Ett ursprung till lokaliseringsteori finner man i von Thünens arbeten under tidigt 1800-tal och i Webers arbeten under tidigt 1900-tal. Dessas teorier har sedan vidareutvecklats av bland andra Palander, Hoover och Lösch3.
Von Thünen
Von Thünen analyserade hur jordbruk lokaliseras kring en marknadsplats. Han antog en isolerad marknadsplats i form av en stad som omges av jordbruksmark med homogen bördighet. Marken utgör ett obegränsat plan kring staden. Pro-duktionen av en specifik jordbruksprodukt kan företas överallt till samma pro-duktionskostnad. Genom valet att studera jordbruksprodukter utan förädling i produktionsanläggningar kan von Thünen eliminera försörjningen och de trans-porter den medför ur sin analys. Varje infinitessimalt litet område kan nås med samma transportslag, häst och vagn, och med ett avstånd till staden lika med fågelvägen. Transportkostnaden per ton⋅km är konstant och lika för alla produkter.
Jordbruksproduktionen lokaliseras för att maximera jordbrukarens vinst vilket vid givna intäkter är detsamma som att minimera kostnaderna. Vinsten utgörs av försäljningsintäkter minus produktions- och distributionskostnader till staden.
Eftersom marknadspriserna är givna, produktionskostnaderna lika överallt och transportkostnaderna per ton⋅km är konstanta kommer avståndet till marknaden och kostnaderna för marken att bli de avgörande lokaliseringsfaktorerna.
Ju längre bort från staden som produktionen lokaliseras desto högre blir trans-portkostnaden. Av detta drog von Thünen slutsatsen att om jordbrukaren produ-cerar produkter med lågt viktvärde skall produktionen lokaliseras nära staden.
Utöver denna allmänna slutsats noterade von Thünen att vissa ömtåliga varor inte tål långa transporttider och således måste produceras nära staden. I denna slutsats frångår han antagandet om lika transportkostnader per ton⋅km för alla produkter.
Hans slutsatser illustreras i figur 4.5 som von Thünens band utanför marknaden.
Inom varje band lämpar sig produktion av specifika produkter och kostnaden för mark stiger ju närmare marknaden marken ligger.
3 Se von Thünen (1966), Weber (1929), Palander (1935), Hoover (1963), Lösch (1935) och Lösch (1952).
Markhyra
Grödor
Mejeri-produkter Grönsaker
och frukt Vete och majs Marknad
Figur 4.5 Von Thünens band. (Källa: Ballou, 1992, s. 326)
Alfred Weber
Alfred Weber arbetade med produktionsanläggningars bästa lokalisering. Han antog att alla tänkbara lokaliseringar är tillgängliga till samma transportkostnad per ton⋅km. Råvaru- och kundlokaliseringar antas givna.
Liksom von Thünen lokaliserar Weber industrierna för att minimera totala kost-naderna. Initialt i analysen är det bara transportkostnaderna som påverkar lokali-seringen. Weber uppmärksammade att råmaterial har två karaktäristika som på-verkar transportkostnaden: lokalisering och viktförändringar i produktionspro-cessen. Med avseende på råvarans tillgänglighet delade han in dem i lokaliserade och ubikvitetiska, överallt förekommande. Lokaliserade råvaror återfinns vid spe-cifika geografiska platser, t.ex. järnmalm och olja. En ubikvitet4 är en råvara som återfinns överallt t.ex. vatten och luft. Råvaran delade han in i kategorierna rena och viktminskande. (En ren råvaras hela vikt kommer att ingå i den färdiga pro-dukten.) Typen av råvaror som ingår i tillverkningen av den färdiga produkten påverkar lokaliseringen av produktionsanläggningen. Den färdiga produkten kan väga mer än de ingående lokaliserade råvarorna om en ubikvitet används.
