyckas med studierna och bli färdig gör att det hoppet även blir en motiverande drivkraft.
Känsla av ökad självmedvetenhet
Då studerande börjat må psykiskt sämre har alla tre försökt öka sin egen kunskap och via det önskat kunna hjälpa sig själv samt kunna förstå och reflektera över sin egen situation.
Livslidande berör hela studerandes livssituation vid insjuknandet i psykisk ohälsa. Det som upplevts självklart i livet rubbas och det man tidigare klarat av klarar man inte längre på samma sätt som tidigare. Livslidande kan betyda allt från att man upplever hot mot sin totala existens till att man inte kan fullfölja sina skolarbeten. Lidande i form av ångest och stress kan i värsta fall leda till en upplevelse av att förintas. (Eriksson, 2015, s. 88)
Synonymer till ordet lidande är plåga, smärta, kval, elände, pina, vånda, prövning och att tåla. Lidande kan också vara ångest, oro och rastlöshet. När människan har genomgått ett lidande kan hen ge mening åt lidandet för sig själv och sitt liv. Varje individs lidande är unikt och blir format av personen som lider och hens omgivning. (Arman & Rehnsfeldt, 2006, 213). Studerande hade lärt känna igen vilka situationer orsakar stress hos en själv och även lärt sig att inte pressa sig själv för hårt. I det uthärdliga lidandet kan studerande samtidigt uppleva hälsa. I lidandets vara nivå strävar mänskan efter balans och harmoni. På vardande nivån känner människan någon form av lidande och strävar till försoning med livets omständigheter för att bli hel. (Eriksson, 2015, s. 59) Människan anpassar sig till rådande omständigheter, de studerande upplevde däremot att deras psykiska ohälsa ökade då de försökte anpassa sig till rådande omständigheter, vilket ledde till vetskapen om behovet av hjälp och modet att även söka hjälp. I den ökade självmedvetenheten kan lidandets kamp urskiljas genom att anpassa sig och må allt sämre eller att kämpa för att ännu få en ny chans att lyckas med sina studier.
Lidandet går att lindras genom att finnas till för den andra och verkligen vilja lindra den andras lidande genom att visa respekt och bekräfta den andras värdighet. Människan som lider behöver återkommande kärlekshandlingar som lindrar lidandet i stunden och en vetskap om att lärarna förstår situationen och att man blir hörd. Det är viktigt att kunna förmedla hopp till den andra då människan upplever hopplöshet samt att lyssna till den andras önskningar och samtidigt förstå den andras behov av kärlek och tillit. I rollen som lärare och vårdpersonal är det viktigt att våga möta lidandet, att uppmuntra, och stöda studerande. Det är viktigt att studerande får känna sig respekterade trots symtom på psykisk ohälsa.
(Eriksson, 2015, s. 90 – 91)
Hoppet har lett till handlingar om att få hjälp vid psykisk ohälsa i studien vände sig studerande till hälsovården, då hen inte mer klarar av att hjälpa sig själv mot en ökad hälsa.
Teoretisk och klinisk kunnande behövs för att i hälsovården kunna ge den bästa möjliga
vården till studerande som lider av psykisk ohälsa. (Arman & Rehnsfeldt, 2006, 213). Alla tre studerande delade samma upplevelse om den vård de fått, det vill säga att den inte var tillräcklig trots att alla vårdmöten upplevdes som positiva. När vänte tiden varit för lång mellan besöken ledde det till att studerande avslutade vården för tidigt, trots att behovet av hjälp fanns kvar. Tycker känna igen ett visst mått av vårdlidande i de studerandes beskrivningar av bristerna i vården (Eriksson, 2015, s. 81).
Känsla av otillräcklighet
Om situationen blir outhärdlig och hopplös kan människan uppleva att hen inte orkar kämpa mer och det väcks en känsla av att vilja ge upp. Människan upplever att hen inte har någon uppgift i livet eller känner inget värde. (Eriksson, 2015, s. 89) Då mängden uppgifter blev för stort upplevde studerande en vilja att ge upp och situationen kändes ohanterbar. Själsligt lidande kan ta sig uttryck som ensamhet trots att man har människor runtomkring sig, ångest eller en känsla av otrygghet (Eriksson, 1993, s. 161). Mängden skolarbeten påverkade studerandes motivation som resulterade i sämre prestationer vilket upplevdes som ett ökat lidande. Det tilltagande lidandet handlade om att negativa tankar fick allt starkare fäste och självfrustrationen ökade i lidandets vara känner sig människan orolig (Eriksson, 2015, s. 60) De uppgivna studerande klarade inte av att prestera så bra som de skulle önskat då lidandets rörelse går allt djupare mot att ge upp.
7.2
MetoddiskussionStudien har kritiskt granskats utgående från Henricon (2017). I metoddiskussionen granskas metoderna och resultatet från ett ”helikopterperspektiv” (Henricson, 2017, s. 411).
De använda sökorden till bakgrunden var ”psykisk ohälsa”, ”mental health”, ”young adults”,
”collage students” då material söktes i Finna, PubMed och Ebsco. Dessutom har böcker om psykisk ohälsa använts för att få ett helhetsperspektiv om vilka former av psykisk ohälsa ungdomar i åldern 18 – 28 åringar lider av överlag. Även olika former av behandlingar är beskrivna i bakgrunden för att få en helhetsbild av situationen och vilken hjälp det finns att tillgå, för att öka den egna kunskapen om psykisk ohälsa.
Resultaten utgår från de fyra domänerna och namnges enligt analysens fyra teman. Domän utbildningens förväntningars inverkan på måendet och domän psykiska ohälsans inverkan på studieprestation kommer innehållsmässigt väldigt nära varandra men ändå från olika
