Resultatdiskussionen kan enligt Henricson (2017) delas in i fem steg det vill säga beskrivning av resultaten i relation till studiens syfte. Att förklara sina egna tankar med stöd från litteraturgenomgången samt ny forskning som man sökt fram. I jämförelsen ställs huvud fynden mot annan forskning som studerat samma fenomen och man ser på likheter och skillnader. I reflektionen stävar jag till att på ett djupare plan fundera kring resultatet. I det femte steget funderar jag kring hur resultatet kunde påverka studieverkligheten, med andra ord kliniska implikationer.
Beskrivning. Syftet är att få en inblick i den psykiska ohälsan hos studerande inom
social-och hälsovården social-och vilken påverkan utbildningen har på den studerandes psykiska mående.
I studien kom det fram att studerande lider av stress och ångest. Som blivande sjukskötare är det viktigt att ha kunskap om olika psykiska tillstånd så att man känner igen dem och kan finnas till för andra som behöver hjälp. Därför har jag i arbetet skrivit om ångest, paniksyndrom, utmattningssyndrom och depression. Det finns olika former av behandling för psykisk ohälsa, min fråga som finns kvar är, finns det tillräckligt med hjälp att få för studerande i tidigt skede då studerande börjar uppleva att de inte klarar sig på egenhand.
Goda hjälpmedel för hur man ska göra själv för att må bättre borde erbjudas. Utbildningen har inverkan på studerandes psykiska hälsa kan man se i resultaten i arbetet. Hjälpen som fanns tillgänglig var god i stunden med där fanns brister vilket ledde till ett vårdlidande bland de studerande och de blev ensamma i sin kamp. Skolhälsovården erbjuder samtal med studiepsykologen och med hälsovårdaren. Men väntetiden är alldeles för lång eller så är tiden mellan besöken för lång, vilket ledde till att studerande inte fick den hjälp de behövde.
Förklaring. I studiens bakgrundslitteratursökning konstaterades att högskolestuderande rapporterar en ökande mängd problem med psykisk ohälsa. Det förekommer psykisk ohälsa bland yrkeshögskolestuderande visade även detta arbete. Att kunna hantera stressfaktorer för att upprätthålla den mentala hälsan anser VanKim & Nelson (2013) som viktigt. Alla tre studerande upplevde stress och den förvärrades tidvis under studietiden. I bakgrunden tas upp att studerande möter på brister i sökandet efter behandlingsmetoder, det tog även informanterna upp i intervjuerna. Studerande i studien upplevde sömnstörningar, likasom kvinnorna som deltagit i forskning i högskolor. Tidigare forskning bekräftar studiens resultat.
Jämförelse. Under coronapandemin har det lyfts fram i media att ungdomars psykiska ohälsa ökat. Också i yrkeshögskolemiljön är det viktigt att känna igen psykisk ohälsa bland studerande. I intervjuerna önskade studerande jämnare planering av kurserna under året, vilket säkert skulle gynna alla studerande. Studerande kände sig ensamma med sin stress och sin ångest, så mycket att studerande funderade på att ge upp.
SAMOK det vill säga yrkeshögskolornas studerandekårer gjorde en enkät bland yrkeshögskolestuderande där 7341 studerande svarade från 19 yrkeshögskolor i Finland. Ca 50% av yrkeshögskolestuderande upplevde våren 2020 av en försämring av skolmotivationen, orken och den psykiska hälsan. Under pandemin har talet ytterligare ökat,
speciellt den upplevda ensamheten har påverkat yrkeshögskolestuderandes psykiska ohälsa.
(Yle, 2021)
Reflektion. I speglingen mot lidandet enligt Eriksson (2015) ökade min förståelse alltmer för de studerandes kamp i lidandet. I resultaten kan man även se rörelsen i studerandes upplevda lidande som känsla av utanförskap och otillräcklighet. Kampen har funnits närvarande hela tiden i de studerandes upplevelser trots att de upplevt ångest och uppgivenhet så har ändå ansvaret och den ökade självmedvetenheten fått rörelsen att emellanåt gå mot ökad hälsa då önskan och hoppet blivit starkare.
Kliniska implikationer. Då studerandes tidigare positiva erfarenheter av hjälp motiverar att söka hjälp i framtiden när behovet av hjälp uppkommer är det viktigt att studerande får den hjälp och stöd de behöver av hälsovården och att resurserna är tillräckliga för ändamålet men också att kunskapen om psykisk ohälsa är tillräcklig bland vårdgivarna.
För att tidigt kunna ingripa och förbättra den psykiska hälsan bland högskolestuderande runtom i världen, har det utvecklats digitala lösningar som ökar välbefinnandet och som kan användas vid behandling av depression och ångest. Största delen av de nya teknologierna är internet baserade. Det pågår fortsatt forskning kring teknologi som kan användas mer lätt tillgängligt på mobiltelefoner.
