Malmö Stad har sedan länge arbetat målmedvetet och strategiskt med sta- dens off entliga belysning. Liksom Alingsås kommun har Malmö ett utta- lat mål att bli en av Europas främsta ljusstäder. Detta manifesteras genom bland annat en vartannat år återkommande ljusfestival By:Light. Många av de ljusinstallationer som skapats till evenemanget har ansetts så lyckade att de permanenterats. Utöver den mer spektakulära eff ektbelysningen så satsar staden på att ”välja bra armaturer och belysningsstolpar utmed de viktigaste stråken genom staden”. (Ljusplan för Malmös befi ntliga belysning 2008, s. 4).
Gatukontoret, som är ansvariga för stadens belysning, har två utöver de vanligt förkommande professionerna arkitekter, landskapsarkitekter och ingenjörer, två stycken ljusdesigners anställda. Att denna spetskompetens fi nns inom kommunen hör till till ovanligheterna och ger en markering om stadens ambitioner vad gäller belysningsplanering.
Stadens belysningsprogram
1998 tog Gatukontoret fram Stadens ljus, en dokument som var en del av stadens stadsmiljöprogram. Programmet uttryckte ett behov av för- ändring av gestaltningen av innerstaden och ledde tillsammans med de andra delarna av stadsmiljöprogrammet till en omfattande upprustning av torg, gågator och ytor runt kanalerna i centrum. Stadens ljus fungerade som stöd inför denna förändring när det gällde belysningen och anger fyra överordnade mål för hur belysningen ska utföras i Malmö:
Ljuset visar vägen.
» Syftet är att använda belysningen så att det blir lät- tare att hitta i staden. Kommersiella huvudstråk får exempelvis en annan belysning än sidogator.
Ljus där det behövs.
» Meningen är att ljuset ska fi nnas där det verkligen behövs och inte för att ljusstolparna ska ha ett visst mellanrum.
Ljus där det är vackert.
» Lys upp broar, konstverk, fasader, parker och andra vackra platser i stadsbilden.
Mörker där det behövs
» . Målet är inte en helt upplyst stad, mörkret behövs för kontrasternas skull.
Efter Stadens ljus har ett antal dokument upprättas som berör belysnings- planeringen i staden som alla utgår från de ovanstående punkterna. Ex- empel på detta är Kanalens Ljus från 2005 som beskriver hur stadens broar och omgivningen kring kanalerna ska ljussättas. Programmet innehåller en åtgärdsplan med prioriteringar och tidsplan för genomförande. Gatukontoret samarbetar ofta med bland annat Stadsbyggnadskontoret1 i planeringsprojekt som fördjupning av översiktsplaner och detaljplaner. Exempel är Stadsmiljöprogram för Västra Hamnen som innehåller policies
1 Intervju Maria Sundell-Isling, landskaparki-
tekt gatukontoret, Malmö Stad 2010-04-13 Program för Malmö kanaler, Kanalens ljus, från 2005. 34!$%.3 ,BOBMFOTMKVT 'ATUKONTORET $EL -ALMÚ
och riktlinjer för den nya stadsdelens utformning där också riktlinjer för belysningen anges.
År 2008 tog Ljusplan för Malmös befi ntliga belysning fram, ett program som anger grunder för förändring och uppgradering av den befi ntliga be- lysningen. Maria Sundell-Isling1, lanskapsarkitekt på Gatukontoret, har varit med och arbetat med många av programmen som berör belysningen i staden. Hon berättar att stadsmiljöprogrammen från 1998 har haft stor betydelse för omdaningen av Malmös centrala delar. Programmen antogs i kommunens högsta beslutande organ, kommunfullmäktige, och kopp- lades dessutom till den dåvarande översiktplanen och fi ck på så sätt fått största tänkbara politiska förankring. Detta har enligt Maria haft stor be- tydelse för dess implementering. Det senaste belysningsdokumentet Ljus-
plan för Malmös befi ntliga belysning är dock inte politiskt antaget utan
ska fungera som arbetsdokument för gatukontorets medarbetare. Maria Sundell-Isling, som själv är en stor ivrare för program- och policydoku- ment, beskriver att hon föredragit att programmet var politiskt förankrat. Hon tycker att det då får större inverkan och jämför det med de tidigare nämnda stadsmiljöprogrammen som har fått en stor genomslagskraft på Malmös utveckling. Enligt Maria är program och policies oerhört viktiga för en stads förändringsarbete. Det ger en tydlig ram att arbeta efter och man slipper ett arbetssätt baserat på ad hoc-lösningar. Om de dessutom är politiskt förankrade får de en ännu större betydelse, säger Maria.
