I det följande diskuteras fyra aspekter på nätverksmodellen: den speciella rand-problematiken, modellens detaljeringsgrad, modellens tillämpbarhet samt utvidgad användning av modellen för närliggande problemställningar.
Randproblemet
I modellen betraktas ett avgränsat geografiskt område. Avgränsningen medför vissa s.k. randproblem.
Potentiella lokaliseringsorter som ligger nära det betraktade områdets gränser, rand, missgynnas eftersom skogen som växer på andra sidan områdesgränsen inte är tillgänglig i modellen. För att kompensera de randnära lokaliseringsorterna för detta kan ett antal fiktiva skogstäkter som motsvarar ”import”-möjligheterna av timmer skapas.
Även lokaliseringsorter utanför det betraktade området missgynnas av att bara områdets skogstäkter är tillgängliga. Lokaliseringsorterna kan alltså bara såga tim-mer som exporteras från det betraktade området. För att kompensera dessa orter kan fiktiva skogstäkter skapas på liknade sätt som för de randnära lokaliseringsor-terna.
Modellens detaljeringsgrad
En modell är en avbild av verkligheten. Ju mer detaljerad modellen är desto bättre möjlighet har den att efterlikna verkligheten och därmed generera resultat som är giltiga i den verklighet som modelleras. Detaljrikedom medför å andra sidan att modellen växer i omfång, vilket negativt påverkar modellens hanterbarhet och förmåga att generera resultat. Här diskuteras tre exempel på förenklingar som görs.
En förenkling som görs är att begränsa modellen till att överväga ett antal typsåg-verk. Egentligen kan sågverk byggas för nästan vilken kapacitet som helst inom ett stort intervall. Anledningen till begränsningen är bl.a. den beräkningsteknik, blandad heltalsprogrammering, som används. En matematisk funktion som beskriver produktionskostnaden för sågverk av varje storlek kan inte hanteras med blandad heltalsprogrammering.
6 Utveckling av en nätverksmodell för sågverkslokalisering
En annan förenkling som görs är att betrakta de normalgrova och klena timmer-sortimenten av respektive träslag som sammanhållna flöden. Det innebär att ensamma klenlinjer inte kan lokaliseras på en ort om inte normallinjer också lokaliseras där. Förenklingen innebär att antalet variabler för timmertransporterna halveras.
En tredje förenkling som görs är att utesluta variation över tiden i och med att såväl skogstäkternas produktion av timmer, sågverkens produktion av sågat virke och flis samt marknadens efterfrågan betraktas som statisk. Dessa förenklingar görs främst för att begränsa modellens omfattning.
Modellens tillämpbarhet
Syftet med den modell som utvecklats är att den ska vara direkt tillämpbar och kunna användas som en väsentlig del av beslutsunderlaget i verkliga lokaliserings-beslut. Huruvida den faktiskt kommer att tillämpas beror naturligtvis på en lång rad aspekter. Här utpekas tre.
Den första är nätverksmodellens potential för att hitta ett bättre lokalise-ringsalternativ jämfört med andra modeller. Ju fler lokaliselokalise-ringsalternativ som är möjliga desto svårare är det att överblicka dem och desto mer värdefull är nätverksmodellens möjlighet att hitta det bästa förslaget.
Detaljupplösningen är relativt stor vilket innebär att det fordras en mängd indata innan beräkningarna kan genomföras. Resursinsatsen för att tillämpa nätverksmodellen måste vägas mot dess potential jämfört med andra modeller och metoder. Det största arbetet vid lokaliseringsbeslut är att projektera de övervägda typsågverken. Detta måste göras oavsett om nätverksmodellen eller en enklare modell används.
En tredje aspekt som påverkar modellens tillämpning är personliga faktorer.
Dessa är naturligtvis svåra att överblicka, men det står klart att det är en fördel om operationsanalytiska grundkunskaper finns.
Vår samlade bedömning är att nätverksmodellens potential väl försvarar den resursinsats användningen fordrar, särskilt då många olika lokaliseringsalternativ är möjliga.
