För att få en utgångspunkt för belysningsplaneringen i Gråbo centrum analyseras den kommande bebyggelsen ur ett rumsligt perspektiv. Genom att dela in centrumområdet i olika områden och stråk och defi niera dess behov och förutsättningar bildas en ram varifrån principer för belysning- ens utformning kan utgå ifrån.
Ytor
Skillnader i ytors utformning för att tydliggöra offentliga funktioner och skiljas från fl er- bostadshusens förgårdsmark. Parkeringsytor behandlas för sig.
Stråk
Hierarki i utformning mellan biltrafi kens stråk och gång- och cykelvägar. Likaså skiljs det primära gc-stråken längs Hjällsnäsvägen från parkens lugnare stråk. Varje typ av stråk bör utformas konsekvent ge- nom hela stråket för att skapa en kontinuitet.
Knutpunkter
Ur trafi ksäkerhetssynpunkt är det viktigt att uppmärksamma punkter där fl era olika trafi kslag möts. Avvikande belysning och en större mängd ljus kan användas. Detta gäller främst Hjällsnäsvägens korsningar. Knutpunkter av annan karaktär än just trafi knoder är busshåll- platsen som på- och avstigning och byte mellan bussar. Likaså har punkten mellan torget och norra delen av parken lokaliserats som en knutpunkt tillsammans med torget. Busshållplats
Park & lek-ytor Parkeringsytor Bostadsgårdar Torg Huvudgata biltrafi k Lokalgata blandtrafi k Primärstråk GC Sekundärstråk GC Knutpunkter trafi k Övrig knutpunkter av intresse
Rum
Programförslaget till Gråbo centrum innebär att nya mer väl- defi nierade rum bildas. Denna rumsupplevelse ska vara tydlig även kvällstid. Genom att belysa vertikala ytor kan detta uppnås. Parkrummets innehåll kan för- stärkas genom att belysa dess olika element som växtlighet, vatten, lekredskap och liknande.
Kopplingar
Den befi ntliga strukturerna runt centrumområdet har många kopplingar mot det den blivande parken. Dessa bör förtydligas genom att erbjuda in- och utblickar mot parkrummet. Be- lysning som förlänger omkring- liggande stråk in i parken kan vara ett sätt att visa vägen.
Barriärer, gränser & landmärken
Nya byggnader som är ett par våningar högre än resten av Gråbos bebyggelse kan komma att utgöra nya landmärken synd- liga från omgivningen.
Parkens avgränsningar mot omkringliggande bebyggelse ska vara tydlig. Gränsen mel- lan privat och offentlig är viktig att förtydliga. Detta kan göras genom fysiska avgränsningar som staket eller buskar. Tydliga skillnader i ljussättningen är önskvärd.
Barriäreffekt Hjällsnäs- vägen
Gränser som bör för- tydliga olika områdens användning
Övergripande stråk
Kartbilden nedan visar dagens gång- och cykelstråk i Gråbo. Nätet är väl utbyggt men behöver dock förstärkas på vissa håll där cyklister idag tving- as cykla på gatan tillsammans med bilar.
Gång och cykelväg Gång och cykelväg GC - blandtrafi k GC - blandtrafi k Behov av cykelbana Behov av cykelbana Målpunkter - skolorna Målpunkter - skolorna Prioriterade stråk Prioriterade stråk Undergång Undergång
Två stråk har lokaliserats som extra viktiga enligt kartbilden nedan. Dessa stråk förbinder skolorna och bör få en upprustning gällande ytskikt och belysning. Stråket i väst-östlig riktning passerar Gråbovägen i en under- gång som idag ger ett otrevligt intryck. Som cyklist eller fotgängare blir den nakna starka lysrörsarmaturen mycket bländande och omgivningen uppfattas som ett svart hål eftersom det endast är upplyst inne i tunneln. Stråket i väst-östlig riktning överensstämmer i princip med den före detta banvallens sträckning och går delvis uppe på dess vall. En trädrad plan- terades utmed gc-banans sträckning under 2005. Vallen och träden ger stråket en unik identitet som bör byggas vidare på.
Belysningsnivåer för Gråbo C
Gatubelysning Synbarhet & orienterbarhet
belysa för funktionen
Kompletterande belysning Rumslighet
gestalta rummet och omgivningen
Effektbelysning Atmosfär
skapa en stämning/karaktär
Biltrafi kbelysning
Belysning som uppfyller kraven för biltrafi ken.
Gång- och cykelvägsbelysning
Belysning som tillgodoser gående och cyklisters behov. Ljus som anger riktning och rörelse.
Arkitektonisk belysning
Vertikalt ljus på byggnader och andra byggnadelement som är rumskapande.
Belysning för publika lokaler
Ljus som förtydligar offentliga funktioner och entréer
Landskapsbelysning
Belysning av växtlighet, vatten och gröna rum som visar rummet och omgivningen.
Ljuskonst och ljuslek
Belysning som lockar till lek och som bjuder på upplevelse och överraskning. Varierande ljusfärg och färgåtergivnings- förmåga. Ljuset kan belysa lekobjekt eller vara av interaktiv sort.
Gestaltningskoncept
Belysningens gestaltningskoncept bygger på motsatsparet ”rörelse och up- pehåll”. Ljussättningen ska förtydliga skillnader i tempo mellan platser för uppehåll och stråk för rörelse. Ljussättningens utförande ska skilja sig markant mellan dessa huvudelement.
Rörelse
Stråkens ljussättning baseras på ett traditionellt utförande med stolpbelys- ning placerat med jämna mellanrum längs stråkets rörelseriktning. Ljus- punkterna kommer på så sätt att utgöra ett pärlband av ljuspunkter som betonar rörelse och som anger en tydlig riktning.
Uppehåll
För platsbildningar som torg och park ska ljussättningen främst utgöras av indirekt ljus där armaturerna är integrerade i eller monterade på andra strukturer (byggnader, möblering, markbeläggning och så vidare). Ytor, främst vertikala men även horisontella, ska framhävas med hjälp av det artifi ciella ljuset. Idén är att platsen och dess omgivning framhålls istället för enskilda ljuspunkter eller linjära strukturer. Stolpbelysning liknande stråkets utförande bör undvikas på dessa platser, men enstaka högre belys- ningsstolpar för eff ektbelysning kan användas.
stråk = rörelse