Respondenterna anser att behovet av hjälpmedel är störst i de yngre åldrarna och i träningsskolan. Pedagog B säger:
Behovet att använda hjälpmedel är större i de yngre åldrarna. När eleverna är äldre så skäms de för att använda hjälpmedel. Men på träningsskolan används hjälpmedlen alltid i den dagliga verksamheten. För att underlätta för eleverna så måste de ständigt ha hjälp- medel för att kunna tillgodogöra sig den undervisning som bedrivs.
Fyra av tio av respondenter menar att de har tillräckligt med begåvningshjälp- medel. Pedagog I menar dock att det kan vara svårt att se behovet då man inte vet vilka begåvningshjälpmedel som finns att tillgå:
Jag ser inget problem med för lite hjälpmedel. För finns det ett behov så tror jag säkert att vi får tillgång till det. Bara man känner till att det finns. Jag har aldrig fått nej vid de få tillfällen vi har behövt. Det utvecklas ju nya saker hela tiden och vi kan ju inte hålla oss ajour hela tiden.
En av respondenterna skulle vilja utöka och utveckla användningen av begåvningshjälpmedel ytterligare. Pedagog J berättar följande:
Jag skulle nog behöva ha lite mera. Man märker behovet under tiden man jobbar med elev- erna . Det tar tid att komma in arbetet och se deras behov. Jag kan inte säga att jag saknat något. Men de här bilderna, Boardmaker skulle jag kanske vilja ha. Jag har en elev som skulle behöva bilder som visar känslor, bilder som visar hur man en glad och ledsen person ser ut. Jag skulle vilja prova Boardmaker för att se om det passar för just den eleven. Kanske mera dataprogram skulle jag vilja ha. Det är en väldigt långvarig process om man vill ha någonting. Det är så omständligt. Alla program måste godkännas. Det är för lång väg att gå. Det har inte fungerat sedan de fixade med datorerna här i kommunen. Jag skulle önska att jag kunde låna något på program på biblioteket och använda i undervisningen De har bra dataprogram, specialpedagogiska program men det fungerar inte. Men jag kan inte lägga in det: Jag har provat att ladda ner Särnäts program men det går inte heller.
Fyra av tio respondenter anser att behovet av begåvningshjälpmedel avgörs av elevens eventuella fysiska funktionshinder. Respondent B säger:
Det beror också på vilka elever som man har just då. Finns det elever med stora
rörelsehinder så är behovet mycket större som till exempel en elev med en CP- skada, då krävs det mycket hjälpmedel.
6.3 Information
Samtliga tio respondenter uppger att de på eget initiativ söker information om olika begåvningshjälpmedel. De källor som de hänvisar till är olika tidskrifter som specialpedagogen. De uppger också att de söker information på nätet. Hemsidor som de hänvisat till är: Särnät och Certek. På konferenser får de information från kollegor om nya begåvningshjälpmedel. Samtliga tio respondenter anser att de fått bra information om begåvningshjälpmedel på studiedagar. Tre av tio anger studiebesök som en bra och inspirerande källa till information. Pedagog I berättar ett av studiebesöken på Certec:
Vi har varit nere i Lund ett par gånger på Certec. Det var mycket positivt. Bodil Jönsson höll föredrag en av gångerna. De hade mycket att visa också, de hade en utställning. Före- draget gav idéer, faktiskt. Jag har fått upp ögonen för det här i tanken mer aktivt. Det har gjort att jag kunnat tänka på de här sakerna. Att det kan vara viktigt för en del elever. Jag har blivit inspirerad till mera konkret material till de elever som är på träningsnivå men går i grundsärskolan eftersom de fungerar bra socialt.
Två pedagoger på träningsskolan har också fått gå på kurs om AKK, alternativ kompletterande kommunikation. Fem av tio respondenter anser att de peda- goger som arbetar i den obligatoriska särskolan måste pedagogerna hålla sig ajour med nya begåvningshjälpmedel. Medan en respondent uppgav att det är omöjligt att hålla sig ajour med allt nytt som kommer. Denna respondent har ett förslag på hur informationen om nyheter skulle kunna förbättras:
Jag kom att tänka på en grej nu spontant som skulle vara väldigt bra och det är att man skulle tänka sig att vi skulle få ett abonnemang på information från typ Certek. De skulle skicka mail regelbundet när de tagit fram ett hjälpmedel. Den här saken har kommit fram och kan komma ut som praktiskt hjälpmedel i klasserna. Det hade varit bra att kunna abonnera på ett sådant informationsmail.
Två av tio respondenter uppger att de har fått information från habiliteringen och att samarbetet med habiliteringen fungerar bra. Fyra av tio respondenter uppger att de inte har något samarbete med habiliteringen. Så här berättar några av pedagogerna om samarbetet och informationen från habiliteringen:
Pedagog C: Habiliteringen har öppet hus två gånger per år för att informera om hjälp- medel. Där får olika företag visa upp sina produkter, det är ett bra informationstillfälle och det brukar vara mycket uppskattat. Habiliteringen skickar ut information till grundsär- skolorna när dessa öppethusdagar inträffar.
