I samband med framtagandet av behovs- och kravanalysen för en MVP för Hälsodagboken i ett digitalt format på en surfplatta har många olika källor använts för att ge stöd och bevis till både de behov, krav och användarproblem som listas men även till de exempel på gränssnittselement och lösningar som ges. De specifikationer, lösningar och exempel som ges i analysen ska behandlas som förslag och för att kunna säkerställas bör dessa utvärderas med användare. Syftet med att dessa inkluderas är att göra analysen tydligare.
Bredden av använda källor i behovs- och kravanalysen ger exempel på vikten av att använda sig av olika typer av metoder samt att dessa metoder också är anpassade utifrån användargruppen äldre individer. Som Newell et al. (2011) uttrycker det så är det av vikt att den användarcentrerade designen anpassas och denna studie visar på att det som Newell et al. (2011) benämner som User Sensitive Design nödvändigtvis inte behöver följa exakt det beskrivna formatet. Denna studie om Hälsodagboken visar prov på att det är viktigt att komma nära användarna och att ansvarig designer måste utveckla passande metoder från gång till gång för att utveckla riktig empati för användarna. Det behöver inte vara rollspel utan som i detta fall handlade det om att försöka skapa en god stämning och inge förtroende under intervjuerna med vissa knep som exempelvis att ringa flera gånger innan intervjuerna ägde rum samt att skicka hem material och personligt foto och presentation för att få en mer avslappad relation till deltagarna. Semi-strukturerade intervjuer fungerar mycket väl för att öppna upp för empatiskapande där användaren är expert och där samtalet kan ta den riktning som deltagaren väljer att ta (Smith & Osborn, 2015). Det finns ingen standard för vilka metoder som ska ingå i en användarcentrerad designprocess utan det gäller att anpassa dessa utifrån användargrupp, produkt och användningskontext (Usability.gov, 2020b). Denna användarcentrerade metod för Hälsodagboken handlar också om att ta lärdom från tidigare metoder som har visat sig vara seniorvänliga, exempelvis genom att utgå från Patsoule och Koutsabasis (2014) kombinerade metodansats i samband med användningen av den uppsättning principer och riktlinjer som är anpassade för en äldre målgrupp och som på så vis är mer
seniorvänliga.
I framtagandet av behovs- och kravanalysen har en strävan funnits att gränssnittet ska ha en tydlig och överblickbar Startsida som ska vara lätt att utgå ifrån och komma tillbaka till när
användaren ska fylla i sina värden eller genomföra skattningar. En tydlig startskärm kan då fungera som en slags säkerhetspunkt för användarna att komma tillbaka till och underlättar även förståelsen för hierarkier samt systemstruktur (De Barros et al., 2014). I det nuvarande formatet med
pappersformulären finns ingen förenande funktion eller rubrik som kan möjliggöra en enhetlighet i systemet utan egentligen utgör de tre pappersformulären tre separata Hälsodagböcker. Då
Hälsodagboken är uppbyggd kring tre olika typer av värden och skattningar finns möjligheten till att dessa funktioner är tydligt uppdelade med hjälp av stora färgkodade knappar alternativt att samtliga av funktionerna slås samman. Det första alternativet kan vara det bästa i nuläget men om
Hälsodagbokens som funktion utvecklas ytterligare inom kort där de mätvärden och skattningar som ska fyllas i är mer individanpassade bör det senare alternativet väljas för att gränssnittet ska få en tydlig och följdriktig struktur. Detta ger även exempel på att vissa designval medför att avkall får göras gällande vissa andra behov, exempelvis gällande att det bör vara tillräckligt med och lämpligt placerat utrymme mellan olika element respektive att all interaktiva data bör vara synlig (Patsoule & Koutsabasis, 2014).
