I det här avsnittet används nätverksmodellen för att beräkna optimala sågverks-strukturer för de fall som har presenterats i kapitlets inledning. Vidare används modellen för att beräkna jämförbara kostnader för den faktiska sågverksstrukturen i Norrbotten 1993.
Resultaten presenteras i tabell 7.7. De potentiella lokaliseringsorterna finns listade i den vänstra kolumnen och modellens val av ”bästa” kombination av orter för de tio fallen är markerade med X. Skillnaden i ekonomiskt resultat, relativt resultat, redovisas på nedersta raden. Observera att de relativa resultaten bara är jämförbara inom resp. grupp (grupp 1 omfattar Fall 1-6, grupp 2 Fall 7-8 och grupp 3 Fall 9-10). Det relativa resultatet för ett referensfall inom resp grupp har satts till noll.
Tabell 7.7 Resultat av de beräknade tio Fallen.
Fall 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
Ort Grundförut- sättningarna (GF) Befintlig struktur givet GF GF och typsågverk V tillgängligt GF och lokala flismarknader GF men Piteå som enda ort GF med Piteå och typsågv. V tillg. GF men reducerade stordriftsfördelar Bef.strukt. givet GF m. red. stordriftsfördelar GF men utan stordriftsfördelar Bef. strukt. givet GF, utan stordriftsfördelar
Gällivare (Tärendö) X X X
Korpilombolo X X X
Överkalix X X
Övertorneå X X X
Harads X
Boden X X X X
Kalix X X X X X X X
Seskarö X X X
Kemi X
Arvidsjaur X X X X
Älvsbyn X X X X X
Luleå (Örarna) X X X
Piteå (även Sikfors) X X X X X X X X X
Jörn (Gl-träsk) X X X X X X X
Kåge X
Relativt -135 -88 -51
resultat 0 till +58 +12 -1 +50 0 till 0 till
[MSEK/år] -91 -68 -31
I det följande redovisas de tio fallen närmare.
Fall 1 - Beräknad struktur givet grundförutsättningarna
Givet grundförutsättningarna ger beräkningarna sju sågverk på tre orter: Piteå, Kalix och Jörn, se figur 7.8.
Kalix
Sågad vara 1 940
Flis 228
Distribution, sågad vara 79
Distribution, flis 14
Summa 2 013
Bruttoresultat [MSEK/år] 155 Relativt resultat [MSEK/år] 0
Figur 7.8 Etableringsorter och resultatsammanställning för grundförutsättningarna.
Tabell 7.8 beskriver vilka typsågverk som faller ut på resp. ort, deras produk-tionsstorlek, vilka råvaror som används och det genomsnittliga råvarutransport-avståndet för resp. träslag. Vidare redovisas till vilka efterfrågecentrum de färdiga produkterna transporteras. En utförligare resultatsammanställning för Fall 1 finns i bilaga 4.
Tabell 7.8 Sågverksstruktur givet grundförutsättningarna.
ORT FÖRSÖRJN. PRODUKTION FÖRSÄLJNING
medeltrsp.-avst. [km] sågverk [km3sv
/år] råvara prod efterfrågecentrum Piteå tall 128 normal IV 200 tall, klentall furu sjö via Piteå, jvg, lv: Umeå
normal IV 200 tall, klentall flis Piteå klen II 70 klentall
Kalix tall 90 normal IV 198 tall, gran furu sjö via Luleå, jvg, lv: Umeå, Luleå, Ä-byn, Norge gran 112 klen II 61 klentall, klengran gran sjö via Luleå, jvg, lv: Umeå, Luleå, Ä-byn, Norge
flis Karlsborg
Jörn tall 103 normal IV 198 tall, gran furu sjö via Sellefteå, jvg, lv: Umeå 115 klen II 63 klentall, klengran gran sjö via Sellefteå, jvg, lv: Umeå
flis Piteå
Tall sågas på alla tre orterna medan gran bara sågas i Kalix och Jörn. I Piteå etab-leras två sågverk av samma typ, rena tallsågar med kapaciteten 200 k·m3sv/år.
Klentimmerlinjer etableras på alla orter men klentimmerlinjerna i Kalix och Jörn utnyttjas inte till fullo.