Tidigare studier om digitala program för mental hälsa har fokuserat på effektivitet i stället för att vara anpassade till och stöda högskolemiljön. Programmen borde vara i användning på skolcampus som en del av vårdtjänsterna som erbjuds vid psykisk ohälsa i framtiden.
(Lattie et al., 2019) Alla studerande hade försökt hjälpa sig själv, här skulle det vara viktigt att i studielivet kunna erbjuda studerande forskningsbaserat fungerande verktyg så som till exempel ” Verktygslådan för att stödja psykisk hälsa” kunde utarbetas att även gälla studerande.
8 Slutledningen
”Så som man betraktar människan så behandlar man henne.” (Eriksson, 2015, s. 99)
I studien ville jag undersöka om studerandes psykiska hälsa påverkas under studietiden då det är ett ofta diskuterat ämne. I och med corona pandemin har ämnet blivit ännu mera uppmärksammat i media att studerande och ungdomar lider av psykisk ohälsa. I studien framkom att studerande upplever en känsla av utanförskap då man inte klarar av de krav på prestationer som ställs på de studerande, en form av livslidande. De studerande har en känsla av ansvar och vill verkligen lyckas i sina studier trots att de upplever psykisk ohälsa.
Rörelsen i lidandet mot eller från hälsa går som en röd tråd genom hela arbetet. Då studerande mår psykiskt sämre strävar de efter en inre harmoni och balans genom att söka litteratur och metoder hur man kan hjälpa sig själv. Då studerande upplever att mängden av studieuppgifter blir för stor och man inte får den hjälp, som man behöver uppkommer en känsla av uppgivenhet och även vårdlidande framkom.
Människans psykiska hälsa är det viktigaste i en människas liv då det påverkar allting i livet enligt Institutet för hälsa och välfärd (2020). Den psykiska hälsan påverkar människans välbefinnande, relationer, arbete och studier. Vid god psykisk hälsa ökar tilliten och känslan av samhörighet och gemenskap i samhället.
I framtiden skulle det vara bra att studera orsakerna kring studerandes psykiska ohälsa och vilken hjälp som behövs med låg tröskel för att kunna ge rätt och tillräcklig hjälp och stöd i tid innan studerande blir ensamma i sitt lidande och vill ge upp. Institutet för hälsa och välfärd skriver att det som är till hjälp för de ungas psykiska hälsa är att det finns tillräckligt med stöd lätt tillgängligt och nära till hands. Enligt Institutet för hälsa och välfärd (2021) ska det i en studiemiljö som stöder den psykiska hälsan finnas stöd för självkänslan genom uppmuntring och vardagliga samtal. Vid feedback till studerande är det viktigt att fokusera på resurser och kunnandet.
”tuetaan itsearvostusta rohkaisemalla ja kannustamalla sekä arkisella kanssakäymisellä palautteenannossa keskitytään voimavaroihin ja osaamiseen” (Institutet för hälsa och välfärd 13.4.2021)
Lärare behöver våga möta den studerandes lidande för att kunna stöda och uppmuntra studerande i sina studier. Det är mycket viktigt att dessa studerande blir mötta med respekt i framtiden och får hjälp, stöd och fungerande verktyg.
9 Källor
Allgulander, C., 2014. Klinisk psykiatri., Lund: Studentlitteratur.
Alves, R., Braga, J., Farias, J., Trajano, F., Lima, B. & Neto, G., 2017. Evaluation of anxiety and self-esteem in students concluding the nursing graduation course. Journal of nursing, 11(11), s. 4326-4333.
Andersson Höglund & Hedman Ahlström, 2006, Psykiatri. Stockholm: Bonnier utbildning.
Arman, M. & Rehnsfeldt, A., 2006. Vårdande som lindrar lidande. Stockholm: Liber.
Bergbom, I., Wiklund, G., (red)., Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. Lund:
Studentlitteratur.
Dahlström, C. (2014). Panik-ångest & depression. Stockholm: Natur & Kultur.
Danielson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys som metod. Henricson (red.) i
Vetenskaplig teori och metod: Från idè till examination inom omvårdnad. (s. 285–297).
Lund: Studentlitteratur.
Duodecim. (30.11.2018). Ahdistuneisuus. Hämtat 15.3.2021
https://www.terveyskirjasto.fi/dlk00188/ahdistuneisuus?q=ahdistus
Eriksson, K. (1993). Möten med lidanden. Vasa: Åbo Akademi.
Eriksson, K. (2015). Den lidande människan (2 uppl.). Stockholm: Liber.
Forskningsetiska delegationens anvisningar 2019. Tillgängligt på Etiska principer för humanforskning och etikprövning inom humanvetenskaperna i Finland (tenk.fi) Hämtat 10.4.2022.