Färger kan användas i mycket högre utsträckning än i det nuvarande formatet för att väcka uppmärksamhet och förtydliga olika förändringar och funktioner. Detta kan exempelvis minska användarens kognitiva belastning (Granata et al., 2013). Med en pastellblå bakgrund som inger förtroende kan kravet om en kontrastratio på minst 4.5:1 för visuell presentation för text (W3C, 2018b) med lätthet uppfyllas. Genom de behov och krav som tas upp i analysen kan de tre principer som WCAG poängterar, perceptibla, opererbara samt begripliga, tas hänsyn till i designprocessen (W3C, 2018b). Genom användningen av färg som synliggör olika element underlättas användarens förmåga att fokusera samt hitta olika funktioner. Även kognitiva försämringar som problem med
uppmärksamhet eller distraktioner kan på så vis delvis underlättas (W3C, 2018b;Granata et al., 2013).
Gällande texten ska ett vänligt och begripligt språk användas där ord som ”Profil” med flera inte ska tas för givet att de äldre användarna tolkar på samma sätt. Detta kan jämföras med de Barros et al. (2014) som framhåller att äldre användare ofta missförstår traditionellt använda ikoner. De Barros et al. (2014) rekommenderar även att ikoner och text alltid kombineras för att underlätta förståelsen. Texten ska vara stor och tydlig och gränssnittet ska genomgående ha detta som
standard. Chun och Pattersons (2012) studie visade just på att tunna bokstäver med litet typsnitt försvårade användningen och därmed påverkade såväl användarupplevelse som användbarhet markant för de äldre användarna men inte i lika stor utsträckning för de yngre deltagarna.
Ovanstående visar vikten av att vara medveten om de skillnader som finns mellan yngre och äldre användare vad gäller användningen och deras upplevelser av digitala gränssnitt men även den inställning som den äldre användargruppen har till sin egen förmåga. Detta kan annars skapa en ond cirkel där de äldre användarna inte vågar använda sig av ett digitalt system som Hälsodagboken med rädsla för att inte kunna slutföra uppgifter vilket i sin tur leder till att de inte ges möjligheten att börja lära sig att använda systemet och liknande produkter.
Funktionen Mätvärden i nuvarande format för Hälsodagboken innehåller många olika mätvärden som användaren ska fylla i och i nuläget förekommer ingen konsekvent användning av vare sig text, språk och visuella tekniker för att förtydliga eller uppmärksamma vissa funktioner eller rubriker. Därav är det av vikt att med hjälp av olika textstorlek markera vad som är instruktion respektive svarsalternativ och att dessa instruktioner är skrivna utifrån en enhetlig mall. I relation till principen begriplig information betonas just följdriktig namngivning i WCAG som viktigt vid design för äldre (W3C, 2018b). Att sträva efter följdriktighet i Hälsodagboken medför också med stor sannolikhet att Hälsodagbokens användare lättare kommer att kunna navigera i detta samt att gränssnittet blir både mer överblickbart samt stilrent. Detta visar på de kopplingar som finns mellan aspekterna användbarhet och tillgänglighet (W3C, 2016a).
Då användaren ska fylla i många olika värden finns risk för att denne skriver i fel värde eller missar att fylla i ett värde. Det nuvarande formatet är inte alls förlåtande vad gäller detta vilket medför att Hälsodagbokens användbarhet kan förbättras markant med det nya digitala formatet. Detta format möjliggör även att användaren har chans att kontrollera sina ifyllda värden innan denne skickar iväg dem. En av faktorerna för användbarhet handlar just om felfrekvens samt allvarlighetsgrad och behandlar bland annat hur en användare kan återhämta sig från de eventuella fel som den råkar göra i samband med interaktionen med ett gränssnitt (Usability.gov, 2020a). Detta är av stor vikt för att säkerställa att Hälsodagboken kan användas på rätt sätt men även för att
Hälsodagbokens användare ska känna en ökad trygghet i och med att de har möjlighet att korrigera och ändra de fel de gör. Att kunna förebygga fel samt att användaren kan återhämta sig från de fel som denne redan har gjort är även något som de Barros et al. (2014) betonar och då i samband med vissa av de rekommendationer som ges (exempelvis startskärm som en mekanism att falla tillbaka på).