Användningen av ubikviteter favoriserar en lokalisering nära marknaden för att reducera distributionskostnaderna medan användning av viktminskande råvaror drar produktionsanläggningen mot råvarukällan. Han drog slutsatsen att om det bara är en ren råvara som används i produktionen och om marknaden är förlagd
4 Ordet ubikvitet härstammar från det moderna latinets ubiquitas (J. Sykes, The Concise Oxford Dictionary of current English, University Press, Oxford, 1976). Termen används av Olof Lindberg i Näringsgeografiska studier över den svenska pappersindustriens lokalisering, 1951. Med ubikvitet menas något som finns tillgänglig överallt och syftar i lokaliseringsteorin på råvaror.
4 Teoretisk referensram
till en geografisk punkt spelar det ingen roll var emellan råvarukällan och mark-naden som industrin lokaliseras.
Weber fokuserade inte bara på transporterna som lokaliseringsfaktorer. Han såg också att arbetskraftskostnaderna varierar med lokalisering varvid han introducerar produktionskostnader i sin teori. Det uppstår nu en trade-off situation där totala produktions- och transportkostnaderna ska minimeras. En lokalisering annan än den med lägsta transportkostnaderna kan vara att föredra om besparingen i produktionskostnad är större än ökningen i transportkostnaden. Weber använde nivåkurvor, isodapaner, för transportkostnaderna för att analysera hur mycket lägre produktionskostnaderna måste vara vid en lokalisering för att den ska kunna konkurrera ut lokaliseringen med lägsta transportkostnad. Kring punkten för lägsta transportkostnad, T0, ritas kurvor för transportkostnader som är ∆T högre för varje linje. Figur 4.6 visar en situation med två råvarukällor, K1 och K2, en marknad, M, och minsta transportkostnadslokalisering, L.
M
K2 K1
L T0
Isodapaner
T + T0 ∆
T +4 T0 ∆ T +2 T0 ∆ T +3 T0 ∆
Figur 4.6 Lägsta transportkostnadslokalisering, L, med dess isodapaner för två råvarukällor, K1 och K2, och en marknad, M. (Fritt efter Weber, 1929.)
Weber var den förste som lämnade en utförlig analys av förekomsten av agglo-meration. Agglomerationen betecknar de externa stordriftsfördelar en samlokali-sering med andra industrier kan ge i form av bättre infrastruktur, tillgång på arbetskraft, samhällsservice, m.m.
Tord Palander
Ett av Palanders bidrag till lokaliseringsteorin är hans arbete med geografisk marknadstäckning. Han antar ett fall med två företag som gör samma produkt för en marknad med efterfrågan utspridd längs en linje. Detta fall används för att visa hur marknaden delas upp mellan de båda företagen. Detta illustreras i figur 4.7 där A och B är två företag som försörjer en marknad längs den horisontella axeln.
Priset som måste betalas för resp företags produkt framgår av funktionerna i figuren. Gränsen mellan de båda fabrikernas marknadstäckningsområden ligger vid
läge X på den horisontella axeln. Där är priset detsamma för båda fabrikernas produkter.
Marknad för B Funktioner för
resp. fabriks priser Transportkostnad
Pris vid fabrik A Pris
Marknad för AA B
Pris vid fabrik B
X
Pris
Figur 4.7 Bestämmande av marknadsuppdelning för två företag. (Källa: Smith, 1981, baserad på Palander, 1935)
Modellen över den linjära marknaden utökar Palander även till en tvådimensionell yta. Funktionerna för priserna utgörs då av upp-och-nedvända koniska ytor med spetsarna över fabrikerna. Gränsen mellan fabrikernas marknadsområden utgörs av en indifferenskurva i stället för en punkt. Palander antar i denna analys att produktionskostnaden är linjärt rörlig och han behandlar således inte stor-driftsfördelar.