Utvidgad användning av modellen
Modellen är i första hand utformad för att lokalisera sågverk utan att ta hänsyn till den struktur som redan finns etablerad. I tillämpning i kapitel 7 används modellen så. Det är dock enkelt att modifiera modellen för att också ta hänsyn till de anläggningar som redan finns och som skulle kunna byggas ut, behållas med befintlig kapacitet eller avvecklas. Däremot kan det vara svårt att få tag på alla
produktionskostnader som gäller för en befintlig struktur, särskilt om analysen omfattar flera än ett företag.
Genom att låsa en viss struktur av produktionsanläggningar i modellen kan den användas till att enbart allokera råvara till produktionsanläggningarna - både till sågverk och massabruk. En sådan låsning av strukturen skulle medge en utbyggnad av modellen så att den exempelvis omfattar flera skogstäkter, råvarusortiment och produktionsenheter. Modellen minimerar då transportarbetet för att försörja industrierna med råvara.
En utveckling av modellen så att den även skiljer på olika ägare till skogs- och produktionsresurserna är möjlig. Därmed skulle hela virkesförsörjningsproblem-atiken inklusive virkesbyten olika företag emellan kunna fångas in i en modell.
Genom att låsa modellen till en viss struktur kan också en mer omfattande analys göras av distributionssystemet. Troligen har en sådan analys mindre potential bl.a.
eftersom utbytbarheten är mindre för färdiga varor än för råvaran. Analysen av distributionssystemet är förmodligen dessutom betydligt svårare att genomföra då det innehåller fler logiska komponenter.
Modellen är i första hand skapad för att tillämpas på lokaliseringsfrågor för sågverk.
Lokaliseringsfrågorna har dock allmängiltighet och modellen kan efter mindre modifieringar även tillämpas på lokaliseringsfrågor i andra industrigrenar t.ex.
massa- eller spannmålsindustrin.
7 Tillämpning av nätverksmodellen på Norrbottens län
I det här kapitlet analyseras sågverksstrukturen i Norrbottens län med hjälp av nätverks-modellen som utvecklats i kapitel 6. Grundförutsättningarna och numeriska indata som används i tillämpningen av modellen redovisas i avsnitt 7.1. I avsnitt 7.2 jämförs olika lokaliseringar av sågverk med avseende på transportkostnader. I avsnitt 7.3 undersöks vilken sammansättning av typsågverk som till lägst kostnad producerar önskad mängd sågad vara. I avsnitt 7.4 analyseras och jämförs tio olika sågverksstrukturer för varierande förutsättningar. Kapitlet avslutas med slutsatser i avsnitt 7.5.
Norrbottens län omfattar ungefär 25% av Sveriges yta. Stora inslag av skogligt impediment medför dock att andelen av Sveriges produktiva skogsareal stannar vid 16%. Skogstillväxten i länet är jämförelsevis låg, boniteten är 2,7 m3sk/ha·år jämfört med genomsnittet i Sverige på 5,3 m3sk/ha·år (Skogsstyrelsen, 1996).
Sammantaget står Norrbotten ändå för ungefär 8% av den svenska virkesproduk-tionen och skogsindustrin har stor betydelse för sysselsättning och ekonomisk utveckling i länet.
Skogsbeståndet domineras av tall som står för närmare 60% av virkesförrådet.
Granens andel är drygt 20%. Resterande delen av virkesförrådet består i första hand av björk och asp. Den samlade tillväxten av tall och gran är 4,4 respektive 1,7 milj. m3sk per år (Skogsstyrelsen, 1996).
I Norrbottens län finns sammanlagt sexton sågverk som sågar mer än 10000 m3sv/år (Svensk Trävarutidning 1996). Dessa finns förtecknade i figur 7.1. Såg-verken är lokaliserade till tolv orter. De tre största sågSåg-verken, Lövholmens Trä, Munksunds Sågverk och Seskarö Trä, är bolagsägda och har en kapacitet på ca 100000 - 200000 m3sv/år. Alla tre sågar enbart furu. Lövholmen har två linjer varav en för klentimmer. Munksund har tre äldre linjer för olika diameterintervall och Seskarö en relativt ny linje.
De tre köpsågverken Rolfs Såg & Hyvleri i Kalix, Stenvalls Trä i Sikfors och B.A.
