6. Analys och diskussion
6.4 Behovet av att införa en ny tillsynsmodell
Arbetsmiljölagen syftar till att, inom dess ram, sträva efter minskad ohälsa och ökad god arbetsmiljö på arbetsmarknaden. Flertalet arbetsmarknadsparter är negativa till att införandet av en ny tillsynsmodell kommer fungera på ett mer effektivt sätt än dagens tillsynsmodell. Bakgrunden ligger i utredningens avsaknad av syfte och huruvida behovet av en ny modell finns.
”De huvudsakliga skälen till vårt ställningstagande är att utredningen enligt vår uppfattning varken förmått visa att det finns ett behov av arbetsmiljömärkning, eller att den föreslagna modellen kan bidra till en bättre arbetsmiljö. Därmed finns inga förutsättningar för att modellen ska kunna vinna legitimitet och trovärdighet bland företagen.”126
”Vi anser att det är oklart vad som egentligen ska mätas i systemet. Det är inte heller visat på vad sätt modellen skulle innebära positiva incitament för företagen och förstärka de ekonomiska och andra drivkrafterna för att uppnå förbättringar i arbetsmiljöarbetet.”127
Tillväxtverket menar även att utredaren kommit fram till konkreta förslag innan en egentlig behovsanalys genomförts.128 Jag håller med om att det är underligt. Behovet borde vara en viktig faktor till ett genomförande av en ny tillsynsmodell. Jag anser att det borde funnits ett mer självklart behov innan utredningen påbörjades. Om en behovsanalys genomförts tror jag att utredningen kunnat inrikta sig mot att förbättra den modell som idag tillämpas i Sverige istället för att införa en helt ny typ. Utredningen skulle kunnat granska möjligheterna till att utveckla dagens tillsynsmodell för att eventuellt kunna införa ett konkurrensmedel som komplement. Den strävan som finns i arbetsmiljölagen i att skapa en effektiv arbetsmiljötillsyn anser jag uppfylls även om utgångspunkten tas i dagens befintliga modell.
126 Remissyttrande, Svenskt Näringsliv
127
Remissyttrande, Svenskt Näringsliv
43
Det har även tidigare framkommit förslag på en ny typ av tillsynsmodell. I SOU 2006:44 utreddes huruvida tillsynen skulle genomföras av annan part än Arbetsmiljöverket och om lagregleringen kring tillsynen kunde göras dispositiv. Tillsynen regleras då istället genom kollektivavtal och påföljderna sker istället utifrån kollektivavtalets system. Arbetsmiljöverket blir då inte ansvarig myndighet och kan därmed inte meddela förbud eller vite. Konsekvenserna av att göra tillsynsreglerna dispositiva skulle för Arbetsmiljöverket innebära att deras arbetssätt förändras. Arbetsgivarna kommer inte heller ges handläggning i samma utsträckning som idag och det skulle bli alldeles för tidskrävande att hålla reda på vilka organisationer som skall kontrolleras av vilken part. En av de större konsekvenserna som Arbetsmiljöverket finner är att arbetsmiljön riskerar att försämras på arbetsplatser där det finns svagt lokalt skyddsarbete. En fördel med förslaget är Arbetsmiljöverkets minskade arbetsbörda men den blir betydelselös i förhållande till att Arbetsmiljöverket i sin tur inte kan bidra till Regeringens mål om minskad ohälsa.129
Jag anser att en levande diskussion på området är viktigt och att det innebär att utvecklingen mot ökad god arbetsmiljö inte stagnerar. I förarbetet till arbetsmiljölagen poängteras just att reglerna skall ses över kontinuerligt för att skapa största möjliga effektivitet i tillsynsverksamheten, vilket jag menar både SOU 2006:44 och de nya förslagen på tillsynsmodell visar gott prov på.130 Det förslag som i framtiden kommer att verkställas anser jag behöver vara väl mottaget och uppfylla de önskemål som finns och inte genererar i allt för mycket kritik. Därför anser jag att fler utredningar och förslag bör ske innan tillsynsmodellen förändras på ett så radikalt sätt som dessa förslag innebär. Huruvida dagens modell skulle kunna utvecklas till att bli effektivare borde därför, enligt min åsikt, bli aktuellt i en framtida utredning.