Edgar M. Hoover
Hoover vidareutvecklade von Thünens och Webers analyser. Hoover observerade att transportkostnaden inte är direkt proportionell mot avståndet. Transport-kostnaden per ton⋅km minskar ofta med ökande avstånd. Hoover tillämpade en avtagande transportkostnad med ökat avstånd på en modell där en fabrik ska lokaliseras mellan en råvarukälla och en marknad enligt figur 4.8. Med denna visar han att alla lokaliseringar mellan råvarukällan och marknaden leder till högre transportkostnader än för en lokalisering antingen vid råvarukällan eller vid marknaden. Denna slutsats strider mot Webers slutsats om att det inte spelar någon roll var emellan råvarukälla och marknad en produktionsanläggning om hela råvarumassan kommer att ingå i slutprodukten.
4 Teoretisk referensram
Summa in- och uttransportkostnader
Uttransport-kostnad
Intransportkostnad
Marknad Råvarukälla
Figur 4.8 Totala transportkostnaden som funktion av lokalisering av en fabrik mellan råvarukälla och marknad. Transportkostnaden per ton⋅km minskar med ökande avstånd. (Fritt efter Ballou, 1992).
Både Weber och Hoover ignorerar kostnader för den omlastning en lokalisering mellan råvarukälla och marknad innebär. Om denna skulle inkluderas i Hoovers analys skulle det ytterligare gynna en lokalisering vid råvarukälla eller marknad.
August Lösch
Lösch utvecklade en lokaliseringsteori där efterfrågan står i fokus. Han antog ett homogent plan med en jämn fördelning av råvaror och transportkostnader direkt proportionella mot fågelavstånden mellan producenter och kunder. Befolkningen arbetar med jordbruket och är självförsörjande. Om jordbrukarna ökar produk-tionen av någon vara till mer än det egna behovet kommer överskottet att avsättas inom ett cirkulärt marknadsområde. Området får en maximal radie som begränsas av marknadspriset minus produktionskostnader och transportkostnaden till den mest avlägsna kunden, se steg 1 i figur 4.9. Men om en jordbrukare kan skapa ett överskott kan också andra göra det. Konkurrensen kommer att minska marknadsområdena tills varje jordbrukare försörjer en hexagon och hela markna-den är täckt av hexagoner. Av de geometriska mönster som fyller ut ett helt plan har hexagonen en särställning i det att distribution från hexagonernas centrum-punkter till hela planet innebär lägsta möjliga transportarbete.
Figur 4.9 Steg i framställningen av Löschs mönster av hexagonala marknadsareor.
(Källa: Smith, 1981, baserad på Lösch, 1954, pp 106 och 110)
Kommentarer till den klassiska lokaliseringsteorin
De klassiska författarnas arbeten fokuserar i första hand på transportkostnader, Weber beaktar även varierande arbetskraftskostnader som en lokaliseringsfaktor medan Lösch och Greenhut också tar hänsyn till efterfrågan. Von Thünens, Webers, Hoovers och Löschs modeller är av statiska plangeometriska typer. Vi-dare förekommer både icke-linjära och linjära deterministiska funktioner men möjlighet att införa bivillkor saknas. Palander utgår från givna anläggningsloka-liseringar och studerar marknadstäckningsområden för olika anläggningar. Palan-ders resonemang är även tillämpart vid fördelning av sågtimmer mellan olika såg-verk.
Trots att klassikerna har rötter i andra discipliner än logistik är deras utgångs-punkter för anläggningslokalisering i hög grad förenliga med ett logistiskt pers-pektiv på anläggningslokalisering. Deras modeller är fortfarande aktuella men arbetar med en så grov upplösning och en så hög grad av förenklingar att de knappast kan anses tillämpbara på ett verkligt fall. De förklarar dock samband mellan vissa lokaliseringsfaktorer på ett tillfredsställande sätt. De klassiska model-lerna utgör därför grunden för utvecklingen av de plangeometriska modelmodel-lerna för sågverkslokalisering som presenteras i nästa kapitel.
4 Teoretisk referensram