7 Tillämpning av nätverksmodellen på Norrbottens län
Fall 2 - Den faktiska sågverksstrukturen i Norrbotten 1993, beräkning av jämförbart resultat givet grundförutsättningarna
Ett med Fall 1 jämförbart resultat beräknas nu för den faktiska strukturen i Norr-botten 1993. Modellen låses härvid så att den beskriver den faktiska strukturen av anläggningar så bra som möjligt med de sju typsågverken. I övrigt används samma förutsättningar som i Fall 1.
Ê
Sågad vara 1 960
Flis 217
Distribution, sågad vara 87
Distribution, flis 18
Summa 2 157
Bruttoresultat [MSEK/år] 20 Relativt resultat [MSEK/år] -135 till -91
Figur 7.9 Sågverksorter och resultatsammanställning för den faktiska sågverksstrukturen i Norrbotten 1993.
Det relativa resultatet för den faktiska strukturen i Norrbotten 1993 är 135 MSEK/år sämre än för Fall 1. I 1993 års struktur uppgår produktionskapaciteten till 1.079 km3sv/år varav 1.000 km3sv/år används. Om överkapacitet elimineras skulle det relativa resultatet närma sig Fall 1 men ändå vara 91 MSEK/år sämre.
Det relativa resultat för 1993 års struktur uppgår alltså till mellan -135 och -91 MSEK/år.
En utförligare resultatsammanställning för Fall 2 finns i bilaga 5.
Tabell 7.9 Modellering av sågverksstrukturen i Norrbotten 1993. Orterna och typsågverken har låsts.
Försörjnings-, produktions- och distributionsvolymerna har beräknats med nätverksmodellen.
ORT FÖRSÖRJN. PRODUKTION FÖRSÄLJNING
medeltrsp.-avst. [km] sågverk [km3sv
/år] råvara prod efterfrågecentrum Tärendö tall 43 normal I 40 tall, klentall, gran, klengran furu sjö via Luleå, jvg, lv: Norge
(Gällivare) gran 42 gran sjö via Luleå, jvg, lv: Norge
flis Karlsborg
Korpilombolo tall 51 normal I 40 tall, klentall furu sjö via Luleå, jvg, lv: Umeå gran
flis Karlsborg
Övertorneå tall 71 normal I 40 tall, klentall furu sjö via Kemi, jvg, lv: Umeå gran 76 normal I 40 tall, gran, klengran gran sjö via Kemi, jvg, lv: Umeå
flis Karlsborg
Arvidsjaur tall 57 normal I 40 tall, klentall furu sjö via Ske.fteå, jvg, lv: Umeå, Norge gran 84 normal I 40 tall, gran ,klengran gran sjö via Ske.fteå, jvg, lv: Umeå, Norge
flis Piteå
Älvsbyn tall 55 normal I 40 tall, klentall, gran, klengran furu sjö via Piteå, jvg, lv: Umeå, Ä-byn
gran 94 gran sjö via Piteå, jvg, lv: Umeå
flis Piteå
Boden tall 75 normal II 74 tall, klentall, gran, klengran furu sjö via Luleå, jvg, lv: Umeå
gran 78 gran sjö via Luleå, jvg, lv: Umeå
flis Piteå
Kalix tall 78 normal II 74 tall, klentall, gran, klengran furu sjö via Luleå, jvg, lv: Umeå
gran 62 gran sjö via Luleå, jvg, lv: Umeå
flis Karlsborg
Seskarö tall 60 normal III 70 tall, klentall furu sjö via Kemi, jvg, lv: Umeå gran
flis Karlsborg
Örarna tall 86 normal II 74 tall, klentall, gran, klengran furu sjö via Luleå, jvg, lv: Umeå, Luleå
(Luleå) gran 52 gran sjö via Luleå, jvg, lv: Umeå
flis Piteå
Sikfors tall klen II - - furu
-(används ej) gran gran
-flis
-Glommersträsk tall 80 normal I 40 tall, klentall, gran, klengran furu sjö via Ske.fteå, jvg, lv: Umeå
(Jörn) gran 80 gran sjö via Ske.fteå, jvg, lv: Umeå
flis Piteå
Piteå tall 118 normal III 135 tall furu sjö via Piteå, jvg, lv: Umeå gran 104 normal IV 184 tall, klentall, gran, klengran gran sjö via Piteå, jvg, lv: Luleå, Ä-byn
klen II 70 klentall flis Piteå
7 Tillämpning av nätverksmodellen på Norrbottens län
Fall 3 - Beräknad struktur givet grundförutsättningarna och med typ-sågverk V tillgängligt.
