I denna studie har flera olika metoder använts. Angående studiens deltagare så har dessa varit få vilket medför att bredden på de användarproblem och användarbehov som har identifierats minskar. Antalet patienter som idag är anslutna till Hälsodagboken är dock väldigt få vilket gör att det antal deltagare som intervjuades utgör en stor del av användarna. På grund av att det är få patienter som använder Hälsodagboken så medför även detta att personalstyrkan är liten. På så vis utgör även intervjuerna med personalen en stor del av Hälsodagbokens personalstyrka. Även fast få deltagare har deltagit i studien så torde intervjuunderlaget ha bidragit med en förståelse för de användarproblem och användarbehov som är förknippade med Hälsodagboken utifrån ett digitalt gränssnitt för äldre användare. Här har djup prioriterats före bredd.
På grund av rådande omständigheter kring Corona-pandemin med smittorisk som följd vid tidpunkten för studien så genomfördes de semi-strukturerade intervjuerna med Hälsodagbokens patienter via telefon. Detta kan ha medfört att patienterna kände sig besvärade och att samtalen inte flöt på lika bra som om intervjun hade ägt rum ansikte mot ansikte och detta med negativ inverkan på insamlade data som följd. Insatser i form av flera förberedande telefonsamtal samt utskick av beskrivning av intervjuförfarande, intervjufrågor, samtyckesblankett samt personlig presentation genomfördes dock för att i någon mån minimera risken för detta. Syftet med dessa insatser var även att öka förståelsen av de behov och problem som deltagarna kom att uttrycka under intervjuerna samt att skapa en empatisk relation (jmf med Newell et al., 2011). Även deltagarna själva föreslog telefonintervju som metod och uttryckte även att de tyckte att det fungerade bra med detta och gav intryck av att de var vana vid att prata mycket i telefon samt att de tycker om att göra det. Novick (2008) menar att det förekommer ett allmänt antagande att ansikte mot ansikte-intervjuer utgör guldstandarden vad gäller kvalitativa forskningsintervjuer och att dessa är starkt överlägsna telefonintervjuer på grund av att avsaknaden av visuella signaler kan leda till att betydelsefull information förbises eller ge upphov till missförstånd. Novick (2008) menar dock att det finns få tydliga bevis för att detta förekommer eller att tolkning och kvalitet på de slutsatser som kan dras
äventyras enbart på grund av att intervjuerna genomförs över telefon. Det föreligger dock en risk för att de patienter som upplever svårigheter med att just tala i telefon, exempelvis på grund av
hörselnedsättningar, kan ha exkluderats från studien. Detta kan ha gett konsekvenser vad gäller studiens resultat i form av att dessa individers problem och behov inte identifierades. Deltagarna erbjöds att genomföra intervjun ansikte mot ansikte men på grund av rådande smittorisker avböjde samtliga till detta vilket även var något som intervjuaren rekommenderade dem att göra. Deltagarna erbjöds även att genomföra intervjuerna via videosamtal men samtliga tackade nej till detta. I framtida studier bör aspekter som dessa beaktas ytterligare för att minska risken för exkludering.
Ytterligare en aspekt har även denna att göra med själva urvalet och rekryteringen av deltagare till studien. I samband med användarcentrerad design för äldre användare utgörs användargruppen ofta av en mycket heterogen grupp på grund av dess varierande
funktionsvariationer vilket kan ge upphov till problem med att rekrytera representativa användare till en studie (Newell et al., 2011). I denna studie om Hälsodagboken var det främst de äldre individer som är relativt friska och starka som kunde delta och som därmed kunde vara med och påverka framtidens digitala gränssnitt. Detta kan medföra risk för en viss bias i resultaten. Samtidigt är det också de patienter som har ett tillräckligt stabilt hälsotillstånd, som har fungerande kognitiv förmåga utifrån sin ålder sett samt är tillräckligt intresserade och motiverade just de som använder Hälsodagboken och där detta system utgör en funktion för såväl patienten själv som ur personalens synvinkel. Således kan det hävdas att de deltagare som valde att delta i studien var representativa för Hälsodagbokens användare.
