Tätning av dammar och diken bedöms preliminärt kräva betydande mängder massor som tätning/motfyll för att stå emot grundvattnets upplyftande kraft. Detta innebär i sin tur djupa schakter och tillhörande grundvattenbortledning. Risken för betydande påverkan på enskilda brunnar eller skadliga sättningar bedöms dock som liten.
Det kan dock inte uteslutas att grundvattensänkningen under byggskedet kan påverka den närliggande värdefulla dammen, varför djupa schakter kan behöva planeras till perioder när de värdefulla arter som dammen hyser vistas på land. Om så görs bedöms risken för betydande påverkan på allmänna och enskilda intressen som liten, och i sådant fall kan den s.k. undantagsregeln enligt 11 kap 12 § MB vara tillämplig. Denna bedömning behöver dock diskuteras med expertis inom biologi/ekologi.
En otätad lösning innebär att omfattande schakt- och tätningsarbeten kan undvikas, men innebär också att ett visst permanent grundvattenläckage kan förväntas till
dagvattendikena. Grundvattenflödet kan uppskattas till ca 1-2 l/s under genomsnittliga förhållanden och uppemot 4 l/s under perioder med höga grundvattennivåer. Om dammutloppets kapacitet överstiger detta flöde bör dock inget av det inläckande grundvattnet bli stående i dammarna, varför detta grundvatteninläckage inte bör påverka den tillgängliga magasinsvolymen nämnvärt.
Om dammar och diken ej tätas blir grundvattenpåverkan i byggskedet betydligt mindre men istället kan en viss permanent påverkan på grundvattennivåerna kvarstå.
Påverkansområdet är begränsat men med den värdefulla uppströms belägna dammen kan vara känslig även för en liten grundvattenpåverkan. Om en påverkan skulle uppstå bedöms den dock bli liten, varför risken för negativa effekter också bedöms som liten.
För att fullt ut kunna bedöma om den s.k. undantagsregeln kan vara tillämplig även för en viss permanent grundvattenbortledning behöver den eventuella påverkan på
dammen studeras mer i detalj i samband med projekteringen. När planområdets exakta utformning är fastställd bör en uppdaterad bedömning av påverkan på
grundvattennivåerna utföras. Om risk för negativa effekter på dammen fortfarande inte helt kan uteslutas behöver kompletterande information inhämtas. Bland annat kan information om dammens djup och jordlagerföljd vid dammen behövas. Vid behov kan mer detaljerade beräkningar av påverkansområdets utbredning utföras med hjälp av en enkel numerisk grundvattenmodell.
Oavsett val av teknisk lösning bedöms det lämpligt att kontrollera och följa upp grundvattennivåerna inom och utanför verksamhetsområdet. Syftet är att verifiera bedömningen avseende grundvattenpåverkan och kontrollera att ingen oförutsedd eller oacceptabel påverkan uppstår. Ett kontrollprogram kan även vara värdefullt vid eventuella diskussioner kring grundvattenpåverkan. Även ytvattennivåerna i dammen med högt naturvärde bör följas upp.
Förslagsvis utförs en inventering av förekommande enskilda brunnar i närområdet. Det bedöms också lämpligt att komplettera med några grundvattenrör som kan vara kvar även under och efter byggskedet (de grundvattenrör som finns idag kommer sannolikt att försvinna i samband med kommande markarbeten). Något grundvattenrör bör installeras i närheten av dammen med högt naturvärde och en pegel eller motsvarande bör installeras i dammen för att kunna följa upp eventuell påverkan på dammen.
Därefter rekommenderas att ett kontrollprogram upprättas med löpande yt- och grundvattennivåmätningar i dammen, förekommande enskilda brunnar och grundvattenrör inför, under och efter byggskedet.
4 DIMENSIONERANDE GRUNDVATTENNIVÅER
Som underlag för kommande projektering har grundvattennivåer med olika
återkomsttid beräknats. Beräkning har utförts enligt vedertagen metodik beskriven av Svensson och Sällfors (1985) och även av Skredkommissionen (1995).
Grundvattennivåer med 20 års respektive 100 års återkomsttid har beräknats.
För tillämpning av nämnda metod krävs så kallade referensrör med längre mätserier.
Ett sådant referensrör bör vara beläget inom ett ur hydrogeologisk synpunkt likartat område som prognosrören (grundvattenrören inom aktuellt utredningsområde). SGU har mätstationer för långtidsmätning av grundvattennivåer utspridda över landet, men dessvärre saknas lämpliga mätstationer i närheten av det aktuella utredningsområdet.