Det mycket stora typsågverk V med en kapacitet på 420000 m3sv/år är ej till-gängligt givet grundförutsättningarna. Här görs det tilltill-gängligt. Resultatet av beräkningen, ett relativ resultat om +58 MSEK/år, visar att en ännu mer långt-gående centralisering av strukturen än i Fall1 är av intresse.
Ê
Sågad vara 1 915
Flis 218
Distribution, sågad vara 84
Distribution, flis 8
Summa 1 921
Bruttoresultat [MSEK/år] 213 Relativt resultat [MSEK/år] +58
Figur 7.10 Etableringsorter och resultatsammanställning givet grundförutsättningarna och typsågverk V tillgängligt.
Tabell 7.10 Sågverksstruktur givet grundförutsättningarna och med typsågverk V tillgängligt.
ORT FÖRSÖRJN. PRODUKTION FÖRSÄLJNING
medeltrsp.-avst. [km] sågverk [km3sv
/år] råvara prod efterfrågecentrum Piteå tall 128 normal V 420 tall, klentall furu sjö via Piteå, jvg, lv: Umeå
klen II 70 klentall flis Piteå
Kalix tall 117 normal V 416 tall, klentall, gran furu sjö via Luleå, jvg, lv: Umeå, Luleå, Ä-byn, Norge gran 167 klen II 69 klentall, klengran gran sjö via Luleå, jvg, lv: Umeå, Luleå, Ä-byn
flis Karlsborg
I Piteå och Kalix föreslås var sitt sågverk av den största typen, V, etableras. Klen-timmer sågas både på normallinje V och på klenlinjer av typ II. I Piteå sågas bara tall medan sågverken i Kalix sågar båda träslagen.
En utförligare resultatsammanställning för Fall 3 finns i bilaga 6.
Fall 4 - Beräknad struktur givet grundförutsättningarna men med lokala flismarknader.
Med den plangeometriska modellen P3 visades att förhållandet mellan kostnaderna för råvaru- och färdigvarutransporter påverkar lokaliseringen av sågverket. I Fall 4 ändras grundförutsättningarna genom att anta att sågverksflisen efterfrågas på sågverksorterna och där användas för energiproduktion. Flisen antas betalas med samma pris på orten som vid massabruken.
Ê
Sågad vara 1 960
Flis 224
Distribution, sågad vara 87
Distribution, flis 0
Summa 2 017
Bruttoresultat [MSEK/år] 167 Relativt resultat [MSEK/år] +12
Figur 7.11 Etableringsorter och resultatsammanställning givet grundförutsättningarna men med lokala flismarknader.
Tabell 7.11 Sågverksstruktur givet grundförutsättningarna men med lokala flismarknader.
ORT FÖRSÖRJN. PRODUKTION FÖRSÄLJNING
medeltrsp.- sågverk [km3sv råvara prod efterfrågecentrum
Överkalix tall 93 normal III 134 tall, gran furu sjö via Luleå, jvg, lv: Umeå, Luleå
gran 84 normal IV 200 tall, klentall sjö via Luleå, jvg, lv: Umeå, Norge, Luleå, Ä-byn
klen II 69 klentall, klengran flis lokalt
Älvsbyn tall 79 normal IV 200 tall, klentall furu sjö via Piteå, jvg, lv: Umeå, Norge, Ä-byn flis lokalt
Jörn tall 101 normal III 128 gran, klengran furu sjö via Skellefteå jvg, lv: Umeå
gran 137 normal IV 200 tall gran sjö via Skellefteå jvg, lv: Umeå
klen II 69 klentall, klengran flis lokalt
I enlighet med resultaten av den plangeometriska modellen P3 flyttar sågverken närmare råvaran då kostnaderna för färdigvarutransport sjunker relativt råvaru-transport. Jämfört med Fall 1 har produktionskapacitet flyttats från Kalix och Piteå till Överkalix samt från Piteå till Älvsbyn och Jörn. Kalix och Piteå har utgått som sågverksorter. Det relativa resultatet för strukturen på +12 MSEK/år förutsätter att sågverksflisen betalas lika bra lokalt som vid massabruken.
En utförligare resultatsammanställning för Fall 4 finns i bilaga 7.
7 Tillämpning av nätverksmodellen på Norrbottens län
Fall 5 - Beräknad struktur givet grundförutsättningarna men där Piteå är enda lokaliseringsort.