Carlssons Såg & Hyvleri (BAC) i Örarna samt föreningsägda Bodensågen sågar också mer än 50000 m3sv/år. Flera av dem sågar både furu och gran och vidareförädlar dessutom en stor andel genom exempelvis hyvling.
De sju största sågverken är lokaliserade relativt kustnära. Övriga nio sågverk är inlandslokaliserade och har en produktion mellan 10000 och 50000 m3sv/år. I Arvidsjaur finns emellertid tre sågverk som tillsammans sågar ca 85000 m3sv/år och i Övertorneå finns två sågverk som totalt sågar ca 60000 m3sv/år.
Ê
Lövholmens Trä Piteå 180 000
Munksunds Sågverk Piteå 140 000
Seskarö Trä Seskarö 90 000
Rolfs Såg & Hyvleri Kalix 75 000
Stenvalls Trä Sikfors 70 000
B.A. Carlssons Såg & Hyvleri Örarna 65 000
Bodensågen Boden 60 000
Krekula & Lauri Såg Tärendö 42 000 EAL Timber, Nordlunda Arvidsjaur 40 000
Älvsbyhus Älvsbyn 38 000
Lundbergs Träindustri Arvidsjaur 35 000
Enbuske Övertorneå 32 000
GT-Trä Glommersträsk 30 000
Haapakylä Såg Övertorneå 28 000
Jutos Såg o Hyvleri Korpilombolo 18 000 Fjällbonäs Trävaru Arvidsjaur 10 000
Figur 7.1 Norrbottniska sågverk som producerar 10000 m3sv/år eller mera. Källa: Svensk Trävaru-tidning (1996).
Den lokala efterfrågan av sågade trävaror är liten. Huvudmarknaden för de norr-bottniska sågade barrträvarorna är västeuropa. Flödena av sågverkens färdigvaror går därför ofta via kustlandet där länets tunga infrastruktur i form av hamnar, järnväg och Europaväg 4 finns. Den lokala efterfrågan av flis är däremot stor.
Skogstillgångarna, den samlade sågverksproduktionen och efterfrågan på sågade trävaror från Norrbottens län utgör ett logistiksystem som är lämpligt att analysera med hjälp av den utvecklade nätverksmodellen.
Nätverksmodellen används i tillämpningen på Norrbotten län först för att skapa en isodapankarta där olika sågverkslokaliseringars transportkostnader beräknas.
Modellen används därefter för att belysa det kombinatoriska problemet att utifrån en given efterfrågan kostnadseffektivt sätta samman typsågverk i olika storlekar och konfigurationer. Slutligen används modellen för dess primära ändamål: Att ge förslag på sågverksstrukturer som med hög kostnadseffektivitet förädlar en andel av barrtimmertillväxten i de norrbottniska skogarna. Ett första förslag beräknas med modellen och jämförs med den faktiska sågverksstrukturen i Norrbotten och ett antal andra sågverksstrukturer med delvis andra förutsättningar. I nästa avsnitt, 7.1, redovisas ett antal grundförutsättningar som används vid beräkningarna med modellen därefter jämförs totalt tio olika sågverksstrukturer.
7 Tillämpning av nätverksmodellen på Norrbottens län
1. Beräknad struktur givet grundförutsättningarna.
2. Den faktiska sågverksstrukturen i Norrbotten 1993 givet grundförutsättningarna.
3. Beräknad struktur givet grundförutsättningarna och med typ-sågverk V tillgängligt.
4. Beräknad struktur givet grundförutsättningarna men med lokala flismarknader.
5. Beräknad struktur givet grundförutsättningarna men där Piteå är enda lokaliseringsort.
6. Beräknad struktur givet grundförutsättningarna men där Piteå är enda lokaliseringsort och typsågverk V är tillgängligt.
7. Beräknad struktur givet grundförutsättningarna men med reducerade stordriftsfördelar i produktionen.
8. Den faktiska sågverksstrukturen i Norrbotten 1993 givet
grundförutsättningarna men med reducerade stordriftsfördelar i produktionen.
