Slutbetänkandet (SOU 2009:97) innebär förslag på flertalet marknadsorienterade styrmedel, dessa skall verka tillsammans med den nya tillsynsmodellen. Avsnittet redogör för de olika förslagen och innebörden av dessa.
5.1 Bakgrund
Styrmedelsutredningen som lämnade sitt delbetänkande, En ny modell för arbetsmiljötillsyn (SOU 2009:40) i april 2009, har genom SOU 2009:97, Marknadsorienterade styrmedel på arbetsmiljöområdet, lämnat sitt slutbetänkande. I detta betänkande har de kvarvarande frågorna besvarats. Utredningar har genomförts för att öka arbetsmiljöns potential att ta vara på konkurrenskraften och att verksamhetsmässiga och ekonomiska drivkrafter ska lyfta och förstärka den goda arbetsmiljön. Det innebär att man på ett bredare sätt, än delbetänkandet, ser över behovet och möjligheterna att föra in styrmedel på arbetsmiljöområdet.91
”Utgångspunkten för marknadsorienterade styrmedel på arbetsmiljöområdet är att utnyttja drivkrafterna som finns på en marknad så att arbetsmiljön kan bli ett konkurrensmedel. Detta ska i sin tur innebära ett incitament för ett förstärkt och vidgat arbetsmiljöarbete, där arbetsmiljön blir viktigare även från verksamhetssynpunkt.”92
Det innebär att arbetsmiljöfrågorna skall studeras och ingå i det strategiska arbetet på företaget för att skapa mer fokus på verksamhetsperspektivet, det kommer dock inte förminska säkerhets- och hälsomotivet. Utredningen har som uppfattning att hälsomotivet och verksamhetsperspektivet istället för att motverka varandra bör innebära en samverkan och ett starkt beroende av varandra.93
Utredningen gör ett konstaterande i att de flesta marknadsorienterade styrmedel är relativt nya företeelser och att användningen har ökat. De menar vidare att de styrmedel som de valt att redovisa, på något sätt innehåller förutsättningar för att skapa ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete och att skapa ett samband mellan ledningsfrågor och ekonomi i verksamheten.94
91 SOU 2009:97 – Marknadsorienterade styrmedel på arbetsmiljöområdet, s. 7
92 Ibid, s. 7
93
SOU 2009:97, s. 8
33
”Vi gör därför bedömningen att användning och ökad spridning av dessa styrmedel genomgående
är positivt för utvecklingen av arbetsmiljön samt för strävan att lyfta arbetsmiljöfrågorna i det allmänna medvetandet och som viktiga verksamhetsfrågor.”95
Med detta som utgångspunkt gör utredningen bedömningen att det från statens sida bör stödjas, stimuleras och förstärka användning av styrmedel och att det inte finns några hinder med att koppla marknadsorienterade styrmedel till den offentliga arbetsmiljötillsynen.96
5.2 Arbetsmiljöcertifiering som undantag
Som ett komplement till delbetänkandet om en ny tillsynsmodell föreslås ett införande av undantag för arbetsgivare som blivit arbetsmiljöcertifierade. I och med detta även ett införande av bestämmelsen i 15§ arbetsmiljöförordningen (1977:1166). Bakgrunden till detta förslag ligger i att den danska modellen, som är utgångspunkten, tillåter arbetsmiljöcertifierade arbetsgivare att undantas från screeningen.97
År 2009 hade 300 företag och 590 arbetsställen i Sverige blivit godkända genom arbetsmiljöcertifiering och det sker en ständig ökning av certifierade företag. Danmark hade vid samma tidpunkt cirka 2 200 certifierade arbetsställen. Inriktningen på certifieringen ligger vid ledningssystem och systematik, sambandet mellan arbetsmiljön, planering och drift av övrigt. För att kunna säkerställa att detta sker på korrekt sätt och inte påverkar andra faktorer i verksamheten negativt är trovärdigheten och tillförlitligheten hos certifieringsorganet viktig.98
”Certifieringens och certifikatets trovärdighet är beroende av certifieringsorganets trovärdighet och kompetens, vilket ackrediteringen syftar till att säkerställa.”99
Utredningen anser att för att bestämmelserna med undantag skall vara möjlig måste ett säkerställande av tillförlitlig ackreditering genomföras och följas upp på ett sätt så att certifieringen kan ske på ett korrekt sätt. Att genomgå en arbetsmiljöcertifiering innebär relativt omfattande satsningar för företaget och är enligt utredningen en anledning till att 95 SOU 2009:97, s. 9 96 Ibid 97 Ibid, s. 10 98 Ibid 99 Ibid
34
undantas från tillsynen genom screening. Som ett tillägg i förslaget bör även, precis som i Danmark, införas en symbol för publicering. Detta som ett ytterligare incitament att skapa högre konkurrenskraft på marknaden. Förslaget skall ses som ett komplement och inte en genväg vid tillsynen.100