I samband med diskussionen om kombinationsproblemet i avsnitt 7.3 beräknades en sågverksstruktur givet grundförutsättningarna men Piteå som enda lokalise-ringsort. Denna struktur gav ett ekonomiskt resultat som är så bra att den är intressant att jämföra med övriga strukturer. Resultatet sammanställs i figur 7.12.
Ê
PiteåÚ
Resultatsammanställning Intäkter [MSEK/år]
Sågad vara 1 850
Flis 220
Distribution, sågad vara 72
Distribution, flis 6
Summa 1 916
Bruttoresultat [MSEK/år] 154 Relativt resultat [MSEK/år] -1
Figur 7.12 Resultatsammanställning givet grundförutsättningarna men där Piteå är enda lokaliseringsort.
Det relativa resultatet är bara 1 MSEK/år sämre än för Fall 1. Denna struktur har fullt kapacitetsutnyttjande men tillfredsställer bara 944 av totala efterfrågan på 1000 M m3sv/år. Den låga skillnaden i ekonomiskt resultat är därför delvis en följd av kombinationsproblemet. Om strukturen för grundförutsättningarna hade fullt kapacitetsutnyttjande på sina klenlinjer skulle skillnaden i ekonomiskt resultat bli större. Det är ändå intressant att notera att en sågverksstruktur med Piteå som enda lokaliseringsort är konkurrenskraftig.
En utförligare resultatsammanställning för Fall 5 finns i bilaga 8.
Tabell 7.12 Sågverksstruktur givet grundförutsättningarna men där Piteå är enda lokaliseringsort.
ORT FÖRSÖRJN. PRODUKTION FÖRSÄLJNING
medeltrsp.-avst. [km] sågverk [km3sv
/år] råvara prod efterfrågecentrum
Piteå tall 151 normal III 135 normalgran furu sjö via Piteå, jvg, lv: Umeå, Luleå, Älvsbyn
gran 176 normal IV 200 normaltall gran sjö via Piteå, jvg, lv: Umeå, Nordnorge, Luleå, Ä-byn normal IV 200 normaltall flis Piteå
normal IV 200 normaltall klen II 70 klentall klen II 70 klentall
klen II 69 klentall, klengran
Fall 6 - Beräknad struktur givet grundförutsättningarna men där Piteå är enda lokaliseringsort och typsågverk V är tillgängligt.
I avsnitt 7.3 beräknades också en sågverksstruktur givet grundförutsättningarna men där Piteå valdes som enda lokaliseringsort och där typsågverk V gjordes till-gängligt. Denna ska jämföras med Fall 3. Resultatet sammanställs i figur 7.13.
Ê
PiteåÚ
Resultatsammanställning Intäkter [MSEK/år]
Sågad vara 1 915
Flis 218
Summa 2 133
Kostnader [MSEK/år]
Timmerkostnader 920
Timmertransport 139
Produktion 788
Distribution, sågad vara 75
Distribution, flis 6
Summa 1 928
Bruttoresultat [MSEK/år] 205 Relativt resultat [MSEK/år] +50
Figur 7.13 Resultatsammanställning för grundförutsättningarna men där Piteå är enda lokaliseringsort och typsågverk V finns tillgängligt.
Det relativa resultatet är 8 MSEK/år sämre än för Fall 3 där grundförutsättningar-na gäller och typsågverk V finns tillgängligt. Strukturen i Piteå har samma kapa-citetsutnyttjande och tillfredsställer lika stor del av efterfrågan som Fall 2.
En utförligare resultatsammanställning för Fall 6 finns i bilaga 9.
Tabell 7.13 Sågverksstruktur givet grundförutsättningarna men där Piteå är enda lokaliseringsort och typsågverk V finns tillgängligt.
ORT FÖRSÖRJN. PRODUKTION FÖRSÄLJNING
medeltrsp.-avst. [km] sågverk [km3sv
/år] råvara prod efterfrågecentrum
Piteå tall 151 normal V 135 normalgran furu sjö via Piteå, jvg, lv: Umeå, Nordnorge, Luleå, Ä-byn gran 176 normal V 200 normaltall gran sjö via Piteå, jvg, lv: Umeå, Luleå, Älvsbyn
klen II 70 klentall flis Piteå
klen II 69 klentall, klengran
7 Tillämpning av nätverksmodellen på Norrbottens län
Fall 7 - Beräknad struktur givet grundförutsättningarna men med reducerade stordriftsfördelar i produktionen.
