Jordlagren i området utgörs av sand enligt SGU:s jordartskarta, se Figur 3. I närområdet förekommer områden med lera.
Geotekniska undersökningar har utförts inom fastigheten och redovisas i Markteknisk undersökningsrapport/Geoteknik och Miljögeoteknik Detaljplan Kärra 1:2 Ängelholms kommun (Tyréns AB, 2019-05-22, Rev B 2021-02-25). Dessa visar på att jordlagren utgörs av finsand med varierande innehåll av silt, lera och gyttja. Siltinnehållet ökar med djupet. På djupet, mer än 6 m under markytan, påträffas lerskikt i den siltiga finsanden.
Utförda geotekniska undersökningsborrningar har utförts till ett maximalt djup av ca 8 m under markytan. Jorddjupet i området är stort och uppgår enligt SGU:s jorddjups-karta till mer än 50 m.
Brunnsprotokoll från närbelägna brunnsborrningar (från SGU:s brunnsarkiv), ca 200 m öster om aktuell fastighet, visar att mäktig lera påträffas 4-5 m under markytan, under sanden. Mot bakgrund av detta och resultatet från utförda undersökningar bedöms jordlagrens genomsläpplighet minska med djupet och det är troligt att lera påträffas på djupet (djupare än utförda undersökningsborrningar).
Figur 3. Utsnitt ur SGU:s jordartskarta där läget för Kärra 1:2 är ungefärligt inringat i rött.
2.3.2 GRUNDVATTENNIVÅER OCH GRUNDVATTNETS STRÖMNINGSRIKTNING
Inom ramen för tidigare utförd geoteknisk undersökning installerades inledningsvis fem grundvattenrör 2019, då också grundvattennivåmätning utfördes i samband med och strax efter installationstillfället. Under 2020 påtalades ett behov av att mäta grundvattennivåerna i området över en längre tid. Då konstaterades att de installerade grundvattenrören hade förstörts eller försvunnit. Av detta skäl installerades sex nya grundvattenrör i området, 20T01-20T06. Dessa grundvattenrör har därefter mätts månadsvis under ett års tid från och med februari 2020 till och med februari 2021. De manuella månadsvisa mätningarna har kompletterats med mätningar med automatiskt
registrerande tryckmätare, s.k. divers, under ca 3 månaders tid. Syftet med
divermätningarna är framförallt att erhålla dataserier med högre mätfrekvens, vilket ger ett bättre underlag för exempelvis beräkning av dimensionerande
grundvattennivåer, vilket diskuteras i kommande kapitel.
Grundvattenrörens läge framgår av Figur 4, där också genomsnittlig uppmätt grundvattennivå i respektive grundvattenrör visas. Mätserier från respektive
grundvattenrör visas i diagram i Figur 5 (RH2000) och i Figur 6 (m under markytan).
Grundvattnets strömningsriktning följer topografin i området vilket innebär att grundvattenströmningen är riktad mot nordväst, mot havet, vilket framgår av Figur 4.
Inom delar av området står grundvattennivån periodvis nära markytan. I 20T04 ligger den högsta uppmätta grundvattennivån i nivå med markytan. I 20T06, 20T02 och 20T03 har grundvattennivån som högst uppmätts 0,3-0,6 m under markytan.
Medelvärdet av uppmätta grundvattennivåer i respektive grundvattenrör ligger 0,6-1,8 m under markytan, där grundvattnet ligger närmst markytan i 20T04 och djupast i 20T01.
Under den aktuella mätperioden har grundvattennivåerna i respektive rör varierat med 0,8 – 1,1 m. Eftersom mätningarna har pågått under ca ett års tid bedöms detta ungefär motsvara grundvattennivåernas normala säsongsmässiga variationsbredd i området.
Figur 4. Installerade grundvattenrör, 20T01 – 20T06, samt genomsnitt av uppmätta grundvattennivåer i respektive grundvattenrör. Beräknade isolinjer baserat på de genomsnittliga grundvattennivåerna visas också tillsammans med grundvattnets bedömda strömningsriktning. I figuren visualiseras aktuell plan över områden med planerade byggnader, gator etc. I bakgrunden syns en höjdmodell baserad på Lantmäteriets laserscanning kallad ”Laserdata skog” hämtad via Scalgo (http://scalgo.com/live/).
Figur 5. Uppmätta grundvattennivåer under mätperioden februari 2020 till februari 2021. Utöver de manuella mätningarna har även grundvattennivåmätningar gjorts med automatiskt registrerande tryckmätare, s.k. divers, utförts i två av grundvattenrören, 20T01 och 20T06, under ca 3 månaders tid.
Figur 6. Uppmätta grundvattennivåer under mätperioden februari 2020 till februari 2021, här angivna som djup under markytan..
