I det här arbetet ses forskningsfrågan ”Hur bör strukturen av produktionsanlägg-ningar inom sågverksindustrin utformas med avseende på antal anläggproduktionsanlägg-ningar, deras storlek och lokalisering?” i ljuset av en logistisk referensram.
Grunder
Ett logistiksystem kan beskrivas som bestående av tre delar: fysiska system för att förflytta material från råvarukälla till kund, olika informationssystem för besluts-stöd och övervakning samt den personella organisationen för planering, styrning och genomförandet av materialförflyttningen. I fokus för den här studien står det fysiska logistiksystemet. Detta kan delas in i delsystemen försörjning och distribu-tion, (Coyle, Bardi och Langley, 1996), se figur 4.1. Försörjningen behandlar materialflödet till produktionsanläggningarna och distributionen det fortsatta materialflödet till kund.
RÅVARUKÄLLOR RÅVARUFÖRRÅD TILLVERKNINGFÄRDIGVARULAGER MARKNAD
Transport Transport Transport Transport
Förråd Fabrik 1 FVL A
Råvara 1
Förråd Fabrik 2 FVL B
Råvara 2
Förråd Fabrik 3 FVL C
F ö r s ö r j n i n g D i s t r i b u t i o n
Figur 4.1 Det fysiska logistiksystemets två delsystem - försörjning och distribution. Källa: Fritt efter Coyle, Bardi och Langley, (1996).
Logistiksystemet har målet att skapa tids- och platsnytta hos de varor som tillhan-dahålls kunden. Att skapa tids- och platsnytta leder i första hand tankarna till transporter som ska säkra att kunderna har varorna på rätt plats vid rätt tidpunkt.
Många andra faktorer påverkar emellertid också logistiksystemets möjligheter att skapa tids- och platsnytta. Råvarutillgång, lokalisering och styrning av produk-tionsenheter, lagerhållningsstrategier samt marknadens belägenhet, efterfråge-mönster och servicekrav påverkar starkt möjligheterna att skapa tids- och platsnytta.
En välkänd definition av logistik har utarbetats av Council of Logistics Manage-ment.
the process of planning, implementing and controlling the efficient, cost-effective flow and storage of raw material, in-process inventory, finished goods, and related information from point-of-origin to point-of-consumption for the purpose of conforming to customer require-ments. (Lambert & Stock, 1993 s. 4)
En annan definition av logistik, ”the Seven Rights”, kallad lekmannens definition av logistik, av Plowman fokuserar på logistikens roll att skapa kundservice vilket påverkar företagets intäkter.
the ”Seven Rights’’ ensuring the availability
• of the right product
• in the right quantity
• and the right condition
• at the right place
• at the right time
• for the right customer
• at the right cost (Shapiro & Heskett, 1985 s. 6)
Lambert & Stock (1993) påpekar vikten av att planera, implementera och styra materialflödet från råvara via produkter i arbete till färdiga produkter hos kund.
Logistik höjer företagets konkurrenskraft genom att det blir marknadsorienterat, skapar tids- och platsnytta, åstadkommer kostnadseffektiva transporter och med-verkar vid ägandeöverföring av produkter. De logistiska aktiviteterna presenteras med logistikens övriga komponenter med utgångspunkt i ett materialflöde genom ett företag i figur 4.2.
4 Teoretisk referensram
Management
Planering Implementering Styrning
Input Output
Råvaror
Marknads-orientering
Personal LOGISTIK Tids- och
Leverantörer Kunder platsnytta
Råvaror Produkter i arbete Färdiga varor
Kapital Kostnadseffektiv
transport till kund
Information
Ägande-överföring Logistiska aktiviteter
- Kundservice - Anläggningslokalisering - Efterfrågeprognosering - Inköp
- Information - Förpackning
- Lagerstyrning - Godsåtertagning - Materialhantering - Skrotexpediering - Orderhantering - Transport - Reservdelsförsörjning - Lagring
Figur 4.2 Logistikens komponenter. Källa: Fritt efter Lambert & Stock (1993) s.5.
Perspektiv inom logistik
Logistik är en ung akademisk disciplin även om logistikrelaterade problem funnits mycket länge. Disciplinen har rötter i vitt skilda områden. Under efterkrigstiden har ett flertal perspektiv inom logistik utvecklats. Møller (1995) identifierar tre sådana - det klassiska, det generiska och det konceptuella perspektivet (Møller kallar dem paradigm).
Klassiska perspektivet
Ett fundamentalt inslag i det klassiskt analytiska perspektivet är det logistiska totalkostnadssynsättet som enligt Lambert och Stock (1993) introducerades inom logistiken av Lewis, Culliton och Steele (1956).