Stordriftsfördelens betydelse är av intresse att undersöka eftersom det i branschen (se avsnitt 1.3) råder oenighet om omfattningen på dem. En uppsättning produk-tionskostnader för typsågverken med reducerade stordriftsfördelar antas därför.
Den reducerade skalekonomin illustreras i figur 7.14. Vid fullt kapacitetsutnytt-jande uppvisar normallinjerna, en skalfaktor på 0,96. I grundförutsättningarna är skalfaktorn 0,90.
0 100 200 300 400 500 600 700 800 900 1 000 1 100 1 200 1 300 1 400 1 500
0 50 100 150 200 250 300 350 400 450
Produktionsvolym [k m3sv/år]
Produktionskostnad per m3 sv [SEK/m3 sv]
normal III normal IV normal I
normal V
klen II klen I
normal II
Figur 7.14 Produktionskostnader givet grundförutsättningarna men stordriftsfördelar i produktionen är reducerade.
Även med reducerade stordriftsfördelar erhålls samma struktur som i Fall 1.
Eftersom produktionskostnaderna är reducerade kan det ekonomiska resultatet inte jämföras med Fallen 1-6.
Kalix
Jörn Piteå
Resultatsammanställning Intäkter [MSEK/år]
Sågad vara 1 940
Flis 228
Summa 2 168
Kostnader [MSEK/år]
Timmerkostnader 940
Timmertransport 111
Produktion 829
Distribution, sågad vara 79
Distribution, flis 14
Summa 1 973
Bruttoresultat [MSEK/år] 195 Relativt resultat [MSEK/år] 0
Figur 7.15 Etableringsorter och resultatsammanställning för grundförutsättningarna men med reducerade stordriftsfördelar. Sågverksstrukturen blir densamma som i Fall 1.
Det relativa resultatet för denna struktur sätts till 0 MSEK/år och ska jämföras med Fall 8 i nästa avsnitt.
Resultaten av de plangeometriska modellerna i kapitel 5 visar att sågverken generellt blir mindre och fler till antalet ju mindre stordriftsfördelarna är, men en ökning av skalfaktorn från 0,90 till 0,96 räcker alltså inte för att förändra struk-turen i Fall 1.
En utförligare resultatsammanställning för Fall 7 finns i bilaga 10.
7 Tillämpning av nätverksmodellen på Norrbottens län
Fall 8 - Den faktiska sågverksstrukturen i Norrbotten 1993, beräkning av jämförbart resultat givet grundförutsättningarna men med
reducerade stordriftsfördelar i produktionen.
För att jämföra den beräknade sågverksstrukturen med reducerade stordriftsför-delar, Fall 7, i föregående avsnitt beräknas den faktiska sågverksstrukturens relativa resultat givet grundförutsättningarna men med reducerade stordriftsfördelar.
Ê
Sågad vara 1 960
Flis 217
Distribution, sågad vara 87
Distribution, flis 18
Summa 2 070
Bruttoresultat [MSEK/år] 107 Relativt resultat [MSEK/år] -88 till -68
Figur 7.16 Den faktiska sågverksstrukturen i Norrbotten 1993, resultatsammanställningen gäller givet grundförutsättningarna men med reducerade stordriftsfördelar.
Det relativa resultatet blir 88 MSEK/år sämre än för Fall 7. Om överkapaciteten i den faktiska strukturen elimineras skulle det relativa resultatet vara 68 MSEK/år sämre än för Fall 7. Med reducerade stordriftsfördelar minskar skillnaden i relativt resultat mellan den faktiska strukturen och beräknade optimala strukturen.
En utförligare resultatsammanställning för Fall 8 finns i bilaga 11.
Fall 9 - Beräknad struktur givet grundförutsättningarna men utan stor-driftsfördelar i produktionen.
Stordriftsfördelarnas betydelse analyseras vidare genom att helt eliminerats. Pro-duktionskostnaderna för typsågverken utan stordriftsfördelar redovisas i bilaga 3.
De genomsnittliga produktionskostnaderna är desamma för alla typsågverken vid fullt kapacitetsutnyttjande vilket illustreras i figur 7.17. Lokaliseringsproblemet består nu av att hitta en kombination av typsågverk som ger ett högt kapacitets-utnyttjande och låga totala transportkostnader.