En annan aspekt som är viktig att diskutera har också att göra med patientintervjuerna. En viss bias i resultaten kan finnas i och med att patienterna kanske inte vill att det nuvarande systemet med pappersformulär och digital penna ska försvinna och därmed uttrycker sig mer negativt om Hälsodagboken på en surfplatta. Under intervjuerna betonades dock att de två formaten skulle existera parallellt under en tid då Hälsodagboken överförs till ett digitalt format på en surfplatta.
Ytterligare metodkritik kan riktas åt de designriktlinjer som har använts i denna studie. Det finns många olika typer av system och ett e-hälsoverktyg på en surfplatta som Hälsodagboken utgör ett mycket specifikt system vilket medför särskilda användarproblem och användarbehov att ta hänsyn till i designprocessen. Detta kan medföra att riktlinjerna blir något generella. Insatser i form av att utgå från äldreanpassade riktlinjer samt förklaringar om att riktlinjerna även gäller mobila enheter som surfplattor gör dock att de principer och riktlinjer som har varit utgångspunkten i denna studie kan anses som relevanta. Därutöver har även dessa principer och riktlinjer kompletterats med specifika användarproblem från specifika användare från den user research som har bedrivits vilket gör att de generella användarproblemen och användarbehoven kan jämföras och kombineras med dessa.
Denna studies metodansatser kan även diskuteras utifrån den innehållsanalys som
genomfördes på det transkriberade materialet från intervjuerna. En nackdel är att det troligtvis alltid sker en slags tolkning och att viktiga detaljer lätt kan försvinna vid kodning och kategorisering. Stundtals upplevdes svårigheter med kodning då de kodade enheterna i vissa fall låg för långt ifrån materialet men i andra fall för nära och på så vis inte genererade någon ny kunskap eller djupare förståelse för ämnet. Här handlade det om att hitta en balans mellan alltför generell kodning och alltför specifik sådan. Vid utförandet av innehållsanalysen fanns dock en ansats att ligga så nära deltagarnas utsagor som möjligt. Med detta som grund genomfördes även innehållsanalysen utifrån en bottom-up-ansats vid genereringen av kategorier. Detta ansågs som mer fruktbart istället för att generera kategorier utifrån den teoretiska inramningen för studien och på så vis utgå från en top- down-metodik (jmf med Wilkinson, 2015). Detta för att återigen ligga så nära de verkliga användarna som möjligt för att förbättra möjligheterna till en användarcentrerad designprocess.
Beslutet att kombinera patienternas och personalens utsagor togs tidigt i denna studie. Detta på grund av att det är det gränssnitt som patienterna kommer i kontakt med som utgör fokus för denna studie. Syftet med att intervjua Hälsodagbokens personal var att de kunde fungera som en slags bakgrund att stämma av patienternas utsagor emot samt att de kunde bidra med information om vad som är möjligt att patienterna har anspråk om gällande såväl nuvarande samt en framtida
Hälsodagbok. Personalen har ofta även stor insikt i patienternas vardag och hur deras användning av Hälsodagboken fungerar och vilka problem, behov och krav detta kan medföra för patienterna. Patienternas utsagor var alltid de som betonades och därefter kunde personalens utsagor förklara eller ge en bakgrund till varför ett visst behov eller problem finns. Syftet med detta projekt har inte varit att enbart återge patienternas åsikter om Hälsodagboken utan att skapa en bild av hur detta system används samt att generera en förståelse för vilka användarproblem samt användarbehov som bör tas i beaktning. På så vis har det varit svårt att skilja på patienternas och personalens utsagor eftersom de ofta utgör en enhet. En viss risk finns ändock att personalen betonar andra problem och behov som inte är relevanta för patienterna. Som tidigare nämnts har dock personalens utsagor främst fungerat som en förklaringsbakgrund vilket medför att risken för detta troligtvis inte är så stor. De behov och krav som tas upp i resultatdelen är också utformade som en grund att ta stöd av inför utvecklingen av en MVP för Hälsodagboken vilket medför att en framtida prototyp kommer att genomgå användartestning. Därmed kan ytterligare underlag erhållas utifrån vilka
användarproblem och användarbehov som kan relateras till äldre användare i deras användning av digitala gränssnitt.
