”I varje lidande finns också en strimma lust som kan, växa genom att vi kan ”leka” och skratta tillsammans. Lek i lidande kan, om det utövas konstnärligt, bli ett uttryck för kärlek och lindra lidande”. (Eriksson, 2015, s. 90)
Resultatet speglas från data-analysen mot det teoretiska perspektivet lidandet enligt Eriksson (2015).
Känsla av utanförskap
Den lidande människan finns i en mångfald av händelser som kan vara svåra att greppa, det som Eriksson (2015) benämner som ett lidandets mysterium. Ett mysterium där studerande upplever att den egna kontrollen i tillvaron brister och känslan av kaos ökar då studerande inte klarar av sina skolarbeten och de samlas på hög, vilket i sin tur leder till ökad stress och ångest. Lidande kan vara ångest, oro och rastlöshet enligt Arman & Rehnsfeldt (2006).
Livslidande berör hela människans livssituation när man insjuknar i psykisk ohälsa, det som man upplevt som självklart i livet rubbas och tas helt eller delvis plötsligt ifrån en.
Livslidande kan betyda allt från att man upplever hot mot sin totala existens till att man inte kan fullfölja sociala uppdrag dvs. sina studier. (Eriksson, 2015, s. 88)
Arman och Rehnsfeldt (2006) säger att människan kan befinna sig i ett mörker gentemot sitt liv och sin livsförståelse. I ett lidande där människan upplever ett mörker gentemot sitt liv och sin livsförståelse känner hen sig väldigt utelämnad, ensam och rädd för vad som händer med ens tillvaro och kan uppleva ett utanförskap både mot sig själv och andra i sin omgivning.
Arman och Rehnsfeldt (2006) säger att personen kan skämmas för sitt lidande och väljer därför att inte berätta om det för andra vilket kan leda till isolering. Det krävs mycket mod att våga be om hjälp och visa sin svaghet och visa för någon att man är ”en som lider i behov av vård” (Arman & Rehnsfeldt, 2006, 213). Att uppleva psykisk ohälsa innebär en ovisshet om vad som händer och studerande vill klara sig själva så länge det går. Det kan finnas en rädsla för att man inte återhämtar sig hur mycket man än försöker vila och lidandet tar allt större plats i vardagen och kaoset i tillvaron ökar. Lidande kan innebära en upplevelse av att förintas. (Eriksson, 2015, s. 88) Samtidigt finns en medvetenhet om att man borde återfå sin kontroll i vardagen, dessa borden ökar lidandet i form av stress och ångest, vilket leder till att lidandet ökar. Mitt i all hopplöshet finns ändå lidandets kamp, där människan strävar mot det goda och vill börja må psykiskt bättre. Det studerande kunde känna igen var att då mängden skolarbeten minskade satte det igång en rörelse mot en känsla av ökad hälsa.
Då människan kommer ur lidandets kamp innebär det att hen växt och utvecklats under processens gång. Eriksson (2015) beskriver livslidande som att leva och att inte leva, där människan upplever den absoluta enskildheten upplever hen ensamhet.
Känsla av ansvar
Enligt Eriksson (Sjögren, 2012, s. 349–351) finns det en etisk betydelse i ordet ansvar.
Synonym till ansvar är bland annat förbindelse, förpliktelse och skuld. Ansvar som
förbindelse kräver ett ansvarsfullt sinnelag från människans innersta. Ansvar som förpliktelse syns bland annat i synonymerna ansvarskännande och ansvarstagande och visar på människans förväntningar på sig själv.
Att kunna sätta gränser för hur mycket studerande klarar av innebär att ta ansvar för sin egen situation. Det har i intervjuerna framkommit att då studerande inte klarar av mer uppgifter leder det till negativa upplevelser av att man blir efter i sina studier eller att studierna tar all tid t.o.m. dygnet runt det vill säga, att man hamnar i en ond cirkel vilket innebär att rörelsen i lidandet går mot ett ökat lidande. Då studerande lyssnar till sitt innersta måste de ta ansvar för sig själv och sätt gränser för att minska på sitt lidande eller för att lidandet inte ska öka.
Lidandet behöver hopp för att lindras för att i hoppet finns vetskapen om att lidandet går att övervinna. Eriksson (2015) säger att då människans själ är aktivt inställd tillåts människan inte att bli ett bittert objekt i lidandet utan här får kampen sin betydelse och människan blir inte uppslukad av sitt eget lidande.
Eriksson säger (2015) att det krävs mod att ta ansvar. Ansvar och skuld är kopplade till varandra, skuld handlar om krav. Känslan av att prestera är ett krav både utifrån av lärarna men även inifrån då studerande vill lyckas med sina studier. För att kunna reflektera över sig själv måste man kunna känna skuld och skulden kan vara till hjälp för att inte bryta mot djupet av sig själv. Ibland kan känslan av skuld bli tung att bära, vilket studerande tog upp som att det finns så många borden hela tiden, men speciellt vissa tider under året. Ansvar innebär samtidigt ett löfte mot sig själv och andra, att inte ge upp.
Att uppleva en medvetenhet om vårt ansvar kan upplevas befriande och gör oss villiga att stöda människors växt (Sjögren, 2012, s. 349), även vår egen växt men det behövs samtidigt en känsla av att det är möjligt att klara av sina uppgifter för att kunna uppleva denna befriande känsla.
