Som en del av mitt arbete valde jag att skicka ut en enkät om hur de ser på adoption och hur de tror att samhället ser på adoption. Frågorna jag ställde lyder: Hur ser du på adoption? Hur tror du samhället ser på adoption? Tror du synen på adoption har förändrats de senaste trettio åren om man jämför 70-talet och nu?
Den första frågan löd: Hur informanten ser på adoption? På denna fråga var det ett överväldigande positivt gensvar, alla mina informanter ser adoption som en positiv sak. De ser adoption som ett alternativ till familjer som inte kan få biologiska barn. Dock lägger två av informanterna fram frågan om barnhandel. Alla skriver även att man som blivande adoptivförälder skall var medveten om barnets annorlunda behov. De lägger även vikt på att man oavsett sexuell läggning skall få adoptera, men de skriver att man skall göra lämplighetstest på alla blivande föräldrar.
Den andra frågan löd: Hur tror du att samhället ser på adoption? Informanterna skriver att de tror att man ser det som en positiv handling. Att vi som har
78
Intervju med Erik 25.2.2005
79
Intervju med Erik 25.2.2005
80
Landerholm (2003) s.150
81
möjligheterna att hjälpa barn och ge dem en chans i livet. En av informanterna lyfter återigen upp tankarna om barnhandel.
Den sista frågan löd: Tror du att synen på adoption har förändrats de senaste 30 åren om man jämför 70-talet mot nu? Många svarade att de inte hade en uppfattning om det. Men de trodde att man ser det mer positivt nu en då. En skriver att det kanske inte är lika skamset nu som då att inte ha möjlighet till att få biologiska barn.
Diskussion
Slutligen vill jag säga att ingen av mina informanter verkar enligt mig anse att de har gått igenom någon form av kris.
Vad är en familj? Är det biologiska band eller är det sociala? Maria berättade att hon har en bror som är hennes biologiska och en syster som inte är det. Hon säger att hon och brodern är lika till utseende och att hon och systern är väldigt lika i beteende. Jag anser att en familjs viktigaste beståndsdel inte är biologin, utan de sociala mönster som skapas med tiden.
Den centrala frågan i materialet verkar handla om att de blivit övergivna. Detta är något som alla mina informanter berör på ett eller annat sätt. Frågorna som kommit upp under deras uppväxt är som varför man blev jag lämnad, duger inte jag och så vidare. Alla mina informanter har på olika sätt försökt handskas med dessa känslor med varierande framgång. Vissa av dem arbetar fortfarande på dem. Sökande efter tidigare kunskap och undersökningar om detta har visat en brist på det ämnet. I dagsläget läggs en större vikt på forskning på barnets förhållande till adoptivföräldrarna. Jag tror att det måste läggas en större tyngd på den biologiska föräldern och dess roll den fortfarande spelar. Jag anser även att forskning i dagsläget skall riktas mot ”övergivelseproblemet” hos de adopterade. Jag tror att om man inte börjar framhålla det sistnämnda kommer fokusen placeras mer och mer mot adoptivföräldern, när den i själva verket skall vara riktad mot barnet. Onekligen är förhållandet med föräldrarna otroligt viktigt. Mina informanter har alla haft en mycket öppen dialog med sina föräldrar angående sin adoption. Detta förefaller vara en mycket viktigt aspekt, föräldrarna får inte vara rädda för de frågorna. Psykologen nämner att många av problemen beror på rädslan för en
öppen dialog. Informanterna talar även om vikten av en stabil tillvaro. Jag vill hävda att i adopterades fall så är de som växt upp i ett förhållande med föräldrarna boende tillsammans som mår bättre. Adopterade är i behov av en fast kärna som inte förändras. I min fallstudie antyder analyserna att de adopterade tagit skilsmässan mycket hårt. Jag anser att beroende på tidigare upplevda separationer påverkas adopterade mer. Under de olika kriser som mina informanter upplevt anser jag att de alla reagerat olika på dem beroende på deras förhållande hemma. En annan aspekt rör adoptivbarnets ålder vid tiden för adoptionen. Enligt tidigare forskning har barn som adopterats i senare ålder haft mycket större problem med anpassning.82 I och med åldern har många lärt sig språk och normer från
hemlandet.
Som jag tolkat det är språket en mycket viktig fråga. Marias bror adopterades i sen ålder och har fortfarande i dagsläget språksvårigheter, något som hon beskriver som problematiskt. Även på denna fråga kan man undra hur det påverkar den primära socialisationen?
82
Källförteckning
Tryckta källor
Berger, Peter L, Luckmann, Thomas (2003) Kunskaps sociologi, Hur individen uppfattar
och formar sin sociala verklighet. Stockholm: Wahlström & Widstrand
Bryman, Alan (2002) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB
Cederblad, Marianne (2001) Barn – och ungdomspsykiatri, Stockholm: Liber AB Goffman, Erving (2003) Stigma, Den avvikandes roll och identitet, Stockholm: Prisma Irhammar, Malin (1997) Att utforska sitt ursprung, Identitetsformande under adolescensen hos
utlandsfödda adopterade, Betydelsen av biologiskt och etniskt ursprung, Lund:
Studentlitteratur
Landerholm, Lotta (2003) Adopterad. Lämnad. Vald. Och sen?, Stockholm: Alfabeta Weigl, Kerstin (2001) Längtansbarnen: Adoptivföräldrar Berättar 2, Smedjebacken: Nordstedts förlag AB
Webbsidor
www.adoptionscentrum.se 1.5.2005 www.vr.se 1.5.2005 www.nia.se 1.5.2005 www.ffia.se 1.5.2005I författarens ägo
Minidisc inspelning av intervju med Emma 19.10.2004 Minidisc inspelning av intervju med Erik 25.2.2005 Minidisc inspelning av intervju med Maria 28.1.2005 Minidisc inspelning av intervju med Per 28.2.2005
Minidisc inspelning av intervju med Psykologen 11.11.2004
Observationer
Möte för adoptivföräldrar, Linköping, 29.10.2004
Familjeföreningen för internationella adoptioner, http://www.ffia.se/anslagstavla, 2005-05-13