6.4.1 Förbättra dagens tillsynsmodell
Jag ser att en möjlig lösning på ökad god arbetsmiljö kan ligga i att utveckla dagens tillsynsmodell. Min uppfattning är att dagens modell fungerar bra men att bristen på resurser hos Arbetsmiljöverket skapar problem. Detta styrker Arbetsmiljöverket i deras remissyttrande kring förslaget.
129
SOU 2006:44, Bättre arbetsmiljöregler I – samverkan, utbildning, avtal m.m, s. 205.
44
”Verket påpekar i sitt remissvar att dagens tillsynsmodell, där arbetsställen med högst risk prioriteras, visat sig fungera bra. En svaghet är dock att med de resurser som Arbetsmiljöverket tilldelats så kan enbart ett fåtal arbetsställen årligen besökas. Verket räknar heller inte med ökade anslag till dagens riskbaserade tillsynsmodell.”131
Jag anser att ett tillämpande av dagens modell tillsammans med ett införande av ett styrmedel som konkurrensmedel kommer innebära en utveckling och förhoppningsvis förbättring av modellen. Till detta krävs självklart en ökning av de finansiella resurserna. Då förslaget som är aktuellt idag skulle innebära en hög kostnad borde det vara möjligt att skapa utrymme för den kostnad utvecklingen av dagens modell skulle innebära. LO beskriver även en önskan om utveckling av dagens modell tillsammans med en ökning av resurser.
”LO förordar en vidareutveckling av vårt nuvarande system med utgångspunkt av bland annat de danska erfarenheterna som med stor sannolikhet ger ett bättre utfall än den danska "smileys-modellen". En vidareutveckling av det svenska systemet skulle även kunna omfatta marknadsorienterade inslag. Exempelvis kan publicering av olika slag av resultat från nuvarande verksamhet övervägas. //..// Med förbättrade resurser skulle också möjligheten finnas att torgföra inspektionskampanjer inom olika branscher. Tillsammans med publicering av resultaten skull detta sannolikt kunna ge goda effekter för arbetsmiljöarbetet i många företag, såsom partsgemensam uppdatering av det systematiska arbetsmiljöarbetet.”132
Om trafikljusmodellen är det mest effektiva sättet att genomföra detta på har jag svårt att ta ställning till. Danska smileysystemet har inte gett den effekt som var önskad. Men som LO menar, kan höjda resurser möjligen bidra till att effekten av trafikljusmodellen blir önskvärd. I Talentum HR’s årliga webbenkät frågades HR-chefer om deras syn på arbetsmiljömärkningen.
”Enkätsvaren visar att risken att ”lysa rött” inför kunder och arbetssökande anses kunna motivera arbetsgivaren till att kompetensutveckla chefer och intensifiera arbetsmiljöarbetet i högre grad (43 %). De som inte tror på en sådan utveckling i sin organisation (36 %) är främst de som tycker att deras arbetsmiljöarbete redan är tillräckligt bra (82 %).”133
Skulle effekten av arbetsmiljömärkningen i Sverige bli som enkäten visar anser jag att införandet kan ses som lyckat. Det är i mitt tycke, som tidigare nämnt, företagen med sämre
131 http://www.temaarbetsmiljo.se/lasamer-nymodell.htm
132
Remissyttrande, LO
45
arbetsmiljö som huvudsakligen bör bli berörda. Precis som funktionen av dagens modell. Som tidigare berörts menar Talentum HR att forskning visar på att företag som satsar på sin arbetsmiljö blir mer framgångsrika och att trafikljusmodellen kan bidra till att statusen höjs på området. Det finns dock tvivel på att trafikljusmodellen är det mest effektiva incitamentet för att nå önskad effekt.134
”Marknadsorienterade styrmedel av något slag behövs alltså, det har regeringen helt rätt i. Vi måste höja statusen på arbetsmiljöfrågor och lyfta dem till ledningsnivå. Frågan är dock om risken att hängas ut med rött ljus inför kunder och arbetssökande får fart på företagens arbetsmiljöarbete? Eller finns det bättre incitament?”135
Jag tror att den demografiska utvecklingen kommer skapa ett behov av ökad god arbetsmiljö och att det, precis som i Ds 2008:16 beskrivs, behöver ställas krav på arbetsmiljön och arbetsuppgifter inom organisationerna. Det är detta behov som jag anser skall utgöra grunden för att trafikljusmodellen skall generera i god effekt. För att Sverige skall kunna motverka den demografiska utvecklingen och därigenom behovet av ett konkurrensmedel menar jag att mer vikt bör läggas vid att skapa ökade möjligheter för alla grupper på arbetsmarknaden. Det får inte ske diskriminering eller särbehandling på arbetsmarknaden som kan innebära att vissa grupper i samhället hamnar utanför och då inte kan bidra med sin arbetskraft. Det finns idag en författning136 av Arbetsmiljöverket som reglerar kränkande särbehandling i arbetslivet.