I totalkostnadssynsättet beräknas summan av ett antal kostnadsställen för ett logistiksystem (vanligen en avgränsad del av hela materialflödet råvarukälla-slutkund) Alternativa logistiksystem analyseras och värderas efter dess totalkostnad och servicegrad. Christopher (1986) föreslår att de samlade kostnaderna för distri-butionssystem analyseras som summan av sju komponenter för att lättare identi-fiera trade-off situationer:
TC = transportkostnader HC = materialhanteringskostnader FC = anläggningskostnader PC = förpackningskostnader
CC = kommunikationskostnader MC = lednings-/styrningskostnader IC = lagerhållningskostnader TDC= total distributionskostnad TDC = TC + FC + CC + IC + HC + PC + MC
Mellan kostnadsslagen finns det vanligen flera s.k. trade-off situationer. Valet av kostnadsslag och logistiksystemets avgränsningar beror på vilket problem som analyseras.
Ett vanligt exempel på trade-off situation är att minimera totalkostnaden för omställningar i produktionen och lagerhållning genom att dimensionera satsstor-lekar, se figur 4.3. Stora satsstorlekar ger låga omställningskostnader per produ-cerad vara men höga lagerhållningskostnader och vice versa. Den lägsta totalkost-naden erhålls vid satsstorleken q. Om annan satsstorlek än q används kan total-kostnaden minskas genom att låta en av de två kostnaderna öka.
Kostnader som funktion av satsstorlekar
0 500 1000 1500 2000 2500
0 50 100 150 200 250Satsstorlek300
Kostnad
Omställnngskostnad Lagerhållningskostnad Totalkostnad
q
Figur 4.3 Trade-off mellan omställnings- och lagerhållningskostnader.
Fler exempel på trade-off situationer är att väga anläggningskostnader mot trans-portkostnader, materialhanteringskostnader mot förpackningskostnader, kommu-nikationskostnader mot lagerhållningskostnader, o.s.v.
I det klassiska perspektivet betraktas logistiksystemet som en kostnad. Shapiro och Heskett (1985) betonar dock att logistiksystemets utformning påverkar efterfrågan och därmed också intäkterna. De talar därför om ett totalvinstkoncept1. Det finns dock exempel på användning av totalkostnadsbegreppet där intäkter beaktats.
1 Totalvinstkoncept är en fri översättning av Total Profit Concept.
4 Teoretisk referensram
Det klassiska perspektivet växte fram ungefär samtidigt som operationsanalysen på 50- och 60-talen. Operationsanalytiska tekniker kom att influera modell- och metodutveckling inom logistik. Flera av de operationsanalytiska tekniker som utvecklades, såsom matematisk programmering, stokastisk simulering och heures-tik kom att tillämpas för att lösa logisheures-tikproblem. Logistiska problem som tidigt analyserades med operationsanalytiska tekniker är exempelvis ruttplanering, anläggningslokalisering och lagerstyrning.
Logistikforskning med det klassiska perspektivet består enligt Møller i att formu-lera kvantitativa modeller och att utveckla algoritmer för dem.
Generiska perspektivet
Det generiska perspektivet har sitt ursprung på 60-talet och har enligt Møller (1995) starka band till cybernetiken och datorindustrin. Systemsynsättet och informationsteorin utgör viktiga inslag i den teoretiska grunden till det generiska perspektivet. Med ett generiskt perspektiv på logistikproblem består lösningarna, enligt Møller, ofta av datormodeller och informationssystem för planering, styr-ning och kommunikation exempelvis nettobehovsplanering och EDI. Beslutsstöd genom aggregering och kommunikation av information är ett centralt element.
Strategin är att automatisera triviala uppgifter och att använda beslutsstöd för komplexa uppgifter. Optimering är ej lika centralt i det allmänna perspektivet som i det klassiska.
Typiskt för det generiska perspektivet är att företaget betraktas som ett system bestående av flera funktioner, t.ex. produktutveckling, produktionsplanering, inköp, produktion, distribution, marknadsföring, finansiering, personal och administration. Funktionerna har olika uppgifter och är kopplade till varandra genom att utdata från en funktion utgör indata i en annan. En ledningsuppgift är att styra funktionerna, var och en för sig och systemet som en helhet.
Konceptuella perspektivet
De klassiska och generiska perspektiven behandlar, enligt Møller, förhållandevis lättstrukturerade relationer mellan relativt få variabler och kan därför angripas med operationsanalytiska resp. systemteoretiska metoder. Med det konceptuella perspektivet som utgångspunkt betraktas mer komplexa system av kvalitativa variabler. Syftet är att förklara beteenden och finna effektiva ledningsstrategier.
Abstrakta koncept som förklarar relationerna mellan variablerna skapas.
Ett exempel på abstrakt koncept är SCM - supply chain management. SCM betonar behovet av att i flera avseenden och mera långtgående, över företags-gränser, integrera materialflödet bakåt och framåt i flödesriktningen. De funda-mentala idéerna i supply chain management är vinna-vinna förhållanden mellan
företagen i flödeskedjan, fokusering på slutkund och koordination av aktiviteter längs kedjan (Persson, 1997).