0
Produktionsvolym [k m3sv/år]
Produktionskostnad per m3 sv [SEK/m3 sv]
normal I normal II
normal III normal IV
normal V klen II
klen I
Figur 7.17 Produktionskostnader för typsågverken med eliminerade stordriftsfördelar, skalfaktorn = 1.
Ê
Sågad vara 1 960
Flis 213
Distribution, sågad vara 85
Distribution, flis 18
Summa 1 981
Bruttoresultat [MSEK/år] 192 Relativt resultat [MSEK/år] 0
Figur 7.18 Etableringsorter och resultatsammanställning givet grundförutsättningarna men utan stor-driftsfördelar i produktionen.
7 Tillämpning av nätverksmodellen på Norrbottens län Tabell 7.14 Sågverksstruktur givet grundförutsättningarna utan stordriftsfördelar i produktionen.
ORT FÖRSÖRJN. PRODUKTION FÖRSÄLJNING
medeltrsp.-avst. [km] sågverk [km3sv
/år] råvara prod efterfrågecentrum Kemi tall 87 normal II 75 tall, klentall furu sjö via Kemi, jvg, lv: Umeå
gran 88 normal II 74 gran, klengran gran sjö via Kemi, jvg, lv: Umeå, Luleå flis Kemi
Överkalix tall 48 normal II 75 tall, klentall furu sjö via Luleå, jvg, lv: Umeå flis Karlsborg
Harads tall 52 normal I 40 tall, klentall furu sjö via Luleå, jvg, lv: Umeå flis Piteå
Kalix tall 50 normal II 75 tall, klentall furu sjö via Luleå, jvg, lv: Umeå, Luleå flis Karlsborg
Arvidsjaur tall 62 normal II 75 tall, klentall furu sjö via Skellefteå, jvg, lv: Umeå, Norge flis Piteå
Älvsbyn tall 61 normal II 75 tall, klentall furu sjö via Piteå, jvg, lv: Umeå, Ä-byn gran 97 normal II 75 tall, klentall gran sjö via Piteå, jvg, lv: Umeå, Norge, Ä-byn
normal II 61 gran
klen I 35 klentall, klengran flis Piteå
Boden tall 53 normal I 40 tall, klentall furu sjö via Luleå, jvg, lv: Umeå normal I 40 tall, klentall
flis Piteå
Piteå tall 62 normal II 75 tall, klentall furu sjö via Piteå, jvg, lv: Umeå flis Piteå
Kåge tall 71 normal I 40 tall, klentall furu sjö via Skellefteå, jvg, lv: Umeå gran 80 normal I 31 tall, klentall gran sjö via Skellefteå, jvg, lv: Umeå
normal I 40 gran, klengran flis Piteå
Jörn tall 72 normal II 75 tall, klentall furu sjö via Skellefteå, jvg, lv: Umeå gran sjö via Luleå, jvg, lv: Umeå
flis Piteå
Produktionen föreslås lokaliseras till tio orter. Eftersom produktionskostnaderna vid fullt kapacitetsutnyttjande är lika för alla typsågverken är produktionsvolymen på varje ort mer intressant att studera än antalet sågverk som etableras. Störst pro-duktion förläggs till Älvsbyn, Kemi och Kåge i fallande ordning. Det relativa resultatet sätts till 0 MSEK/år och ska jämföras med Fall 10 i nästa avsnitt.
En utförligare resultatsammanställning för Fall 9 finns i bilaga 12.
Fall 10 - Den faktiska sågverksstrukturen i Norrbotten 1993, beräkning av jämförbart resultat givet grundförutsättningarna men utan stordriftsfördelar i produktionen.
Då stordriftsfördelarna elimineras för den faktiska strukturen erhålls ett relativt resultat som är 51 MSEK/år sämre än Fall 9 (se figur 7.18). Om den befintliga strukturen modifieras så att outnyttjad överkapaciteten elimineras skulle det rela-tiva resultatet vara 31 MSEK/år sämre än för Fall 9.
Ê
Sågad vara 1 960
Flis 217
Distribution, sågad vara 86
Distribution, flis 18
Summa 2 036
Bruttoresultat [MSEK/år] 141 Relativt resultat [MSEK/år] -51 till -31
Figur 7.19 Den faktiska sågverksstrukturen i Norrbotten 1993 givet grundförutsättningarna men utan stordriftsfördelar i produktionen.