Av detta skäl har två mätstationer ca 6 mil respektive ca 10 mil norr om
utredningsområdet använts. I Figur 9 visas en översiktskarta där lägena för de aktuella mätstationerna, station 13_2 och station 85_102, är markerade.
Station 13_2, utanför Varberg, ligger i ett öppet grundvattenmagasin som utgörs av grovkorniga jordar, i ett utströmningsområde. Station 85_102, utanför Halmstad, ligger även detta i ett öppet grundvattenmagasin i grovkorniga jordar. Det är inte klarlagt om denna station ligger i ett in- eller utströmningsområde. Det aktuella utredningsområdet kan bedömas ligga i en gränszon mellan inströmnings- och utströmningsområde.
Från station 13_2 finns mätdata som sträcker sig från år 1960, och från station 85_102 finns mätdata från år 2000 och framåt.
Figur 9. Utvalda mätstationer som använts vid beräkning av dimensionerande grundvattennivåer. Figuren är hämtad frånhttps://www.sgu.se/grundvatten/grundvattennivaer/matstationer-full-bredd.
Inledningsvis gjordes en jämförelse av grundvattennivåernas variationer i prognosrören respektive SGU:s mätstationer. I Figur 10 och Figur 11 visas uppmätta
grundvattennivåer i utredningsområdet tillsammans med uppmätta grundvattennivåer vid SGU:s mätstationer. Som framgår av figurerna samvarierar grundvattennivåerna på de olika platserna förhållandevis väl.
Station 13_2, Varberg
Station 85_102, Halmstad Varberg
Kärra 1:2
Figur 10. Uppmätta grundvattennivåer i Kärra respektive mätstation 13_2.
Figur 11. Uppmätta grundvattennivåer i Kärra respektive mätstation 85_102.
En frekvensanalys av mätserierna från station 13_2 samt 85_102 utfördes, vilket resulterade i beräknade 100-årsnivåer och 20-årsnivåer för dessa referensrör. De kompletta mätserierna från respektive referensrör visas i Figur 12 och Figur 13.
Figur 12. Uppmätta grundvattennivåer, SGU:s mätstation 13_2
Figur 13. Uppmätta grundvattennivåer, SGU:s mätstation 85_102
Utifrån följande beräkningssamband har sedan 100-årsnivåer respektive 20-årsnivåer beräknats för respektive prognosrör:
= − ∗ (1) Där
· = Beräknad grundvattennivå med 100-års återkomsttid i prognosröret
· = Uppmätt maximal grundvattennivå i prognosröret under mätperioden
· = −
· = grundvattennivå med 100-års återkomsttid i referensröret
· = variationsbredd hos grundvattennivåerna i prognosröret under mätperioden
· = variationsbredd hos grundvattennivåerna i referensröret under mätperioden Beräkningsförutsättningar och beräknade grundvattennivåer med 20 års respektive 100 års återkomsttid redovisas i Tabell 2, samt i karta i Figur 14. För att ta höjd för osäkerheter i beräkningarna har 0,2 m adderats till de beräknade 20-årsnivåerna och 0,3 m har adderats till de beräknade 100-års nivåerna. I de fall där beräknade nivåer överstiger marknivån i aktuell punkt, har marknivån ansatts som högsta
grundvattennivå.
De beräknade grundvattennivåerna med olika återkomsttid representerar nuvarande förhållanden och variationer. Pågående klimatförändringar kan ha betydelse för de framtida extrema grundvattennivåerna. Det finns dock idag ingen utarbetad metodik för hur hänsyn ska tas till detta vid beräkning av dimensionerande grundvattennivåer.
Tabell 2. Beräkningsförutsättningar och beräkningsresultat avseende dimensionerande grundvattennivå i prognosrören.
20T01 20T02 20T03 20T04 20T05 20T06
Maximal uppmätt grundvattennivå
+4,09 +5,14 +5,28 +6,45 +6,92 +7,58
Marknivå +5,5 +5,8 +5,8 +6,5 +8,0 +7,9
Figur 14. Högsta uppmätta grundvattennivåer samt beräknade grundvattennivåer med 20 års respektive 100 års återkomsttid.
5 SLUTSATSER
Det ska betonas att föreliggande rapport är framtagen inför projektering av området, vilket innebär att planområdets exakta utformning ej är fastställd. Beräkningar och bedömningar bygger därför på en preliminär utformning av området, som kommer att ändras. Beräkningsresultat och bedömningar behöver därför beaktas med viss
försiktighet. Exempelvis behöver bedömning av erforderligt schaktdjup samt beräknade påverkansområden ses över när områdets utformning är fastställd.