Trygghetssskapandet
I Malmö stad fi nns en stark vilja att arbeta med trygghetsfrågor på olika nivåer inom kommunens organistation. Gatukontoret har här en viktig uppgift som förvaltare av stadens off entliga rum. Liksom Göteborgs stad ligger en stor ansträngning vid att förbättra belysningen på viktiga gång- och cykelstråk, vilket beskrivs under rubriken ”Trygghet” i Ljusplan för
Malmös befi ntliga belysning. Där står det att en stor del av trygghetsarbetet
ligger just i att identifi era de mest frekventa stråken och miljöerna för att sedan ljussätta dem optimalt. Programmet påpekar att det inte är mäng- den ljus som är betydelsefullt för upplevelsen av trygghet utan snarare hur platsen är belyst. En viktig del av detta består i att parkvägar och viktiga gångstråk i stadsmiljö ska få en belysning av god kvalité, exempelvis ge- nom att använda ljuskällor med färgåtergivning Ra >80. Programmet fö- reslår också att de mest frekventerade och använda gatorna och platserna i innerstaden ska få en ökad tillsyn där målet är att fel ska åtgärdas inom 3 dagar.
Jag frågade Isling om de metoder som beskrivs i andra städers belysnings- planer med att belysa stråkens omgivning för ökad upplevelse av trygghet. Eftersom jag inte har funnit detta som förslag i några av Malmös belys- ningsplaner undrade jag vad de har haft för tankar kring en sådan typ
1 Intervju Maria Sundell-Isling, landskaparki-
av ljussättning. Isling förklarar att det med fördel går att jobba så inom avgränsade områden som till exempel en mindre park. För längre kilome- terlånga stråk blir det en ekonomisk omöjlighet. Då tycker hon att det är viktigare att satsa på en typ av armatur av god kvalité för det aktuella stråket samt se till att skymmande buskage och liknande hålls efter. I Gatukontorets Budgetäskandet för 2010 (2009) går det att läsa att Gatu- kontoret ska ta fram ett trygghetsprogram. Isling berättar att till skillnad från det som stadsbyggnadkontoret tagit fram (vilket beskrivs kortfattat på sidan 20 i kapitel 2; Trygg stadsmiljö. Tankegångar – riktlinjer – arbets-
metod) är att deras program blir mer konkret. Programmet kommer att
innehålla en fastlagd strategi för gatukontorets trygghetsarbete och vara handfast och tydligt samt ge förslag på konkreta åtgärder. Vid skrivandes stund håller Gatukontorets trygghetsprogram på att malas i de politiska kvarnarna och är på remiss under maj 2010 för att antas i Gatunämnden månaden därpå. Tyvärr har jag inte kunnat få ta del av trygghetsprogram- met, det hade varit mycket intressant att kunna jämföra det med det från 2006 med Stadsbyggnadkontoret som författare.
En skalförstorad bordslampa som används i Malmö stads trygghetsarbete i samband med projektet ”Hej Stadsdel” . Projektet turnerar runt bland stadsdelarna och samlar in synpunkter på sin närmiljö som leder till diverse åtgärder som ämnar till att skapa tryg- gare och trevligare stadsdelar.