Domän medvetenhet om hjälpmöjligheter bestod av kategorierna kunskap, självmedkänsla, handling, prioritering och brister.
Skriva ner sina tankar för att förstå och reflektera Självmedkänsla Påminna sig själv att inte
pressa sig för hårt
Vill klara sig själv så länge man kan, trots vetskapen om Prioritering Lära sig att välja
Lagt energi på onödiga saker i studierna
Brister Lång väntetid
Behovet av hjälp större än hjälpen
6.3.1 Kunskap
Kategorin kunskap kommer från sex underkategorier läst om kbt, läsa böcker om hur man återhämtar sig från utbrändhet, skriva ner sina tankar för att förstå och reflektera, upplever stress i gruppsituationer, läsa för att förstå sitt mående bättre och bok om mindfullness.
Alla informanterna hade väldigt aktivt ökat sin kunskap om psykisk ohälsa genom att läsa böcker eller skriva ner sina tankar för att kunna reflektera över sin situation. Även det att studerande känner igen vilka situationer orsakar stress innebär en ökad kunskap om sig själv.
”Jaa, ja ha läst på lite sådä allmänt om kbt o ja vet att de finns flera olika självhjälpsböcker” (Studerande)
6.3.2 Självmedkänsla
Kategorin självmedkänsla bestod av tre underkategorier. Påminna sig själv att inte pressa sig för hårt, vill klara sig själv så länge man kan, trots vetskapen om att man kommer att behöva hjälp samt hopp om nya chanser. Självmedkänslan innehåller en medvetenhet om att inte pressa sig för hårt för då börjar studerande må psykiskt sämre, samtidigt finns en stark vilja att klara sig själv så länge man kan trots en medvetenhet om att det finns ett kommande behov av hjälp som man redan kan ana sig till. Även i denna kategori finns hopp om att man får nya chanser i situationer där man misslyckats.
”Ja tycker ja klarar mej själv än så länge i alla fall meeen ja kommer nog säkert att behöva nån slags hjälp i nå skede” (Studerande)
6.3.3 Handling
Kategorin handling bestod av fyra underkategorier besök hos skolhälsovården, positiva erfarenheter, mindfulness och yoga som avslappning.
Då informanterna känt ett behov av hjälp ledde det till följande handlingar, besök hos professionella vårdgivare så som skolhälsovårdaren och studiepsykologen, men de försökte även hjälpa sig själv genom yoga i form av avslappningsövningar och mindfulness. Det
som var positivt var det att alla studerande upplevde vård mötena som positiva. Tidigare positiva erfarenheter av hjälp motiverar även att söka hjälp i framtiden när man upplever behov av hjälp.
”Jo ja ha sökt hjälp fö mitt mående under studietiden, ja ha faktiskt gått ti studiepsykologen…” (Studerande)
6.3.4 Prioritering
Kategorin prioritering bestod av två underkategorier, lära sig att välja och lagt ner onödig energi.
Prioritering innebär att kunna välja vad som är viktigt i studierna och vad som kan vänta och att inte sätta ner onödigt mycket energi på saker i studierna som inte egentligen kräver det.
”lägg min energi på sånt som faktiskt har nån betydelse i slutändan fö ja ha upplevt att man under skoltiden ha lagt sin energi på jätte mycke onödigheter…”
(Studerande)
6.3.5 Brister
Kategorin brister bestod av två underkategorier. Lång tid att vänta och behovet av hjälp större än hjälpen.
Alla informanterna upplevde brister i vården. Bristerna handlade om att man fick vänta länge på att få en tid, att tiden var alldeles för lång mellan besöken eller att man skickades vidare men där tog det slut. Då tiden mellan besöken blev för lång ledde det till att man avbröt behandlingen. Alla upplevde att behovet av vård var större än den hjälp som man fick.
”Mötet me skolpsykologen gick bra o sådä nog men ja gick sen bara två gånger till dit fö de ble utdraget på en så lång tid (paus) Ja sku säga att hjälpen man får int e tillräcklig…” (Studerande)
6.4 Känsla av otillräcklighet
Resultaten i domän psykiska ohälsans inverkan på studieprestation består av temat känsla av otillräcklighet och innehåller två kategorier, mängd och uppgivenhet.
Tema Kategori Underkategori
Känsla av otillräcklighet
Mängd Studierna påverkas då man
upplever att pressen blir för stor vilket orsakar en känsla av stress
För mycket uppgifter för snabbt
Mycket på en gång påverkar den psykiska hälsan negativt Mycket borden
Uppgivenhet Negativa tankar
Självfrustration då uppgifter blir ogjorda
Sänker kravnivån, nöjer sig med sämre studieprestation för att orka psykiskt
Slutar bry sig, ger upp för att orka
6.4.1 Mängd
Kategorin mängd bestod av fyra underkategorier studierna påverkas då man upplever att pressen blir för stor, för mycket uppgifter för snabbt och mycket på en gång och mycket borden.
Informanterna upplevde att studierna påverkas då man upplever att pressen blir för stor vilket orsakar en känsla av stress. Mycket på en gång påverkar den psykiska hälsan negativt. Stor mängd arbetsuppgifter på för kort tid upplevs som utmanande och på gränsen till att man inte kan hantera situationen. För mycket uppgifter gör personen omotiverad och leder till sämre prestationer.
”vissa periorder så har man så himla mycke man ska hinna med me olika onlinetenter o inlämningsupgifter o deadlines som ba kastar sej på en o kommer på alltfö snabbt…” (Studerande)
6.4.2 Uppgivenhet
Kategorin uppgivenhet bestod av fyra underkategorier negativa tankar, självfrustration då uppgifter blir ogjorda, sänker kravnivån, nöjer sig med sämre studieprestation för att orka psykiskt och slutar bry sig, ger upp för att orka.
Informanterna säger att de ger upp och slutar bry sig över sina prestationer för att orka psykiskt. Det leder till att man sänker sin kravnivå och nöjer sig med sämre studieprestationer för att orka. Nöjer sig med mindre, bara man kommer igenom.
Informanterna upplever frustration över sig själv då uppgifter blir ogjorda och tänker negativt då de inte psykiskt orkar prestera så bra som de själva skulle önska.
”… så mår ja sämre o ja fasnar i ett dåligt tankesätt som säger att ja borde göra de här å ja måst göra de här och när ja int får dom dä uppgifterna gjorda så känner man sej inge bra alls, man blir frustrerad på sej själv.” (Studerande)
7 Diskussion
I detta kapitel har jag speglat resultatet mot den teoretiska bakgrunden samt mot Erikssons (2015) teori om lidandet. Speglingen är en diskussion där det aktuella resultatet knyts ihop med tidigare forskning, där syftet är att tolka resultaten och förklara konsekvenserna för andra (Henricson, s. 411). Metoden som använts i studien diskuteras i detta kapitel.
Resultatet är illustrerat i bilaga 4.