En utförligare resultatsammanställning för Fall 10 finns i bilaga 13.
7 Tillämpning av nätverksmodellen på Norrbottens län
7.5 Slutsatser
Tillämpning av nätverksmodellen på Norrbottens län ger genomgående strukturer med få och stora sågverk. Vid en jämförelse med 1993 års faktiska förhållanden fås resultatförbättringar på 50-150 MSEK/år.
Med de grundförutsättningar som antagits i Fall 1 fås exempelvis en struktur med sågverk på tre orter; Kalix, Piteå och Jörn och en resultatförbättring på ca 100 MSEK.
Om som i Fall 3, också det stora typsågverket V, med en kapacitet på 420000 m3sv/år tillåts, ökar resultatet med ytterligare ca 50 MSEK.
Även då stordriftsfördelarna på typsågverken reduceras jämfört med grundförut-sättningarna erhålls samma struktur som för grundförutgrundförut-sättningarna, d.v.s. med Kalix, Piteå och Jörn som lokaliseringsorter.
För fallet att inga stordriftsfördelar existerar genererar modellberäkningarna en struktur med tio lokaliseringsorter. I jämförelse med dagens struktur, givet samma förutsättningar i övrigt är transport- och produktionskostnaderna ca 15 resp. 20 MSEK/år lägre i den genererade strukturen.
I likhet med resultaten från den plangeometriska modellen P3, fås i fallet med den (o)tänkbara situationen att sågverksflisen skulle användas lokalt för energi-produktion att sågverken lokaliseras närmare råvaran. Resultatet blir då att såg-verken lokaliseras till Överkalix, Älvsbyn och Jörn.
Abrahamsson, M. (1992). Tidsstyrd direktdistribution. Studentlitteratur.
Andersson, C., Eliasson, A., Nilsson, M. & Nylinder, M. (1991a). Såg 90 del 1, Sågverkens produktion och virkesbehov mm 1990. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för virkeslära, Rapport 224.
Andersson, C., Eliasson A., Nilsson, M. & Nylinder, M. (1991b). Såg 90 del 2, Sågverkens produktionsförhållanden mm 1990. Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för virkeslära, Rapport 226.
Ballou, R. H. (1968). Dynamic Warehouse Location Analysis. Journal of Marketing Research, Vol. 5.
Ballou, R. H. (1977). Reformulating a Logistics Strategy: A Concern for the Past, Present and Future. Int. Journal of Physical Distribution, Vol.7 No.5.
Ballou, R. H. (1992). Business Logistics Management. 3:e uppl, Prentice Hall International Editions.
Ballou, R. H. (1995). Logistics Network Design: Modeling and Inforrmational Considerations. Int. Journal of Logistics Management, Vol. 6, No. 2.
Banskota, K., Phillips, W. & Williamson, T. (1985). Factor substitution and
economies of scale in the Alberta sawmill industry. Canadian Journal of Forsest Research, 15, 1025-1030.
Bergkvist, B., Karlsson, G. & Palm, R. (1988). Sågverkens kostnader, Analys och modellbeskrivning, Typsågverk 100.000 m3 år 1986, Trätek Rapport 8806039.
Bergkvist, B., Karlsson, G. & Palm, R. (1989). Sågverkens kostnader, Typsågverk 40.000 m3 år 1987, Jämförelse mellan typsågverk 40.000 m3 och 100.000 m3 år 1987, Trätek Rapport 8911050.
Bowersox, D. J. & Closs, D. J. (1996). Logistical Management, McGraw-Hill.
Boström, M. & Nylinder, M. (1985). Sågverk 84 del 1, Sågverksindustrins produktion och virkesbehov m.m. Uppsala: Sveriges Lantbruksuniversitet, Institutionen för virkeslära, Rapport 169.
Christopher, M. (1986). The Strategy of Distribution Management, Butterworth Heineman.
Coyle, J., Bardi, E. & Langley, J. (1996). The Management of Business Logistics, 6:e uppl, West Publishing Company.
Daskin, M. S. (1995). Network and Discrete Location, John Wiley & Sons.
Referenser
Dobie, J. (1973). Economics of scale and trends in sawmill capacity in British Colombia. The Forestry Chronicle, April 1973 s. 79-82.
Eld, L-E. (1995). Trävarumarknaden - kan man påverka den?, Sågverken, 12.
Eld, L-E. (1995). Trävarumarknaden - kan man påverka den?, Sågverken, 12.