”Det handlar inte om något undantag från tillsynen i sig. Certifierade verksamheter kan alltid utsättas för tillsynsåtgärder om det behövs för att tillse att AML och föreskrifter till den efterlevs, vilket kan bli aktuellt t. ex vid anmälan vid missförhållande, skyddsombudsstopp eller annat liknande.”101
5.3 Arbetsmiljökrav i upphandlingen
Förslaget innebär att den som vid en offentlig upphandling lämnar ett anbud kan uteslutas om denne inte fullgjort sina skyldigheter, enligt AML och tillhörande föreskrifter, att undersöka riskerna i verksamheten. Det krävs en fullständig riskbedömning för att anses vara behörig att lägga anbud. Detta innebär även att det föreslås ett införande av en ny bestämmelse i arbetsmiljölagen med hänvisning till bestämmelsen i lagen (2008:1091) om offentlig upphandling.102
Bakgrunden till förslaget ligger i samhällsintresset att skydda liv och hälsa vid upphandlingar. Arbetsmiljökraven får inte åsidosättas när konkurrens uppkommer vid anbudsgivande. Utredningen vill istället göra arbetsmiljö till ett konkurrensmedel och i och med det låta arbetsmiljökriterierna i förslaget bli obligatoriska för samtliga arbetsgivare vid offentliga upphandlingar.103
”Våra förslag utgår från att kriterierna utformas på ett så konkret, tydligt och avgränsat sätt som möjligt så att det ska vara enkla att tillämpa och kontrollera för såväl den upphandlande myndigheten eller enheten som anbudsgivarna. Det som krävs och avses kontrolleras är endast de angivna grundkriterierna som indikerar om arbetsmiljökrav i väsentliga hänseenden som har betydelse i upphandlingen efterlevs.”104
100 SOU 2009:97, s. 10 101 Ibid, s. 11 102 Ibid 103 Ibid 104 Ibid
35
Idag finns skyldigheten att fortlöpande undersöka risker i verksamheten reglerad i 3 kap 2a§ arbetsmiljölagen och i 8§ AFS 2001:1. Den föreslagna bestämmelsen kommer att fungera som en förlängning av dessa regleringar, vilket innebär att någon lagändring inte kommer bli aktuell. Utredningen menar att man med artikel 45.2 i direktiv 2004/18/EG, praxis och principerna om tvingande hänsyn i ryggen kan genomföra denna kompletterande bestämmelse och införa obligatoriet på nationell nivå.105
5.4 Arbetsmiljö i utbildning
”Bakgrunden är att arbetsmiljökunskaper behöver föras in i och integreras med funktions- och verksamhetsinriktad utbildning. Kunskaper och medvetenhet om arbetsmiljö behöver föras in i utbildningen på olika nivåer.”106
Utredningen vill med denna bakgrund påbörja ett arbete där arbetsmiljökunskaper skall föras in i högskoleutbildningar och som första steg bli obligatoriskt i civilingenjörs- och civilekonomutbildningar. Redan under 90-talet kom förslaget på tal, det var under reformarbetet inom arbetsmiljöområdet som kommissionen valde ut civilingenjörer och civilekonomer som yrkesgrupper i fokus. Detta med anledning av att de genom sitt höga kunnande och i sin yrkesroll kan påverka andras arbetsmiljö. Artikel 4 i ILO:s konvention nr 187 styrker förslaget då den redogör för att man i det nationella systemet skall tillgå med utbildningar inom arbetsmiljöområdet. Utredningen anser att deras förslag är ett viktigt inslag i att göra arbetsmiljön till ett strategisk verksamhetsfråga och till ett konkurrensmedel. Det är genom kunskap, medvetenhet och attityder hos ledningen och andra befattningshavare detta strategiska konkurrensmedel skall skapas. 107
5.5 Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro
Genom SOU 2008:67108 har kravet på obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro tagits bort. Styrmedelsutredningen finner dock att detta var ett felaktigt beslut och hävdar att detta krav borde behållas i årsredovisningslagen (1995:1554). De ifrågasätter utredningens, i SOU
105 SOU 2009:97, s. 12
106 Ibid, s. 13
107
Ibid, s. 14
36
2008:67:s uppfattning om att sjukfrånvaron inte har något samband med hur ledningen driver sin verksamhet. I SOU 2009:97 hävdar utredningen att;109
”Även om ohälsa hos en enskild individ många gånger har sin grund i helt andra omständigheter än arbetet så har höga totala sjuktal inom en verksamhet ofta samband med förhållanden i arbetet.”110
De menar vidare att tillsammans med de överväganden som låg bakom redovisningskravet kan uppgifterna om sjukfrånvaron vara av betydelse. De kan skapa en indikator för hur arbetsmiljöförhållandena ser ut för eventuella leverantörer, kunder eller arbetssökande. Det kan ses som ett betydande styrmedel på arbetsmarknaden.111