Om dammar och dagvattendiken ska tätas kan förhållandevis djup schaktning med tillhörande grundvattenbortledning krävas i byggskedet, med temporära
påverkansområden som följd. Risken för skadliga sättningar eller betydande påverkan på förekommande enskilda brunnar bedöms som liten. Dock kan en påverkan på den närbelägna värdefulla dammen föreligga i byggskedet. Om grundvattensänkningen under byggskedet planeras så att denna ej sammanfaller med den period på året då de skyddsvärda arterna vistas i dammen kan den s.k. undantagsregeln enligt 11 kap 12 § MB vara tillämplig, men denna bedömning behöver dock diskuteras vidare med
expertis inom biologi/ekologi.
Kontroll och uppföljning av yt- och grundvattennivåer före, under och efter byggskedet rekommenderas. Ett kontrollprogram som omfattar mätning av grundvattennivåer i grundvattenrör och enskilda brunnar samt ytvattennivåer i dammen med högt naturvärde rekommenderas. Kontrollprogrammet syftar till att ge underlag för att kontrollera så att ingen oförutsedd eller oacceptabel påverkan uppstår på yt- och grundvattennivåer.
Grundvattennivåer med olika återkomsttid har beräknats, vilka kan användas som underlag för bedömning av vilken nivå dagvattendammarna behöver tätas till, samt hur denna tätning ska utformas.
Nuvarande preliminära plan för området bygger på att dagvattendammar och dagvattendiken tätas. Översiktliga beräkningar visar att det kan krävas betydande mängder massor som motfyll ovan en tätduk. Massor med en mäktighet inom intervallet 1-2,5 m kan krävas. Detta innebär djupa schakter i byggskedet.
Motfyllningens mäktighet varierar längs /dikessystemet beroende på damm-/dikesdjup i förhållande till grundvattenytan. Detta behöver detaljstuderas i samband med projekteringen. Det är generellt komplicerat, arbetskrävande och kostsamt att täta dammar och diken. Detta behöver ställas i relation till nyttan med tätningen.
I föreliggande rapport görs bedömningen att det kan vara möjligt att anlägga dammar och dagvattendiken otätade, förutsatt att utlopp och recipient har tillräcklig kapacitet för att avbörda även tillrinnande grundvatten. För att fullt ut kunna bedöma att en viss permanent grundvattenbortledning inte medför negativ effekter på den tidigare nämnda värdefulla dammen behöver en uppdaterad bedömning av
grundvattenpåverkan utföras när planens utformning och höjdsättning är helt
fastställd. Om negativa effekter på dammen fortfarande inte helt kan uteslutas behöver kompletterande information inhämtas, och eventuellt kompletterande
beräkningar/utredningar utföras. Den eventuella permanenta påverkan på vattennivån i dammen bedöms dock preliminärt bli liten.
En otätad lösning innebär att dagvatten kan infiltrerar till grundvattnet, i huvudsak i den nordvästligaste dammen, vars botten ligger över den genomsnittliga
grundvattennivån. Risken för betydande föroreningsspridning till
grundvattenförekomsten via eventuell dagvatteninfiltration bedöms översiktligt som
liten. Denna bedömning kan vid behov förfinas i samband med projekteringen, om en otätad lösning blir aktuell.
Det är primärt den djupaste, uppströms delen av dagvattendiket som förväntas medföra någon nämnvärd permanent påverkan på grundvattennivåerna, om dammar och diken ej tätas. Om dagvattenlösningen i området kan anpassas så att djupet på dagvattendiket i dess uppströms del begränsas kan också påverkan på
grundvattennivåerna i driftskedet begränsas och risken för påverkan på dammen med höga naturvärden kan minimeras.
6 REFERENSER
· Fetter, C.W. (2001) Applied Hydrogeology, Fourth Edition, Prentice-Hall
· Naturcentrum AB (2020) Naturvärdesinventering Ängelholm Kärra 1:2 m fl, 2020-12-02
· SGU (2005) Beskrivning till kartan över grundvattnet i Skåne län, SGU Serie Ah nr 15
· Skredkommissionen (1995) Anvisningar för släntstabilitetsutredningar, Rapport 3:95
· Svensson, C. Sällfors, G. (1985) Beräkning av dimensionerande
grundvattentryck – Göteborgsregionen, Meddelande nr 78, Chalmers Tekniska Högskola, Geohydrologiska Forskningsgruppen
· Tyréns (2019-05-16, Rev. 2020-04-15) MUR (Markteknisk
undersökningsrapport)/Geoteknik och miljögeoteknik, Detaljplan Kärra 1:2 Ängelholms kommun
· VISS (2021) Vege åVege å - Grundvatten - VISS - VattenInformationsSystem för Sverige (lansstyrelsen.se) (2021-05-03)