9. Beräknad struktur givet grundförutsättningarna men utan stordriftsfördelar i produktionen.
10. Den faktiska sågverksstrukturen i Norrbotten 1993 men utan stordriftsfördelar i produktionen.
7.1 Grundförutsättningar, numeriska indata
Skogstäkter
Den produktiva skogsmarken i länet indelats in i 215 kvadratiska skogstäkter om 2x2 mil, enligt figur 7.2. Varje skogstäkts uthålliga produktionsförmåga av tall-och gransågtimmer skattas utifrån skogstäktens medelbonitet, produktiva skogs-areal och träslagsfördelning. 70% av tillväxten antas avverkas och av den avverkade volymen antas i genomsnitt 50% bli sågtimmer. Den beräknade uthålliga produktionsförmågan av sågtimmer för varje skogstäkt redovisas i bilaga 4 och illustreras med kartan i figur 7.2.
Fördelningen mellan normalgrovt och klent timmer sätts i samråd med Assi-Domän Skog & Trä AB till 75% normalgrovt och 25% klentimmer för tall och till 65% resp. 35% för gran över hela länet.
Kostnaderna för sågtimmer fritt avlägg vid väg sätts, baserat på Jaakko Pöyry (1995) till: 480 SEK/m3fub för normalt talltimmer, 440 SEK/m3fub för klentall,
405 SEK/m fub för normalt grantimmer och 370 SEK/m fub för klengran.
Samma kostnad antas gälla vid samtliga skogstäkter.
Timmerkostnaderna kommer att dominera sågverkens ekonomiska kalkyl, men den exakta nivån på dem har liten betydelse för beräkningarna av optimal såg-verksstruktur.
Råvarutransporter
Alla råvarutransporter antas i modelltillämpningen ske med lastbil. Både det all-männa och det enskilda vägnätet betraktas som tillgängligt. Som kartdatabas används GSD Röda kartan för BD och AC län.
Timmerbilarna förutsätts använda den kortaste vägen mellan skogstäkt och såg-verk. Avståndet till skogstäkten mäts till dess mittpunkt varvid de faktiska avstån-den längs befintligt vägnät utnyttjas. Då väg saknas till en skogstäkts mittpunkt kompletteras transportavståndet längs vägnätet med fågelavståndet mellan mitt-punkt och närmaste väg. Avståndsberäkningarna genomförs med datorprogram-men Arcview GIS och Network Analyst och redovisas i bilaga 4.
Kostnaderna för timmertransporterna beskrivs av en fast och en avståndsrörlig del.
Lastnings- och lossningskostnaden, som är fast, sätts till 13,50 SEK/m3fub och den genomsnittliga undervägskostnaden sätts till 0,35 SEK/km⋅m3fub. Kost-nadsmodellen liksom kostnadsnivåerna är avstämda med AssiDomän Skog och Trä AB och med Härjelast AB.
Lokaliseringsorter
Sammanlagt 20 lokaliseringsorter med befintliga samhällen och infrastruktur övervägs i modelltillämpningen. Många av de orter som övervägs har idag etab-lerade sågverk. Av de potentiella lokaliseringsorterna ligger 16 innanför länets gränser och fyra utanför. Det geografiska läget för de potentiella lokaliserings-orterna framgår av figur 7.3.
De 16 orterna innanför länsgränsen är Piteå, Sikfors, Luleå, Älvsbyn, Boden, Kalix, Seskarö, Arvidsjaur, Arjeplog, Harads, Överkalix, Övertorneå, Korpilom-bolo, Jokkmokk, Hakkas och Gällivare. Orterna är spridda över den skogsförsedda delen av länet med en större koncentration till kustlandet, där infrastruktur för distribution av sågade trävaror finns och skogen också växer snabbare än i inlandet.
De fyra orterna som ligger utanför länsgränsen är Kåge, Jörn, Malå och Kemi. De första tre ligger i riktning mot de stora marknaderna. Kåge erbjuder närhet till hamn. Jörn erbjuder närhet till järnväg. Malå är en typisk inlandslokalisering med enbart landsvägsförbindelse. I Kemi finns två flisköpande pappersbruk och hamn.
7 Tillämpning av nätverksmodellen på Norrbottens län
Produktionsförmåga sågtimmer
102 - 1640 1641 - 4731 4732 - 7359 7360 - 10352 10353 - 13488 13489 - 17018 17019 - 22307 [m3fub/år]
Figur 7.2 Norrbottens län indelat i 215 skogstäkter samt uthållig produktionsförmåga av sågtimmer.