”De företeelser som i dagligt tal brukar kallas för bl. a vuxen-mobbning, psykiskt våld, social utstötning och trakasserier - även sexuella trakasserier - har alltmer framstått som särskilda problem i arbetslivet och kommer här sammanfattande att benämnas kränkande särbehandling.”137
Denna författning tillsammans med Diskrimineringslagen (2008:567) tror jag, vid ett korrekt tillämpande kan motverka en viss del av utanförskapet på arbetsmarknaden. Skulle Sverige lyckas motverka utanförskapet för de grupper av människor som den demografiska utvecklingen pekar ut, menar jag att det i sin tur kommer att påverka behovet av en trafikljusmodell. Ju mindre konkurrens det finns på arbetsmarknaden desto mindre blir behovet av en konkurrensmärkning och syftet med trafikljusmodellen försvinner. Den
134 http://www.hrbloggen.se/2009/09/radsla-for-rott-ljus-hojer-statusen-pa.html
135 http://www.hrbloggen.se/2009/06/gront-ljus-for-arbetsmiljon.html - Hämtad 2011-03-03
136
AFS 1993:17 - Kränkande särbehandling i arbetslivet
46
lågkonjunktur som råder i Sverige idag tror jag också påverkar den demografiska utvecklingen. Detta då utredningen om en framtida arbetskraftsbrist är genomförd innan lågkonjunkturen inföll. Jag ser dock inte att det kommer påverka på så sätt att arbetskraftsbristen uteblir helt, men möjligen kommer bristen att förskjutas med några år. Detta skapar då ett utrymme för Regeringen att inleda fler utredningar kring konkurrensmedel vid tillsyn och ett verkställande av detta.
Som tidigare beskrivits visar utvärderingen av det danska smileysystemet att endast 35 % av danskarna förstod innebörden av en röd smiley. Trafikljusmodellen som konkurrensmedel innebär att arbetskraften, de yrkesverksamma i Sverige måste inneha kunskap och förståelse kring innebörden av trafikljusen. Jag tror att tillsammans med tid och marknadsföring kan systemet bli effektivt som konkurrensmedel, dock måste arbetskraftsbrist uppstå för att det skall bli aktuellt. Saknas bristen finns det heller inget behov av ett konkurrensmedel. Det jag ser som svårt i denna fråga är att ett införande innebär att agera på ett förebyggande sätt och att det sker utifrån en eventuell arbetskraftsbrist. Finns trovärdighet hos utredningen kring den demografiska utvecklingen och att utanförskapet inte kan motverkas på ett effektivt sätt anser jag att trafikljusmodellen bör införas. Dock utifrån ett utvecklande av dagens tillsynsmodell och inte från den föreslagna modellen. Huruvida trafikljus är rätt modell att tillämpa är svårt att säga, dock menar jag att rankningen rött, gult och grönt är något som faller sig naturligt hos de flesta svenskarna och bör kunna tillämpas tillsammans med information om innebörden av dessa.