Funktionen Symptom, vikt, medicin i Hälsodagboken består både av ifyllning av den medicin som tas, skattningar samt mätvärden vilket gör att det är av stor vikt att en tydlig och enhetlig struktur efterföljs. Här bör påståenden och ändpunkterna på skalorna särskiljas ytterligare och texten bör inte vara skriven i en tjock fet stil som är svårläst. Genom möjlighet till kommentarer till skattningsskalorna görs även gränssnittet mer anpassat efter varje individ. Mätvärdesrutorna bör även ha en stor målyta då många äldre har problem med fingerfärdighet och precision (W3C, 2018a). Detta för att förebygga oavsiktliga samt icke-registrerade pekningar som är vanligt
förekommande problem bland äldre användare och som kan orsaka onödig frustration och förvirring (Harada et al., 2013). Även i denna funktion bör färger användas i högre utsträckning i kombination med olika textstorlek för att särskilja de olika skalorna för vila respektive aktivitet för andfåddhet. Detta kan förbättra möjligheten till att uppfylla de krav som finns utifrån WCAG om att det ska finnas markeringar och instruktioner när användaren ska utföra någon form av inmatning (W3C, 2018b). Skattningen kan med fördel ske utifrån en växande visuell skala på ett kontinuum och inte
med siffror. Visuella tekniker kan underlätta användningen i hög grad för äldre användare men dessa bör kombineras med text för att överföringen av information eller urskiljningen av ett visuellt element ska underlättas ytterligare (W3C, 2018b).
Funktionen Luftvägssymptom och medicin berör i huvudsak samma användarproblem och behov som funktionen ovan. Dock så innehåller denna fler skattningsskalor vilket gör att extra vikt måste läggas vid dessa. Här bör de fyra olika skalorna färgkodas för att användaren lätt ska kunna urskilja vilken typ av skala det handlar om. Detta kan kopplas till två av de faktorer som
användbarhet brukar sägas bestå av; hur lätt en användare kan lära sig ett gränssnitt samt hur mycket en användare kommer ihåg samt effektivt kan använda gränssnittet vid en senare tidpunkt (Usability.gov, 2020a). Med hjälp av tydlig färgkodning går det snabbare att lära sig
Hälsodagboken och det är även lättare för användarna att minnas vad och på vilket sätt de fyllde i en funktion vid en tidigare användning. Färgkodningen kan även underlätta vid problem med uppmärksamhetsförmåga samt perceptuell förmåga, exempelvis vid nedsatt kognitiv förmåga hos en användare (Granata et al., 2013).
Funktionen Meddelandefunktion bör innehålla en tydlig åtskillnad gällande vilken typ av meddelande som det rör sig om, exempelvis med hjälp av färg samt tydliga rubriker. För att göra det tydligt vad gäller återkoppling kan denna med fördel utgöras av en kombination av en textruta samt vibration för att uppmärksamma Hälsodagbokens användare på att deras meddelande har skickats iväg ordentligt. Detta är även i linje med Patsoule och Koutsabasis (2014) riktlinjer om att gränssnitt för äldre bör innehålla en lämplig form av återkoppling med tydlig indikation på om förändringar har skett i gränssnittet. Meddelandefunktionen kan med fördel förses med olika sätt att kunna skriva meddelanden som tangentbord, röststöd eller penna till surfplatta för att kunna
användas utifrån användarens förutsättningar och på så vis individanpassas i högre utsträckning. Äldre användare har ofta svårt att använda just virtuella tangentbord, exempelvis för att de upplever svårigheter med att träffa rätt bokstav på touch-skärmen eller att de enbart riktar uppmärksamhet på tangentbordet och därmed inte uppfattar vad de matar in i exempelvis en textruta (de Barros et al., 2014;Harada et al., 2013). På så vis uppfylls en viss grad av tillgänglighet för Hälsodagboken som gränssnitt i och med att en lösning som denna underlättar användningen av meddelandefunktionen även för användare med vissa funktionsvariationer (W3C, 2016a).
