I intervjuer utförda av Sven-Olof Brattgård och Bengt Johanson för boken
Helhetsvård i livets slutskede framkom vikten av att ha engagerad och förstående
personal. Det är viktigt att personalen gör så att de anhöriga känner sig välkomna och att ”de har en självklar plats vid den sjukes sida”.119 LAH har försöker
eftersträva så att Linnea avdelningen inte uppfattas som en vanlig sjukhusavdelning.
”Även om det är en vanlig avdelning så är den nog lite annorlunda, jag tror man upplever… när man kommer in här att…det är lugnare på nåt sätt”.
De har besökstid dygnet runt och anhöriga erbjuds att stanna över natten i så kallade anhörig rum men det finns även möjlighet att få sova inne hos patienten om
117
Stier, Jonas (2003) Identitet: Människans gåtfulla porträtt, s.87, Lund: Studentlitteratur
117
Stier (2003) s 88
118
Brattgård, Sven-Olof, Johansson, Bengt, (1987) Helhetsvård i livets slutskede, s.32, Lund: Studentlitteratur
så önskas. Detta är något som uppskattas väldigt mycket hos de anhöriga. Vetskapen om att få vara kvar om man är rädd att det ska hända något under natten uppfattar jag som oerhört viktigt för de anhöriga.
”En upplevelse som inte är ovanlig för de sjuka och deras anhöriga är att man på sjukhus lätt förlorar sin identitet”120
Att de lätt förlorar sin identitet grundar sig i att när de läggs in på ett sjukhus så blir det lätt bara blir ett nummer eller en patient och inte så mycket mer. Många får också sin identitet sammanslagen med sjukdomen ”Bertil…jaha han med magcancer”. Att det blir så här är väldigt vanligt framförallt på större sjukhus avdelningar. Men det går att motverk genom att ha mer välkomnande avdelningar och personal som de anhöriga känner igen.
Då personalen på LAH diskuterar de anhöriga under sina rondmöten så är de väl medvetna om vad de anhöriga går igenom och hur de mår, detta gör att de på ett bra sätt kan bemöta de anhöriga och slipper ställa onödiga och känsliga frågor. Detta gör också att personalen får en bättre bild av den sjuke och deras anhörigas identitet. Vilket bidrar till att de inte bara blir ett nummer.
LAH personalen talar väldigt mycket om att det är viktigt att de anhöriga får tala ut om sina tankar och funderingar och att de känner att de kan göra det med personalen.
”ja så att de känner sig delaktiga och att vi lyssnar på dem, att de får tycka och tänka och att vi bryr oss om vad dom säger”.
Britt talade om att det har känts väldigt skönt att kunna ringa till LAH när hon har känt för det, och att hon alltid har blivit väl omhändertagen och att ”de tar sig tid”. Det betyder väldigt mycket för de anhöriga att känna att det finns någon som orkar lyssna. Många känner att de är till besvär och håller då sina tankar inom sig och då är det viktigt att det finns människor runt om kring som frågar hur de mår och om det finns något de undrar över.
Slutdiskussion
När en nära anhörig drabbas av en dödlig sjukdom påverkas hela tillvaron. De anhöriga måste många gånger omstrukturera sitt liv, ett liv med sjukvårdpersonal
120
och sjukhus blir en del av vardagen. Som tidigare nämnt påverkas de anhörigas liv både på det psykiska och praktiska planet, och de anhörigas identitet påverkas i allra högsta grad när en närstående blir svårt sjuk. De måste leva i nuet och vara ett stöd för den sjuke samtidigt som de måste förbereda sig på ett liv utan sin kära. Detta gör situationen väldigt problematisk då de inte kan påbörja sitt sorgearbete innan personen har gått bort samtidigt som de vill sörja att de kommer att förlora någon de bryr sig mycket om.
Det är viktigt för de anhöriga att veta att det finns någon de kan ringa när de känner för att prata eller när känslan av uppgivenhet infinner sig. Så behovet av människor som personalen på LAH kommer alltid att vara viktig om det ska fungera att vårda våra sjuka anhöriga hemma. Problematiken kring att de anhöriga känner sig mer eller mindre tvingade in i situationer som inte alltid är vad de önskar är dock ett problem som vi bör ta i tu med. Vi måste se längre än det som är uppenbart, att Britt ville vårda sin man hemma och är stolt över det betyder inte att hon älskade sin man mer än någon som väljer att jobba. Problemet är snarare samhället och dess syn på hur vi ska bete i olika situationer och att människor gärna slänger sina åsikter till höger och vänster utan att tänka på konsekvenserna.
Det vitala är att se till så att de anhöriga får en bra sista tid med sin kära och att de är nöjda med den hjälp som de får. Upplever de situationen som dålig är risken att deras fortsatta liv blir påverkat och att de har svårt att gå vidare.
”Vi måste ta väl hand om de anhöriga, det är ju de som ska leva vidare”121
121
Källförteckning
Tryckta källor
Cullberg, Johan (2003) Kris och utveckling, Stockholm: Natur och kultur
Brattgård, Sven-Olof, Johansson, Bengt (1987) Helhetsvård i livets slutskede, Lund: studentlitteratur
Kide, Pär (1985) Döden – en del av vårt liv, Malmö: Skogs Reklamito
Stier, Jonas (2003) Identitet: Människans gåtfulla porträtt, Lund: Studentlitteratur
I författarens ägo
Intervjuer
Intervju med undersköterska (Norrköping) Intervju med sjuksköterska (Norrköping) Intervju med ”Britt” (Norrköping)
Observationer
Anteckningar från observation, Rond möte LAH (Norrköping, 2003-10-28)
Anteckningar från observation, Fonus seminarium ”Döden – en livsviktig fråga” (Norrköping, 2004-10-27)