Egen bearbetning av statistiskt material från SLU, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik.
7 Tillämpning av nätverksmodellen på Norrbottens län
Figur 7.3 20 potentiella lokaliseringsorter.
Typsågverk
Modellen ska användas för att beräkna den optimala strukturen av produk-tionsenheter från ett urval av definierade typsågverk. Sju typsågverk med olika förutsättningar definieras. Av dessa är två sågverk avsedda enbart för klentimmer.
Typsågverken karaktäriseras av produktionskapacitet, fast och rörlig kostnad samt såg- och flisutbytestal.
Varje typsågverk definieras i tre versioner. De anpassas för att såga tall, gran eller båda träslagen. För de olika träslagsblandningarna sätts något varierande värden på fasta och rörliga kostnader, såg- och flisutbyten samt produktionskapaciteter. Att
7 Tillämpning av nätverksmodellen på Norrbottens län
såga två träslag kräver större investeringar i lagringsutrymme samtidigt som drifts-kostnaderna ökar p.g.a. att två träslag medför fler omställningar. Ett sågverk för enbart talltimmer kostar något mer än ett rent gransågverk eftersom det byggs för att ta ut fler sidobräder. Furu kräver dessutom längre torktid än gran.
Den rörliga kostnaden samt utbytestalen varierar dessutom beroende på om nor-malgrovt eller klent timmer sågas. På normallinjerna är kostnaden per kubikmeter sågad vara större för klentimmer än för normalgrovt timmer. Det beror på att resursåtgången i flera av sågverkets produktionssteg är stycketalsberoende och inte volymsberoende. Varje klentimmerstock innehåller en mindre volym trä än stockar av normalgrovt timmer. Klentimmer kan dock sågas mycket kostnads-effektivt på särskilda klentimmerlinjer.
Klent och normalgrovt timmer ger dessutom olika såg- och flisutbyten. Normal-grovt timmer ger högre sågutbyte och lägre flisutbyte än klentimmer. Samtliga kapaciteter, kostnader och utbytestal för typsågverken framgår av tabell 7.1. Skill-naderna i produktionsdata för resp. typsågverk motiveras utförligare i appendix B.
Produktionskostnaderna för typsågverken är bearbetningar av data från Jaakko Pöyry (1995), Bergkvist, Karlsson och Palm (1988 och 1989), samt uppgifter från AssiDomän Skog & Trä AB och Skogsägarna Mellanskog. Uppgifterna visar på tydliga stordriftsfördelar för sågverk vilket illustreras i figur 7.5. På grund av den oenighet som råder om omfattningen på stordriftsfördelarna, se avsnitt 1.3, görs även beräkningar för reducerade och obefintliga stordriftsfördelar.
Typsågverk V med en kapacitet på 420000 m3sv/år är ett mycket stort sågverk för svenska förhållanden och ingår därför inte i grundförutsättningarna. Detta sågverk beaktas däremot i en separat beräkning.
Tabell 7.1 Produktionsdata för typsågverken.