Alla människor behöver hopp och tröst, för att lidandet ska minska behöver lidandet bekräftas (Eriksson, 2015, s. 73), genom att studerande kan berätta om sitt lidande och bli bekräftade och hörda. Det är viktigt att studerandes önskemål beaktas för att minska på den psykiska belastningen i studierna för kommande studerande genom att ändra så studieupplägget blir jämnare under året. Hoppet är viktigt för att orka ta sig igenom studierna trots upplevelse av psykisk ohälsa och därmed lidande, viljan att lyckas med studierna och bli färdig gör att det hoppet även blir en motiverande drivkraft.
Känsla av ökad självmedvetenhet
Då studerande börjat må psykiskt sämre har alla tre försökt öka sin egen kunskap och via det önskat kunna hjälpa sig själv samt kunna förstå och reflektera över sin egen situation.
Livslidande berör hela studerandes livssituation vid insjuknandet i psykisk ohälsa. Det som upplevts självklart i livet rubbas och det man tidigare klarat av klarar man inte längre på samma sätt som tidigare. Livslidande kan betyda allt från att man upplever hot mot sin totala existens till att man inte kan fullfölja sina skolarbeten. Lidande i form av ångest och stress kan i värsta fall leda till en upplevelse av att förintas. (Eriksson, 2015, s. 88)
Synonymer till ordet lidande är plåga, smärta, kval, elände, pina, vånda, prövning och att tåla. Lidande kan också vara ångest, oro och rastlöshet. När människan har genomgått ett lidande kan hen ge mening åt lidandet för sig själv och sitt liv. Varje individs lidande är unikt och blir format av personen som lider och hens omgivning. (Arman & Rehnsfeldt, 2006, 213). Studerande hade lärt känna igen vilka situationer orsakar stress hos en själv och även lärt sig att inte pressa sig själv för hårt. I det uthärdliga lidandet kan studerande samtidigt uppleva hälsa. I lidandets vara nivå strävar mänskan efter balans och harmoni. På vardande nivån känner människan någon form av lidande och strävar till försoning med livets omständigheter för att bli hel. (Eriksson, 2015, s. 59) Människan anpassar sig till rådande omständigheter, de studerande upplevde däremot att deras psykiska ohälsa ökade då de försökte anpassa sig till rådande omständigheter, vilket ledde till vetskapen om behovet av hjälp och modet att även söka hjälp. I den ökade självmedvetenheten kan lidandets kamp urskiljas genom att anpassa sig och må allt sämre eller att kämpa för att ännu få en ny chans att lyckas med sina studier.
Lidandet går att lindras genom att finnas till för den andra och verkligen vilja lindra den andras lidande genom att visa respekt och bekräfta den andras värdighet. Människan som lider behöver återkommande kärlekshandlingar som lindrar lidandet i stunden och en vetskap om att lärarna förstår situationen och att man blir hörd. Det är viktigt att kunna förmedla hopp till den andra då människan upplever hopplöshet samt att lyssna till den andras önskningar och samtidigt förstå den andras behov av kärlek och tillit. I rollen som lärare och vårdpersonal är det viktigt att våga möta lidandet, att uppmuntra, och stöda studerande. Det är viktigt att studerande får känna sig respekterade trots symtom på psykisk ohälsa.
(Eriksson, 2015, s. 90 – 91)
Hoppet har lett till handlingar om att få hjälp vid psykisk ohälsa i studien vände sig studerande till hälsovården, då hen inte mer klarar av att hjälpa sig själv mot en ökad hälsa.
Teoretisk och klinisk kunnande behövs för att i hälsovården kunna ge den bästa möjliga
vården till studerande som lider av psykisk ohälsa. (Arman & Rehnsfeldt, 2006, 213). Alla tre studerande delade samma upplevelse om den vård de fått, det vill säga att den inte var tillräcklig trots att alla vårdmöten upplevdes som positiva. När vänte tiden varit för lång mellan besöken ledde det till att studerande avslutade vården för tidigt, trots att behovet av hjälp fanns kvar. Tycker känna igen ett visst mått av vårdlidande i de studerandes beskrivningar av bristerna i vården (Eriksson, 2015, s. 81).
Känsla av otillräcklighet
Om situationen blir outhärdlig och hopplös kan människan uppleva att hen inte orkar kämpa mer och det väcks en känsla av att vilja ge upp. Människan upplever att hen inte har någon uppgift i livet eller känner inget värde. (Eriksson, 2015, s. 89) Då mängden uppgifter blev för stort upplevde studerande en vilja att ge upp och situationen kändes ohanterbar. Själsligt lidande kan ta sig uttryck som ensamhet trots att man har människor runtomkring sig, ångest eller en känsla av otrygghet (Eriksson, 1993, s. 161). Mängden skolarbeten påverkade studerandes motivation som resulterade i sämre prestationer vilket upplevdes som ett ökat lidande. Det tilltagande lidandet handlade om att negativa tankar fick allt starkare fäste och självfrustrationen ökade i lidandets vara känner sig människan orolig (Eriksson, 2015, s. 60) De uppgivna studerande klarade inte av att prestera så bra som de skulle önskat då lidandets rörelse går allt djupare mot att ge upp.