Pedagog J: Jag är på habiliteringen på möte en gång i månaden med en elev. Sedan om det händer så mycket, vet jag inte. De hade visning av hjälpmedel nu i vår men jag hade inte möjlighet att gå på den. Det går alltid att ringa till habiliteringen för få information, om man skulle behöva.
Pedagog I: Jag har haft väldigt lite samarbete med habiliteringen. Det är mest som föräldrarna har det.
Pedagog H: Samarbetet med habiliteringen går helt genom föräldrarna. Habiliteringen har varit här någon gång under terminen men då var det föräldrar som sökt upp habiliteringen i något ärende och då hade väl man kommit överens om att skolan också behöver informa- tion. Och då ringde från habiliteringen och frågade om det passade att de kom och infor- merade. Det går ju den vägen.
Pedagog F: Jag har inget samarbete med habiliteringen. 6.4 Ekonomins betydelse
När vi först frågar om ekonomin påverkar användningen av begåvningshjälp- medel i särskolan så svarade endast ett två av tio respondenter att den har betydelse. Under samtalets gång kom det fram att de åtta av tio respondenter anser att ekonomin har betydelse för användningen av begåvningshjälpmedel och att det handlar om att prioritera och att kunna motivera behovet av begåvningshjälpmedel. Så här uttalar sig respondenterna angående hur ekono- min påverkar användningen av begåvninghjälpmedel:
Pedagog F: Ekonomin påverkar inte eftersom jag gör hjälpmedel själv.
Pedagog J: Ekonomin styr, det gör den ju. Jag upplever att det man har bett om har vi fått, än så länge i alla fall.
Pedagog I: Vi har inte fått nej hittills. Finns det väl underbyggt behov och vi begär de sakerna har vi hittills fått det.
Pedagog F: Ja, ekonomin påverkar. Jag tycker att vi har fått vad vi har frågat efter. Det är ju klart, det är vi som prioriterar. Vi har ju en viss summa att röra oss med och sedan får ju vi välja vad vi vill lägga dem pengarna på. Någon gång då det fanns extra pengar har vi köpt in någon kamera eller något dataprogram. Nu köper vi ju inte program utan nu får vi beställa program. Det är lite annorlunda nu.
Pedagog A: Elevens personliga hjälpmedel kostar ingenting men ska klassen tillsammans ha ett hjälpmedel då får pedagogen köpa in det till sin klass. Sigvart kostar mycket pengar.
Pedagog H: Visserligen kommer det kataloger men det är ju bara så att vi har ju inte anslag för de här begåvningshandikappgrejerna. De som kostar tusentalskronor. Vi har tusen kronor per elev och år till allt material Så kan du ju tänka dig hur ska vi få in det i bud- geten? Vi behöver pennor papper, kritor, suddgummin och böcker om de nu är på den utvecklingsnivån att de ska ha böcker och vi ska kunna köpa pussel och spel och sånt. 6.5 På vems initiativ får eleven tillgång till begåvningshjälpmedel?
Respondenterna anger att habiliteringen, föräldrarna, elevens läkare eller optiker är initiativtagare till att eleverna får tillgång till hjälpmedel. I dessa fall menar respondenterna elevens personliga hjälpmedel som följer med eleven. Pedagog H berättar:
Eleven har fått hjälpmedel på habiliteringens initiativ, Dessa är då elevens personliga hjälpmedel, när en elev ska byta skola då följer elevens personliga hjälpmedel med honom/henne till den nya skolan. Det har varit en stor fördel att kunna få hjälpmedel från habiliteringen för som det är nu så får vi söka tilläggsanslag för att ha råd att köpa in lika dana hjälpmedel till klassen.
Fyra av tio respondenter betonar vikten av samarbete med föräldrarna när det gäller att få tillgång till hjälpmedel för eleverna. Pedagog C säger att:
Specialpedagogen måste tala med föräldrarna när ett begåvningshjälpmedel ska inför- skaffas, sedan när föräldrarna och specialpedagogen kommit överens så kontaktar föräl- dern habiliteringen, i den ordningen måste det gå! Det kan hända att föräldrarna anser att deras barn inte har behov av det hjälpmedel som specialpedagogen föreslår, därför måste det föras en dialog mellan föräldrarna och specialpedagogen.
Det är specialpedagogen som avgör vilka hjälpmedel som ska användas. Oftast så har pedagogen och föräldrarna haft ett samtal om detta. Sedan vänder sig föräldrarna till habiliteringen om det är stora och kostsamma hjälpmedel. Små hjälpmedel som pennförlängare och speciella saxar och dylikt det ordnar specialpedagogen själv men rör det sig om en talapparat så då har föräldrarna och pedagogen ett samtal om detta.
6.6 Hur påverkar pedagogernas bakgrund och utbildning deras syn på