2.3.3 JORDLAGRENS VATTENFÖRANDE FÖRMÅGA
För att utreda jordlagrens genomsläpplighet och vattenförande förmåga utfördes s.k.
slugtest i samtliga grundvattenrör 20T01-20T06 2020-05-08. Slugtest innebär att vattennivån i grundvattenröret momentant höjs eller sänks, med hjälp av en s.k. slug som förs ned/tas upp ur röret, varpå grundvattennivåns återhämtning mäts. Utförda slugtest har utvärderats enligt Hvorslevs metod (se t.ex. Fetter, 2001).
Återhämtningsförloppet utvärderas sedan och resulterar i ett värde på den hydrauliska konduktiviteten. I Tabell 1 redovisas beräknade värden på den hydrauliska
konduktiviteten. Beräknade värden överensstämmer väl med vad som kan anses rimligt för den aktuella jordarten, som i huvudsak utgörs av finsand. Detta innebär att
jordlagren är förhållandevis genomsläppliga.
Tabell 1. Beräknade hydrauliska konduktiviteter baserat på utförda slugtest.
Grundvattenrör Jordart vid filternnivå Beräknad hydraulisk konduktivitet
20T01 siltig finsand 2*10-5 m/s
20T02 något siltig finsand 2*10-5 m/s
20T03 något siltig finsand 4*10-5 m/s
20T04 något siltig finsand 4*10-5 m/s
20T05 finsand 6*10-5 m/s
20T06 sandig morän 4*10-5 m/s
3 PÅVERKAN PÅ GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDENA
Inga byggnader kommer att anläggas med källare eller motsvarande. Samtliga
byggnader antas förläggas med en husgrundsdränering ca 1 m under markytan, vilket innebär att husgrundsdräneringarna inom delar av området kan förväntas bortleda grundvatten periodvis.
Utöver husgrundsdräneringar kommer även dräneringar för planerade gator att
anläggas. Även i detta fall kan dräneringarna översiktligt antas förläggas ca 1 m under markytan.
I byggskedet kommer djupare schaktning att krävas i huvudsak vid anläggandet av tidigare nämnda dagvattendammar med tillhörande diken samt vid anläggandet av VA-ledningar.
Tätning av dammar och diken kan utföras med tätduk eller täta massor. Det krävs att de täta massorna, alternativt massorna ovan tätduken, kan stå emot den upplyftande kraften från grundvattnet som kommer föreligga då damm-/och dikesbotten ligger under grundvattennivån. Hur mycket massor som krävs behöver studeras i
projekteringen men översiktliga beräkningar visar att det kan krävas massor med en mäktighet inom intervallet 1-2,5 m. Mäktigheten beror av vilken grundvattennivå som används vid dimensioneringen samt vilka massor som används. Det angivna intervallet baseras på beräknade grundvattennivåer med 100 års återkomsttid (se kapitel 4), med viss anpassning till planerade marknivåer, samt att tätning utförs med tätduk och återfyllning görs med befintliga massor från området d.v.s. sand. Om ett material med högre densitet används kan massornas mäktighet reduceras.
Vid anläggandet av täta dagvattendammar och dagvattendiken kan därmed schaktning ned till 1-2,5 m under planerad damm- eller dikesbotten antas, där erforderligt
schaktdjup varierar inom de olika delarna av damm- och dikessystemet beroende på dammarnas/dikets djup och grundvattennivåernas variationer inom området.
Observera att detta är ett översiktligt antagande. Ett exakt schaktdjup behöver fastställas i samband med projekteringen.
Grundvattennivån kan antas behövas sänkas av till 0,5 m under schaktbotten. Hur stor grundvattensänkning som behövs varierar längs med damm- och dikessystemet.
Grundvattensänkningen bedöms ligga inom intervallet 1-3,5 m, jämfört med genomsnittliga grundvattennivåer i området.
För att belysa ett scenario där dammar och diken ej anläggs som täta beskrivs även ett sådant beräkningsfall. Dammen längst i nordväst har en dammbotten som ligger strax över den genomsnittliga grundvattennivån, vilket innebär ingen påverkan på de
genomsnittliga grundvattennivåerna förväntas om denna damm anläggs otätad.
Dammen strax uppströms har en botten som ligger ca 0,5 m under den genomsnittliga grundvattennivån, vilket innebär en viss permanent grundvattenbortledning.
Tillrinnande dagvattendike har en botten som ligger 1-1,5 m under den genomsnittliga grundvattenytan, där diket ligger som djupast i förhållande till grundvattenytan. Detta beräkningsscenario kan betraktas som ett tänkt driftskede/permanentskede, där dammar och diken ej är tätade.
Vid anläggandet av VA-ledningar kan schaktning ned till ett maximalt djup av cirka 3 m under markytan antas, med grundvattensänkning 0,5 m under schaktbotten. Detta medför att grundvattennivån kan behöva sänkas av till 3,5 m under markytan som mest.
3.1 BERÄKNING AV PÅVERKANSOMRÅDEN OCH GRUNDVATTENTILLRINNING