Fruh, S., Taylor, S., Graves, R., Hayes, K., McDermott, R., Hauff, C., Williams, S., Sittig, S., Campbell, M., Hudson, G., Hall, H., Melnyk, B. & Barinas, J. (2021). Relationships among hope, body satisfaction, wellness habits, and stress in nursing students.
Journal of Professional Nursing 37 (2021) 640–647
Gordan, K., 2010. Professionalla möten – Om utredande, stödjande och psykoterapeutiska samtal. Stockholm: Natur & Kultur.
Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red)., 2008. Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso-och sjukvård. (2.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Hansen, A. (2021). Depphjärnan- varför mår vi så dåligt när vi har det så bra?
Stockholm: Bonnier fakta.
Henricson, M., (red)., 2017. Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad. (2.uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Henricson, M & Billhult, A. (2017) Kvalitativ metod. Henricson (red.) i Vetenskaplig teori och metod : Från idè till examination inom omvårdnad. (s. 111 – 117). Lund :
Studentlitteratur.
Herlofson, J., 2014. MiniPsykiatri. Stockholm: Natur & Kultur.
Institutet för hälsa och välfärd (8.9.2020). Psykisk hälsa som en resurs. Hämtat 5.5.2022.
https://thl.fi/s
v/web/thlfi-sv/forskning-och-utveckling/undersokningar-och-projekt/nationell-strategi-for-psykisk-halsa-2020-2030/psykisk-halsa-som-en-resurs.
Institutet för hälsa och välfärd (13.4.2021). Mielen hyvinvoinnin edistäminen
oppilaitoksissa. Hämtat 5.5.2022. https://thl.fi/fi/web/mielenterveys/mielenterveyden-
edistaminen/opiskelijoiden-mielenterveys/mielen-hyvinvoinnin-edistaminen-oppilaitoksissa
Kitchener, B., Jorm, A., Kelly, C., Lassander, M. & Karila-Hietala, R. (2015). Sårbara sinnet lär dig känna igen och stöda, psykiska första hjälpen 2. Föreningen för mental hälsa i Finland
Kjellström, S. (2017) Forskningsetik. (red.) Henricson, M. i Vetenskaplig teori och metod:
Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 57 – 77). Lund: Studentlitteratur
Lattie EG, Adkins EC, Winquist N, Stiles-Shields C, Wafford QE, Graham AK. (2019).
Digital Mental Health Interventions for Depression, Anxiety, and Enhancement of Psychological Well-Being Among College Students: Systematic Review. Journal of Medical Internet Research. 2019;21(7):e12869. doi: 10.2196/12869
Lindgren, T., 2016. Ibland mår jag inte så bra. Stockholm: Forum.
Malm, M. (2012). Själen. Wiklund Gustin & Bergbom (red.) i Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik. (s. 148 – 149). Lund: Studentlitteratur
Mehiläinen. (u.å). Utbrändhet, utmattningssyndrom och burnout. Hämtat 17.4.2022.
Utbrändhet, utmattningssyndrom, burnout | Mehiläinen (mehilainen.fi)
Mieli. (24.1.2022). Allmänt om psykiatriska tillstånd. Hämtat 18.4.2022. Psykiatriska tillstånd - MIELI rf
Mieli. (8.1.2022). Depression. [Online] Depression | MIELI Suomen Mielenterveys ry [Hämtat 13.3.2021]
Nyytti, (u.å.) Självmedkänsla - Nyyti ry
Persson, T., Lorentzson, S., Westling, B. E., Svensson, Å., 1998. Paniksyndromet diagnos, samsjuklighet och behandling. Täby: Pfizer AB.
Program för psykisk hälsa i arbetslivet. (u.å). Vi har ett gemensamt sinnelag. Hämtat 3.5.2022. https://hyvatyo.ttl.fi/mielityo/
Psykologiguiden. (8.11.2010). Kognitiv beteendeterapi. Hämtat 1.3.2021.
https://www.psykologiguiden.se/rad-och-fakta/fa-hjalp/olika-behandlingsmetoder/kbt
Psykporten. (u.å). Läkemedel. Hämtat 21.4.2021. Läkemedel (mielenterveystalo.fi) Psykporten. (u.å). Depressionstillstånd. Hämtat 9.4.2022.
https://www.mielenterveystalo.fi/sv/aikuiset/Tietopankki/Diagnoosi-tietohaku/F30-39/Pages/F32-33.aspx
Psykporten. (u.å). Verktyg för mentalt välbefinnande. Hämtat 18.4.2022. Verktyg för mentalt välbefinnande (mielenterveystalo.fi)
Psykporten. (u.å). Kognitiv beteendeterapi. Hämtat 1.3.2021.
https://www.mielenterveystalo.fi/sv/aikuiset/Tietopankki/Hoitomuotoja/Pages/Ps ykoterapia.aspx
Stain, R. & Wasserman, D. (red.). (2014) Fördomar om psykisk sjukdom hindrar många att söka hjälp. I: Läkartidningen. Hämtat 10.11.2020 från CY3W.pdf (lakartidningen.se) Sjögren, R. (2016). Ansvar. Wiklund Gustin, L. & Bergbom, I. (red.) i Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik, (s. 349 – 360). Lund: Studentlitteratur.