Såväl tidigare teori (ex. Goodman-Deane et al., 2009;Chun & Patterson, 2012) samt deltagarnas utsagor visar på att äldre i stor utsträckning är ovana vid teknik. Detta påverkar självfallet hur pass väl äldre användare kan ta del av digitala produkter men i detta fall påverkar denna teknikovana även själva metodprocessen. Då deltagarna inte var vana vid teknik kunde inte heller intervjuerna genomföras via videosamtal där intervjun hade kunnat spelas in via detta
program. Så som lagstiftningen är utformad idag fungerar inga inspelningsapplikationer på grund av att det är olagligt att spela in telefonsamtal om inte den andra individen kan godkänna detta på ett aktivt vis. På så vis fick mer analoga metoder stå till buds för att möjliggöra inspelningen av
intervjuerna. Detta visar på en ond cirkel vad gäller teknik i form av att äldre individer är ovana vid teknik och kan på grund av detta inte heller ta sig an ny teknik. Detta kan även utgöra en ond cirkel vad gäller delaktighet då detta kan skapa hinder för den äldre målgruppen att göra sin röst hörd i och med att de inte klarar av att delta i utvärderingar och liknande på grund av sin teknikovana. Detta visar på vikten av att anpassa de metoder som används i designprocessen och att utgå från en användarcentrerad designansats (ex. Newell et al., 2011).
Denna studie har eftersträvat att ligga nära användarna och har haft fokus på
användarcentrerad design. Då syftet för detta projekt inte inrymmer hela designprocessen fram till prototyp och användartestning blir den användarcentrerade designansatsen något haltande. Det designförlopp som har möjliggjorts med hjälp av de metoder som har använts i denna studie har dock ändå bidragit till att generera en förståelse för äldre användares användarproblem,
användaruppgifter samt användarkontext vilket är centralt för just den användarcentrerade designprocessen.
7 Slutsatser
Denna studie med syfte att skapa en djupare förståelse för de användarproblem och användarbehov som bör beaktas vid utvecklingen av en MVP för Hälsodagboken i ett digitalt format har haft individen i fokus. Detta är av vikt för att Hälsodagboken ska kunna anpassas utifrån just de äldre användarnas förutsättningar. Hälsodagbokens patienter ska känna sig trygga med ett framtida digitalt format vilket ska utgöra goda förutsättningar för god användarupplevelse och användbarhet och inte enbart utgöra ett tillgängligt system.
Äldre användares användarproblem och användarbehov skiljer sig ofta från yngre användare och då på grund av de funktionsvariationer som kan ge upphov till dessa. De äldre användarna kan uppleva svårigheter med att uppmärksamma vissa element i ett gränssnitt på grund av bristande uppmärksamhet eller att allt fokus måste koncentreras till en annan funktion i
gränssnittet. Detta kan även medföra att det är svårt att uppfatta förändringar som sker under interaktionen vilket medför behov av att dessa synliggörs extra tydligt för den äldre användaren. Motoriska svårigheter i exempelvis fingrarna hos de äldre kan medföra svårigheter med att träffa rätt yta på en touch-skräm i form av oavsiktliga träffar eller icke-registrerade sådana. Även problem med att skilja på funktionen för olika gester som ett gränssnitt erbjuder kan vara problematiskt för äldre. Äldre användare tenderar även att göra fler fel vilket visar på ett större behov av att lätt kunna återhämta sig från dessa. Perceptuella samt kognitiva nedsättningar kan även medföra problem med att förstå hierarkier i systemet samt dess struktur. Ytterligare problem som kan uppstå för den äldre användaren är svårigheter med att förstå och använda vedertagna begrepp, ikoner och kontroller. Visuella nedsättningar medför även extra stort behov av tydlig och stor text och stil samt bristande erfarenhet av ett system kan medföra att användaren läser igenom en hel skärm i ett gränssnitt. Båda dessa problem kan medföra extra kognitiv belastning om det inte åtgärdas i form av god
standardstorlek samt följdriktig struktur i gränssnittet. Vidare kan även äldre individer uppleva problem med att förstå när de utfört en handling i sin interaktion med gränssnittet vilket visar på ett större behov av återkoppling med hjälp av olika designlösningar.