Funktionen Mina värden och skattningar i Hälsodagboken innehåller stora mängder data för användaren att ta del av vilket kräver att dessa ordnas på ett överskådligt samt begripligt sätt så att användaren kan ta del av denna information på ett fruktbart sätt. Den information som ges ska kunna anpassas utifrån hur användaren föredrar att ta del av detta och bör på så vis inte enbart begränsas till att exempelvis presenteras som grafer över tid. Risken finns då att vissa användare exkluderas som inte har förmåga eller intresse att överblicka sin hälsa och sitt mående på detta sätt men gärna skulle vilja få det presenterat i ett nedskalat eller mer lättillgängligt format. Detta understryks i de riktlinjer som Patsoule och Koutsabasis (2014) har tagit fram då innehåll bör presenteras på bästa möjliga sätt utifrån situation och användare, detta för att en överblick samt förståelse ska kunna uppnås i samband med att användaren tar del av sina inrapporterade värden för att på så vis kunna följa sitt mående. Detta är även med tanke på att kunna minska kognitiv
belastning för vissa användare som är i behov av detta (Granata et al., 2013).
Gällande de behov och förslag som gäller Hela gränssnittet så handlar detta till stor del om att Hälsodagboken endast ska innehålla de mest användbara funktionerna och komponenterna, detta för att aspekter som användbarhet och tillgänglighet ska förbättras. Användaren ska känna igen sig i systemet och förstå vilka handlingar denna ska utföra. Exempelvis bör det inte tas för givet att de äldre användarna är vana vid och förstår hur vanliga GUI-kontroller ska användas (Granata et al., 2013). En annan aspekt som påverkar hur gränssnittet ska utformas är hur väl användarna kan manövrera sig runt i detta. De Barros et als. (2014) studie visar på att det inte heller bör tas för givet att en äldre användare är betrogen med samt kan skilja på de olika gester som kan användas i
interaktionen med ett gränssnitt. Därav bör detta has i åtanke vid designen och antalet olika gester bör i vissa fall minimeras för att underlätta manövrering och navigation för den äldre användaren. Detta kan även kopplas till en av faktorerna för användbarhet, intuitiv design, som handlar om att
användaren ska förstå ett gränssnitts uppbyggnad och navigation utan större problem
(Usability.gov, 2020a). Även Granata et al. (2013) betonar vikten av att utveckla mer intuitiva gränssnitt för äldre användare. Att utveckla ett intuitivt gränssnitt för äldre användare skiljer sig dock åt när användarna består av äldre individer som fallet med Hälsodagbokens patienter. Här är det av vikt att skapa en intuitiv Hälsodagbok med hjälp av att användarna känner igen sig från andra system som de är förtrogna med sedan tidigare. Här är det även av stor betydelse att
Hälsodagbokens användare uppskattar samt får förtroende för Hälsodagbokens gränssnitt vilket relaterar till den sista faktorn vad gäller användbarhet, subjektiv nöjdhet, vilken handlar om hur mycket användaren tycker om att använda ett system (Usability.gov, 2020a). Att designen bör inge förtroende understryks även i Patsoule och Koutsabasis (2014) uppsättning av riktlinjer. Dessa två aspekter är av stor vikt att ta hänsyn till vid utvecklingen av Hälsodagboken i ett digitalt format. Även fast Hälsodagbokens funktion är att utgöra en kontroll för hälsa så ska användarna tycka om att använda gränssnittet, det ska inte enbart vara tillgängligt. Hela gränssnittet som sådant berör även riktlinjer som att allt innehåll bör ges i ett format som inte kräver alltför stor
användarerfarenhet eller avancerad läsförmåga samt att det ska vara lätt att uppfatta och förstå alla interaktiva element utan behov av explicit dokumentation. Detta talar emot att exempelvis manualer ska finnas till hands då Hälsodagbokens gränssnitt ska utgå från en intuitiv design anpassat för äldre individer. Då Hälsodagbokens gränssnitt ska vara lättöverskådligt är det även viktigt att ta hänsyn till riktlinjer som att de komponenter som finns med ska väljas med omsorg för att användaren inte ska bli distraherad. Slutligen handlar det om att användaren ska förstå gränssnittet, både enskilda element som detta byggs upp av men även helhetssyftet med hela Hälsodagboken som funktion (Patsoule & Koutsabasis, 2014). Detta visar återigen på kopplingen mellan enskilda
användarproblem samt användarbehov med tillhörande gränssnittslösningar och själva
användarkontexten (ex. vana och självsäkerhet vid användning av tekniska lösningar)och att dessa inte kan separeras då de har en reciprok relation till varandra.