THL. (10.12.2019). Främjande av psykisk hälsa. Hämtat 9.4.2022. Främjande av psykisk hälsa - Psykisk hälsa - THL
THL. (25.8.2020). Psykiska störningar hos unga. Hämtat 9.4.2022.
https://thl.fi/sv/web/psykisk-halsa/psykisk-halsa/psykiska-storningar/psykiska-storningar-hos-unga
THL. (17.3.2022). Opiskelijoiden mielenterveys. Hämtat 9.4.2022. Opiskelijoiden mielenterveys - THL
Vankim, N. A., & Nelson, T. F. (2013). Vigorous physical activity, mental health, perceived stress, and socializing among college students. American journal of health promotion : AJHP, 28(1), 7–15. https://doi.org/10.4278/ajhp.111101-QUAN-395
Warren, E. 2011. Prescribing in depression. Practice Nurse, vol.41. (20), s 26-30.
Wiklund, L. (2003) Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur och kultur
Wilson, K. T., Bohnert, A. E., Ambrose, A., Davis, D. Y., Jones, D. M., & Magee, M. J.
(2014). Social, behavioral, and sleep characteristics associated with depression symptoms among undergraduate students at a women's college: a cross-sectional depression survey, 2012. BMC women's health, 14, 8. https://doi.org/10.1186/1472-6874-14-8
Vårdguiden. (11.4.2019). Mindfulness. Hämtat 3.5.2022. Mindfulness - 1177 Vårdguiden Yle (7.5.2021). Nationell enkät om yrkeshögskolestuderande: Över hälften lider av sämre studiemotivation och psykisk ohälsa på grund av distansundervisningen. Hämtat 5.5.2022.
https://svenska.yle.fi/a/7-1531786
Bilaga 1
Informationsbrev
Hej! Mitt namn är Amanda Martin och jag studerar mitt sista år till sjukskötare vid Yrkeshögskolan Novia. I mitt examensarbete skriver jag om den psykiska ohälsan hos yrkeshögskolestuderande som studerar social- och hälsovård. I arbetet studerar jag vilken påverkan studierna har på den studerandes psykiska ohälsa och vilken typ av hjälp det finns att tillgå för studerande. Studien riktar sej till personer i åldern 18-28 år. Jag tycker att det är relevant och aktuellt att skriva om den psykiska ohälsan hos studerande.
Om du ger tillåtelse så spelas samtalet in så att jag sedan ska kunna renskriva och analysera innehållet som jag kommer att använda i mitt examensarbete vid Yrkeshögskolan Novia.
Examensarbetet kommer att publiceras i Theseus.
Deltagande i intervjun är frivilligt och du har all rätt att inte delta om du inte vill. Allt material kommer att behandlas konfidentiellt så att ingen person känns igen. Du har rätt att avbryta deltagandet när som helst utan negativa påföljder under studiens gång.
Kontakt: Ansvarig lärare:
Amanda Martin Marlene Gädda Tel. 0406873111 Marlene.gadda@novia.fi Aamanda.martin20@hotmail.com
Bilaga 2
Samtycke till deltagande i intervju
Jag deltar i intervjun och godkänner att svaren används i examensarbetet.
____________________________________ _____________________
Underskrift och namnförtydligande Ort och datum
Ansvarig för studien
____________________________________ _____________________
Underskrift och namnförtydligande Ort och datum
Bilaga 3
Intervjufrågor
1. Hur gammal är du?
2. Vilken utbildning går du?
3. Hur långt har du kommit på din utbildning?
4. Beskriv vilken typ av psykisk ohälsa du upplever.
5. Berätta gärna mer om hur du känner dig.
6. Har du tidigare upplevt psykisk ohälsa?
7. Upplever du att det finns ett samband mellan utbildningens förväntningar på prestation och ditt mående? Om svaret är ja beskriv sambandet.
8. Har du sökt hjälp?
9. Om svaret på föregående fråga är ja vilken sorts hjälp har du sökt och upplever du den tillräcklig? Om svaret är nej så varför inte?
10. Har du provat på någon slags självhjälp? Berätta gärna mer om det.
11. På vilket sätt upplever du att ditt mående påverkar din studieprestation?
Bilaga 4 Resultatet i bild enligt Erikssons teori om lidandet