Produktionsteknik Trädslag Timmertyp Fast kostnad (MSEK/år) Rörlig kostnad [MSEK/k m3 fub] Sågutbyte [m3 sv/m3fub] Flisutbyte [ton/m3 fub] Kapacitet [km3 sv/år)]
normal I tall normaltall 27,0 0,347 0,51 0,28 40
klentall 0,357 0,46 0,33
gran normalgran 26,0 0,340 0,50 0,29 40
klengran 0,350 0,45 0,34
blandat normaltall 28,0 0,355 0,51 0,28 40
normalgran 0,355 0,50 0,29
klentall 0,365 0,46 0,33
klengran 0,365 0,45 0,34
normal II tall normaltall 52,0 0,337 0,51 0,28 75
klentall 0,347 0,46 0,33
gran normalgran 50,0 0,330 0,50 0,29 75
klengran 0,340 0,45 0,34
blandat normaltall 54,0 0,345 0,51 0,28 74
normalgran 0,345 0,50 0,29
klentall 0,355 0,46 0,33
klengran 0,355 0,45 0,34
normal III tall normaltall 81,0 0,345 0,51 0,28 135
klentall 0,355 0,46 0,33
gran normalgran 78,0 0,338 0,50 0,29 135
klengran 0,348 0,45 0,34
blandat normaltall 84,0 0,353 0,51 0,28 134
normalgran 0,353 0,50 0,29
klentall 0,363 0,46 0,33
klengran 0,363 0,45 0,34
normal IV tall normaltall 112,0 0,353 0,51 0,28 200
klentall 0,363 0,46 0,33
gran normalgran 108,0 0,346 0,50 0,29 200
klengran 0,356 0,45 0,34
blandat normaltall 116,0 0,361 0,51 0,28 198
normalgran 0,361 0,50 0,29
klentall 0,371 0,46 0,33
klengran 0,371 0,45 0,34
normal V tall normaltall 189,0 0,374 0,51 0,28 420
klentall 0,381 0,46 0,33
gran normalgran 182,0 0,364 0,50 0,29 420
klengran 0,374 0,45 0,34
blandat normaltall 196,0 0,379 0,51 0,28 416
normalgran 0,379 0,50 0,29
klentall 0,389 0,46 0,33
klengran 0,389 0,45 0,34
klen I tall klentall 18,7 0,220 0,39 0,41 35
gran klengran 18,0 0,213 0,39 0,41 35
blandat klentall 19,4 0,228 0,39 0,41 35
klengran 0,228 0,39 0,41
klen II tall klentall 27,0 0,230 0,39 0,41 70
gran klengran 26,0 0,223 0,39 0,41 70
blandat klentall 28,0 0,238 0,39 0,41 69
klengran 0,238 0,39 0,41
7 Tillämpning av nätverksmodellen på Norrbottens län
De begränsade kapaciteterna på typsågverken ger i modellen upphov till en dis-kontinuerlig linjär produktionskostnadsfunktion vilken illustreras i figur 7.4.
0
Produktionsvolym [k m3sv/år]
Produktionskostnad exkl. råvara [MSEK/år]
normal I normal II
normal III
normal IV
normal V
Figur 7.4 Produktionskostnader som funktions av producerad volym för typsågverken.
Om modellens produktionskostnader istället redovisas per kubikmeter övergår sambanden ovan till de funktioner som illustreras i figur 7.5.
0
Produktionsvolym [k m3sv/år]
Produktionskostnad exkl råvara [SEK/m3 sv]
normal I
Figur 7.5 Produktionskostnader per m3sv för typsågverken som funktion av produktionsvolymen.
Vid fullt kapacitetsutnyttjande uppvisar typsågverken med normallinjer en skal-faktor, som representerar graden av skalekonomi om ca 0,90 (se appendix B) Färdigvarutransporter
Trävarorna antas i modelltillämpningen transporteras till marknaderna med fartyg, tåg och lastbil. Alla trävaror som lämnar länet passerar i modellen fyra geografiska knutpunkter. Dessa punkter används som efterfrågecenter. För sjötransporterna används Kvarken som efterfrågecenter. För järnvägstransporterna används Vännäs.
För landsvägstransporterna används Umeå och svensk/norska gränsen på väg 95.
Den kostnad för färdigvarutransporterna som används i modelltillämpningen är kostnaden fram till efterfrågecentren.
De sågade trävarorna från Norrbotten som distribueras med fartyg via efterfråge-centret Kvarken körs i modelltillämpningen först med lastbil till den lämpligaste hamnen av Kemi, Luleå, Piteå, Skellefteå eller Holmsund.
Trävaror som distribueras med tåg via efterfrågecentret Vännäs körs först till när-maste järnvägsterminal för omlastning till tåg. Järnvägsterminal antas finnas i Piteå, Sikfors, Luleå, Älvsbyn, Boden, Kalix, Arvidsjaur, Gällivare, Skellefteå och Jörn.
Såväl efterfrågecentrens, hamnarnas som järnvägsterminalernas geografiska läge framgår av figur 7.6
Trävarorna som distribueras med lastbil via efterfrågecentren Umeå och Norge-gränsen på väg 95 behöver inte omlastas.
Den lokala efterfrågan av sågade trävaror i Norrbotten har i modelltillämpningen förlagts till Luleå och Älvsbyn. Till dessa efterfrågecenter antas trävarorna trans-porteras med lastbil.
