Trafi kkontoret planerar och ansvarar för belysningen i Stockholms stad. De har idag inga övergripande belysningsplaner eller belysningsprogram liknande de som granskats i tidigare i arbetet. Det fi nns däremot många andra dokument som beskriver hur belysningen ska utföras. Det doku- ment som främst styr belysningens utformning är Projekthandbok för of-
fentlig belysning (2009), som är ett tekniska planeringsstöd (anger till ex-
empel hur stolpar ska placeras och anläggas osv.), inleds med att beskriva stadens övergripande estetiska målsättning för belysningen:
att den skall på sina villkor ersätta dagsljuset »
att den skall vara anpassad till människans mått, rörelse och verksam- »
het samt vara känslomässigt stimulerande
att den skall anpassas till ”rummets” form och skala samt vara ett »
tillskott för såväl närmiljön som staden i dess helhet
att den skall ha en neutral färgton och en så god färgåtergivning som »
möjligt
att armaturer och bärande element skall ges en konstnärlig utform- »
ning, ett symbolvärde, och anknyta till god formtradition.
Belysningsingenjör Henrik Gidlund1, som är ansvarig belysningsingen- jör på Trafi kkontoret, berättar att förvaltningen arbetar aktivt med be- lysningsfrågor i stadsplaneringssammanhang. Detta gäller exempelvis när nya exploateringsområden planeras då Trafi kkontoret är med tidigt i planeringsarbetet tillsammans med Stadsbyggnadskontoret och Exploate- ringskontoret. Detta tar sig uttryck främst i de gestaltningsprogram som tas fram i detaljplaneringsprocessen. Gestaltningsprogrammen innehåller riktlinjer och anvisningar för hur belysningen ska anordnas och presente- ras i ord och illustrerade ljusplaner. I vissa fall är de mycket konkreta och specifi ka, till exempel för Hammarby Sjöstad, där planeringsdokumen- tens detaljering näst intill motsvarade en komplett projektering. Gidlund nämner som motsats till detta den pågående detaljplanen för Norra Sta- tionsområdet där gestaltningsprogrammet har ett friare förhållningssätt till hur belysningen ska lösas. I gestaltningsprogrammet beskrivs främst ljusets karaktär, snarare än bestämda armaturer och stolphöjder.
Trygghetsprojektet
I Stockholm har Trygghetsprojektet pågått sedan 1999, vilket syftar till att förbättra och bygga om befi ntliga belysningsanläggningar i parkmiljöer. Främst i ytterområden men på senare år har även en del projekt i inne- staden ingått. Trygghetsvandringar, kontakt med polis, bostadsbolag och stadsdelsförvaltningar samt egna inventeringar har varit viktigt för plane- ringen. Förbättringarna syftar till skapa tryggare, säkrare miljö där det är lättare att orientera sig.
Historiserande armatur på Djurgårdsbron.
1Intervju Henrik Gidlund, belysningsansva-
2009 togs ett beslut om att satsa ytterligare 120 miljoner kronor på trygg- hetsbelysning på parkvägar för kommande år. I beslutet ingår riktlinjer för hur belysningen ska anordnas (se faktaruta här intill). Bakom beslutet ligger också nytt EU-förbud mot försäljning av kvicksilverlampor från och med år 2015.
Blir det tryggare?
Henrik Gidlund berättar att staden under de år som projektet pågått praktiskt testat olika idéer för att med belysning öka upplevelsen av trygg- het på parkvägar. Genom samarbete med forskare, belysningspanerare och andra praktiskt verksamma har riktlinjerna formulerats. Henrik säger vi- dare att ”Belysningen är i sig inte brottsförebyggande men tillsammans med en god gestaltad miljö hjälper den till att skapa en känsla av trygghet. Avgörande för trygghetskänslan är att miljön känns omhändertagen och mänsklig. Belysningen måste vara ren, hel och fungerande”.
Jag frågar om satsningen på belysning för trygghet har gett de resultat som ansträngningen syftat till. Gidlund säger då att Trafi kontoret koncentre- rar sig främst sig på tillhandahålla bra belysning men att det inte fi nns några motsättningar mellan god och trygg belysning! En viktigt uppgift för Trafi kkontoret är också att spara energi, hushålla med resurser och så vidare. Stockholm stad vill ha hög kvalitet på ljuset; det ska ge högt ljusut- byte med bra färgåtergivning, och ett mjukt, varmvitt ljus. Ljuset ska hålla hög klass helt enkelt. Samma sak gäller både i innerstaden som ytterområ- dena. Ytterstaden har till och med lite bättre förutsättningar eftersom där inte fi nns samma krav på anpassning till kulturmiljöer och liknande säger Gidlund med eftertryck.
Uppmärksamma stadens arbete
Vidare påpekar Gidlund att en viktig del i trygghetsskapande ligger i att få medborgarna att känna att de kan påverka sin närmiljö. Därför är det prioriterat att de synpunkter som kommer in på belysningen (exempelvis trasiga lampor) tas omhand och åtgärdas snabbt. Han nämner även här att det är viktigt att uppmärksamma och synliggöra de åtgärder som staden gör. Om medborgarna blir uppmärksammad på vilka förbättringar som görs kommer stolthet och trygghet med på köpet, för att beskriva det nå- got förenklat. Principiellt viktiga belysningsprojekt annonseras därför ak- tivt för att uppmärksamma stadens senaste ”fl aggskepp”. Detta möjliggörs genom sponsorpengar från Fortum (som tidigare hette Stockholms Energi och som historiskt sett varit en viktig kugge i Stockholms off entliga belys- ning, jämför med Alingsås Energis arbete i Alingsås kommun). Budskapet till allmänheten är att Stockholm bygger bra belysningsanläggningar för invånare och besökare.
KRAV PÅ PARKBELYSNINGENS UTFORMNING:
Parkvägens yta ska kunna ses på ett tydligt sätt så att hål och hinder kan undvikas.
Minst 5 m av sidoområdet intill parkvä- gen ska kunna överblickas.
Den gående ska se och på avstånd kunna bedöma avsikt hos mötande. På avstånd ska det gå att se om belys- ningen är i funktion och utläsa parkvä- gens sträckning.
Trafi kanten ska slippa okontrollerad bländning i blickriktningen och ha så lite ströljus som möjligt.
Lokala landmärken ska lyftas fram. Belysningen ska vidare ge ett varmt vitt ljus med hög färgkvalitet som klarar av att visa grönska och de färger som förekommer i parkmiljön.
För parker med egen identitet ska större vikt läggas på att lyfta fram lokala land- märken och att belysningen därigenom kan vara miljö- samt platsskapande. Parkbelysningen ska vara anpassad i ljusnivå för att ge ögat möjlighet att klara övergång från ljuset i tunnelbana och centrum till den mörkare parkmiljön. I gångtunnlar ska belysningen främja genomsikt, ha balanserad ljusnivå efter omgivningen samt ska vara utformad med tanke på elsäkerhet och vandali- sering.
Källa: Trygghetsbelysning på parkvägar.