Många av de användarproblem som äldre användare upplever beror på deras specifika användarkontext vilket visar på att dessa aspekter och faktorer är av stor vikt att vara medveten om samt ta hänsyn till vid design som ska passa äldre användare. Äldres specifika användarkontext har i denna studie visat sig påverkas eller utgöras av att de i stor utsträckning är ovana vid teknik och inte har haft möjlighet att inhämta kunskap och erfarenhet om hur de ska interagera med olika gränssnitt. Detta visar både på ett problem med att de äldre inte känner igen andra system men även ett behov av att de gränssnitt som anpassas utifrån ett äldreperspektiv faktiskt ska skapa
igenkänning hos de äldre användarna. De problem som beror på de äldres specifika omständigheter kring användarkontext är också ibland svåra att skilja från mer direkta problem på grund av vissa funktionsvariationer som är vanliga hos äldre individer. Beror exempelvis svårigheter med att känna igen olika system och gränssnitt och överföra kunskap om hur interaktion kan ske från ett gränssnitt till ett annat på grund av ovana eller att den äldre användaren har svårt att komma ihåg hur denne ska använda systemet. Gällande igenkänning av system är det av vikt att inkludera faktorer och miljöer som den äldre målgruppen är vana vid och känner igen, exempelvis från det vardagliga livet och att i hög grad utgå från konkreta objekt som de är förtrogna med och använda dessa som
metaforer i gränssnittet. Detta kan exempelvis gälla ikoner, begrepp och annan text. Dessa aspekter och faktorer som omger äldre individers användarkontext ska inte medföra att de inte vågar använda ett system som Hälsodagboken på grund av rädsla för att inte kunna slutföra en uppgift eller göra fel. De äldre användarna ska veta att systemet är förlåtande och inte skylla på sin egen oförmåga när saker går snett i interaktionen med gränssnittet. Detta visar på att faktorn lärbarhet inom
användbarhetsaspekten är viktig för att äldre individer ska bli säkra och trygga i sin användning, för att de ska kunna lita på sin egen förmåga samt för att de ska kunna utnyttja en resurs som att de känner igen sig i olika system.