Varje sågverk tvingas i modelltillämpningen transportera minst 30% av den sågade varan sjövägen, minst 10% på järnväg och minst 30% på landsväg.
Massabruken AssiDomän och SCA i Piteå, AssiDomän i Karlsborg samt Enzo och Metsäbotnia i Kemi antas i modelltillämpningen stå för efterfrågan av flis. Till dessa antas flis transporteras med lastbil.
7 Tillämpning av nätverksmodellen på Norrbottens län
Figur 7.6 Efterfrågecentrum, utlastningshamnar, och järnvägsterminaler
Alla avstånd mellan lokaliseringsorterna och efterfrågecentren beräknas med datorprogrammen Arcview GIS och Network Analyst baserat på kartdatabasen GSD Röda kartan för BD och AC län.
Kostnaderna för transporterna av de färdiga produkterna beskrivs av en fast och en rörlig del enligt tabell 7.2. Kostnadsmodellen liksom kostnadsnivåerna är avstämda med AssiDomän Skog och Trä, Härjelast, SCA TransForest, SJ och Jaako Pöyry (1995).
7 Tillämpning av nätverksmodellen på Norrbottens län Tabell 7.2 Transportkostnader för sågverkens produkter.
Sjötransport sågad vara
lastn. o lossn.kostnad 30 SEK/m3sv undervägskostnad 0,065 SEK/m3sv·km Järnvägstransport sågad vara
lastn. o lossn.kostnad 30 SEK/m3sv undervägskostnad 0,15 SEK/m3sv·km Landsvägstransport sågad vara
lastn. o lossn.kostnad 30 SEK/m3sv undervägskostnad 0,20 SEK/m3sv·km Landsvägstransport flis
lastn. o lossn.kostnad 8,50 SEK/to n
undervägskostnad 0,40 SEK/m3sv·km
Marknader
Efterfrågan på sågade trävaror från Norrbotten antas i modelltillämpningen uppgå till ungefär samma volym som Warensjö (1997) anger för 1995 - 1 miljon m3sv/år. Volymen fördelas på 80% furu och 20% gran.
Efterfrågan på sågade trävaror modelleras i tillämpningen till fyra efterfrågecentrum utanför länet - Kvarken, Vännäs, Umeå och Norgegränsen på väg 95 samt två lokala efterfrågecenter - Luleå och Älvsbyn. Efterfrågefördelningen mellan Kvarken, Vännäs och Umeå har avstämts med AssiDomän Skog och Trä.
Efterfrågan vid de övriga efterfrågecentren uppskattas. I tabell 7.3 redovisas de eftrefrågevolymer som används i tillämpningen.
Tabell 7.3 Efterfrågade volymer per efterfrågecenter.
Efterfrågecentrum Tall
[km3sv/år] Gran
[km3sv/år] Flis [kton/år]
Kvarken sjötrp 390 90
Vännäs jvgtrp 100 25
Umeå lbtrp 280 70
Nordnorge lbtrp 15 4
Luleå lbtrp 10 2
Älvsbyn lbtrp 5 9
Piteå (flis) 710
Karlsborg (flis) 275
Kemi (flis) 250
Summa 800 200 1235
Massabruken AssiDomän och SCA i Piteå, AssiDomän i Karlsborg samt Enzo och Metsäbotnia i Kemi antas i modelltillämpningen stå för efterfrågan av flis. Den totala efterfrågan av flis är mycket större än utbudet av sågverksflis kan bli med den råvarubas som är tillgänglig i modellen. Hur stor volym flis som massabruken på var och en av de tre orterna Piteå, Karlsborg och Kemi efterfrågar uppskattas
Massabruken AssiDomän och SCA i Piteå, AssiDomän i Karlsborg samt Enzo och Metsäbotnia i Kemi antas i modelltillämpningen stå för efterfrågan av flis. Den totala efterfrågan av flis är mycket större än utbudet av sågverksflis kan bli med den råvarubas som är tillgänglig i modellen. Hur stor volym flis som massabruken på var och en av de tre orterna Piteå, Karlsborg och Kemi efterfrågar uppskattas