Översiktliga beräkningar av påverkansområden till följd av grundvattenbortledning i samband med byggnation har utförts. Beräkningarna har gjorts med utgångspunkt från följande beräkningsförutsättningar och antaganden:
· Grundvattenbildning 200 mm/år.
Det är troligt att merparten av nettonederbörden kan bilda grundvatten
eftersom området utgörs av åkermark med genomsläppliga jordar, men för att ta höjd för variationer i grundvattenbildningen antas en grundvattenbildning som motsvarar ca 2/3 av den normala nettonederbörden som i området kan uppskattas till 300 mm/år (SGU, 2005).
· Hydraulisk konduktivitet i sand – 3*10-5 m/s motsvarande ett geometriskt medelvärde av beräknade hydrauliska konduktiviteter från utförda slugtest.
· Den vattenförande mäktigheten antas nå 10 m under markytan.
Som beskrivits tidigare är jordlagren i området avsevärt mäktigare, men lager av lera bedöms förekomma på djupet. Utförda borrningar når som djupast ca 8 m under markytan, men indikerar förekomst av tätare material på djupet.
Brunnsprotokoll från närbelägna brunnsborrningar (från SGU:s brunnsarkiv) visar på mäktig lera 4-5 m under markytan, under sanden. Mot bakgrund av detta bedöms en rimlig skattning vara att de i vattenförande jordlagren sandlagren sträcker sig ca 10 m under markytan.
· Vid urschaktning av dagvattendamm och tillhörande
dagvattendike/översvämningsområde antas att arbetet utförs etappvis där
dagvattendammarna grävs ut separat, en i taget. Vidare antas att en sträcka av ca 100 m av dagvattendiket grävs ut i taget, d.v.s. 100 m schakt står öppen åt gången.
· Vid anläggandet av VA-ledningar antas att ca 50 m schakt står öppen åt gången.
· Beräkningen av påverkansområden utgår från en genomsnittlig grundvattennivå i aktuellt område.
· I beräkningarna antas att stationära förhållanden hinner bildas. Det är dock möjligt att flera av schakterna med tillhörande grundvattensänkning blir så kortvariga i tid att stationära förhållanden inte hinner bildas, vilket i sin tur innebär ett mindre påverkansområde.
· Påverkansområdet definieras i denna rapport som det område inom vilket grundvattensänkningen överstiger 0,3 m. En grundvattensänkning om 0,3 m brukar ofta tillämpas för avgränsning av påverkansområden, då detta är en grundvattensänkning som anses praktisk rimlig att mäta och urskilja i
förhållande till naturliga variationer. En grundvattensänkning som är mindre än 0,3 m har ofta liten praktisk betydelse.
Föreliggande utredning har utförts med utgångspunkt från en preliminär höjdsättning av området. Som nämnts tidigare kommer marknivåerna inom delar av området att höjas, men planerade dagvattendammar och dagvattendiken kommer ligga lägre än dagens marknivåer.
3.1.2 BERÄKNINGSRESULTAT
Dagvattendammar och dagvattendiken
Påverkansområdet som uppstår till följd av urschaktning för anläggande av dagvattendamm och tillhörande dagvattendike/översvämningsområde beräknas
sträcka sig ca 90-190 m från schakten, vilket framgår av Figur 7. I figuren redovisas ett samlat påverkansområde, men såsom beskrevs i kapitel 3.1.1 antas att urschaktningen utförs etappvis, där dammarna schaktas ur i en etapp och att det tillhörande
dagvattendiket schaktas ur ca 100 m åt gången. Detta innebär att det påverkansområde som visas i Figur 7 inte förväntas uppstå i sin helhet utan representerar en samlad bild av påverkan under olika faser i byggskedet.
Grundvattentillrinningen till respektive 100 m-schakt som står öppen kan uppskattas till ca 3-5 l/s.
Om dammar och diken tätas förväntas ingen påverkan i driftskedet. För att belysa effekten av att anlägga dammar och diken utan tätning visas även ett beräkningsfall med otätade dammar och diken i driftskedet i Figur 7. Grundvatteninläckaget till de otätade dammarna och dikena kan totalt uppskattas till 1-2 l/s under genomsnittliga förhållanden, och uppemot 4 l/s när grundvattennivåerna står högt.
Figur 7. Beräknat påverkansområde i byggskedet i samband med urschaktning för anläggande av dagvattendamm och dagvattendiken. I figuren syns även ett beräknat påverkansområde för ett tänkt driftskede, om dammar och diken inte tätas.
VA-schakter
VA-schakter, där grundvattennivån kan förväntas sänkas av till 3,5 m under markytan som mest, bedöms medföra ett påverkansområde som sträcker sig ca 120 m från schakten. Grundvattentillrinningen till en sådan schakt kan uppskattas till ca 1-3 l/s.
Påverkansområdena kring dessa schakter har ej ritats in i figuren eftersom det ej är fastställt exakt var VA-ledningarna kommer att ligga. Dessa schakter kommer att vara öppna under en mycket begränsad tid och grundvattenpåverkan kring dessa schakter kan därmed förväntas bli kortvarig. Det är därför också möjligt att stationära
förhållanden inte hinner bildas, vilket innebär ett mindre påverkansområde än det ovanangivna.
Som tidigare har nämnts kommer marknivåerna i att höjas inom stora delar av området, vilket i dessa delar innebär ett större djup till grundvattenytan och därmed kan behovet av temporär grundvattensänkning och grundvattenbortledning i dessa delar minska.
Driftskede
I driftskedet förväntas ingen nämnvärd påverkan på grundvattennivåerna i området, eftersom inga djupt liggande dränerade konstruktioner under mark planeras.
Dräneringar för vägar och husgrunder kan antas förläggas ca 1 m under markytan, vilket innebär att de huvudsakligen kommer ligga över den genomsnittliga
grundvattenytan.
I de delar av området där grundvattenytan i dag ligger närmst markytan, i
grundvattenrör 20T04, har grundvattennivån uppmätts 0-1,1 m under markytan och i genomsnitt 0,6 m under markytan. En väg- eller husgrundsdränering 1 m under markytan kommer medföra en obetydligt liten och lokal effekt på de genomsnittliga grundvattennivåerna där dessa idag ligger nära markytan. Nämnda dräneringar kommer i huvudsak påverka de högsta grundvattennivåerna, d.v.s. grundvattenytans säsongsmässiga maxnivå kommer att begränsas i de områden där dräneringar av nämnda slag anläggs.