På grund av att äldre användare ofta upplever andra användarproblem och användarbehov samt har en annan användarkontext än yngre individer är vissa designval extra viktiga att ta hänsyn till vid utvecklingen av ett digitalt gränssnitt. Vissa äldre har inte så stort självförtroende när de
använder sig av digitala produkter vilket medför att det är viktigt att inkludera designfunktioner som gör det möjligt att ångra en handling, korrigera en felaktig inmatning eller kontrollera inmatade data innan detta skickas iväg. Detta ger en dubbelsidig effekt då de äldre användarna både kan använda ett system som Hälsodagboken på ett säkrare sätt ur ett funktionellt perspektiv men även att de kan bli säkrare i sin egen användning av systemet. Gränssnitt för äldre bör på så vis innehålla
säkerhetsmekanismer som de enkelt kan falla tillbaka på som exempelvis en startskärm och tydliga tillbaka-funktioner. På grund av tidigare beskrivna funktionsvariationer hos äldre rekommenderas även en överskådlig systemstruktur som enbart visar de huvudkategorier som är aktuella samt att all interaktiva data synliggörs och inga funktioner göms i gränssnittet. Designaspekter som större träffytor samt mer utrymme mellan träffytor är också viktiga att ta hänsyn till då detta i hög grad påverkar navigationen men även hela interaktionsupplevelsen hos användaren. Färg och
färgkodning samt andra visuella tekniker kan användas i stor utsträckning, i vissa fall i kombination med text, för att exempelvis ge användaren återkoppling om att en knapp har tryckts ner men även för att underlätta lärbarheten i gränssnittet för de äldre användarna. Extra fokus bör läggas på
designen av virtuella tangentbord, exempelvis att de är så stora som möjligt samt att andra alternativ tillhandahålles för inmatning av data. Detta för att individanpassa systemet samt förbättra dess flexibilitet. Olika alternativ bör även kombineras, exempelvis ikoner och text, för att så mycket som möjligt underlätta användningen av gränssnittet. Enbart ikoner bör användas med försiktighet. De ikoner och de enskilda begrepp som används bör väljas med omsorg och utvärderas i större utsträckning. Designen bör även ha en följdriktig struktur, navigation och rubriksättning. Denna följdriktighet är även av extra stor vikt att eftersträva för element i gränssnittet som har samma funktion eller syfte. För att underlätta ytterligare för äldre användare bör inte onödiga gester
tillhandahållas utan dessa bör begränsas i den utsträckning som detta är möjligt. Gränssnitt för äldre ska även vara intuitiva utifrån den äldre målgruppens preferenser samt skapa igenkänning.
Utgångspunkten att användaren är i fokus är grundläggande utifrån en delaktighetsaspekt i ett vidare perspektiv, dels att den äldre målgruppen ska kunna använda olika system och dels att dessa görs delaktiga i själva designprocessen. Detta visar vikten av att inkludera riktiga användare samt att utgå från en användarcentrerad process där seniorvänliga metoder utvecklas och används. Detta för att undvika en ond cirkel i att de äldre användarna inte kan göra sina åsikter hörda samt framföra sina behov på grund av ovana och osäkerhet vid teknikanvändning och att de då inte kan vara med och påverka utvecklingen av tekniska lösningar vilket i sin tur medför att digitala produkter inte anpassas till den äldre användargruppen som på så vis blir ännu mer ovana vid teknik. Äldre användare ska inte behöva känna sig osäkra och otrygga i användningen av teknik vilket gör det extra essentiellt att utveckla system som utgår från denna användargrupp och där designval och lösningar är nära förankrade till de äldres användarvanor och användarmiljö.
En e-hälsotillsynslösning som Hälsodagboken på en surfplatta utgör många
utvecklingsmöjligheter och dess funktion skulle kunna breddas ytterligare för att inkludera fler patientgrupper. Hälsodagbokens funktion i relation till den användarcentrerade metodansats som har varit aktuell i denna studie passar även väl ihop med de mål, fokus och arbetssätt som Nära vård utgår ifrån. Hälsodagbokens funktion och de användarproblem och användarbehov i relation till äldre användare som har identifierats, kan utgöra en grund för vidare studier om användbarhet för fler system som äldre individer ska använda. Ett fruktbart framtida projekt är att utveckla en prototyp utifrån den behovs- och kravanalys som togs fram och sedan låta en större grupp av äldre individer användartesta denna. Detta för att sluta cirkeln i den användarcentrerade designcykeln. Jämförelser mellan Hälsodagboken samt andra liknande vårdrelaterade system skulle också bidra med fruktbara insikter om hur design för äldre kan utvecklas ytterligare. Denna studie belyser att det fortfarande finns behov av att studera samt utveckla fler seniorvänliga metoder som exempelvis användarkänslig design där emfas läggs på empatiskapande i ännu högre grad i designprocessen för