9 Effekter av lönsamhetsförändringar
9.2 Beräkningar av statiska lönsamhetsförändringar
B0
Tid
T0
Det finns begränsningar enligt detta sätt att resonera. En momentan lönsamhetsförsämring kommer att påverka olika grupper av företag på olika sätt. Det finns t.ex. inget som talar för att en grupp av företag som har minskat under den historiska perioden (t.ex. företag med litet antal mjölkkor) kommer att utvecklas på ett helt annat sätt de närmaste åren. Det är snarast rimligt att anta att minskningen kommer att bli större om lönsamheten försämras. Emellertid är det vanskligt att dra den slutsatsen att den momentana minskningen kommer att motsvara
∆F i figur 9.2. Ett skäl till detta är att även under den historiska referensperioden har lönsam-heten fallit för gruppen, t.ex. beroende på omläggningar av politiken eller ändrade
konkurrensförhållanden. ∆F kan därmed uppfattas som ett maximum sett som en effekt av just den studerade frikopplingen.
Det måste också betonas att anpassningseffekter av frikopplingen inte kan beaktas i analysen.
En relevant fråga är givetvis i hur hög grad frikopplingen stimulerar t.ex. användning av ny teknik. Anpassningar som kan bli en direkt följd av frikopplingen kan vara förändrad takt i storleksrationaliseringen och att stödsystemets konstruktion särskilt gynnar vissa driftformer, såsom sådana som är särskilt inriktade på att hålla en viss tillräcklig hävd av gräsmarker. Så-dana anpassningsmekanismer diskuteras vidare i avsnitt 10.
9.2 Beräkningar av statiska lönsamhetsförändringar
I diagrammen nedan redovisas uppgifter ur jordbruksekonomiska undersökningen (JEU) för företag som är specialiserade mot mjölk, jordbruksväxter (bl.a. spannmål), och mot övriga nötkreatur (utom mjölk). För att hänföras till en viss driftsinriktning, t.ex. mjölk, krävs att minst två tredjedelar av företagets arbetsbehov hänför sig till driftsgrenen ifråga. I den ut-sträckning underlaget tillåter det görs en uppdelning mellan ”mindre” företag (t.ex. <1600 timmars arbetsbehov) och ”större” företag (t.ex. >1600 timmars arbetsbehov) samt mellan
”LFA-området”12 (med sämre produktionsförutsättningar) och ”utanför LFA-området” (med bättre produktionsförutsättningar).
12 LFA = Missgynnade områden (Less Favoured Areas). Det område i Sverige där det utgår någon form av regionalpolitiskt stöd till jordbruket till följd av sämre produktionsförutsättningar.
52
I avsnitt 8.2 om kostnadsskillnader diskuterades de problem som uppstår eftersom kostnads-kurvorna är flacka inom intressanta intervall. Detta problem gäller också när frågan om ef-fekterna av lönsamhetsskillnader diskuteras.
Andelen mjölkföretag med ett arbetsbehov om mindre än 2400 timmar uppgår till ca 15 pro-cent, andelen med mellan 2400 och 3199 timmar uppgår till ca 30 procent och andelen med minst 3200 timmar uppgår till ca 55 procent av alla inom gruppen.
I diagram 9.1 och 9.2 redovisas variationen i nettointäkt för mjölkföretag utanför LFA-områ-det. För mjölkföretagen redovisas två steg för att rensa bort effekten av prissänkningen till följd av reformen (inkl. Agenda 2000-reformen). I det ena steget rensas en antagen prissänk-ning i producentledet om 0,50 kr/kg bort, jämfört med 2002, som antas motsvara effekten av sänkningen av de administrativa priserna på smör och mjölkpulver. I det andra steget rensas även erhållna direktstöd bort13.
För de fem första decilerna motsvarar skiftet i lönsamhetskurvan till följd av prissänkningen runt 10 procent av företagen och om även erhållna direktstöd inkluderas motsvarar skiftet ytterligare 5 procent av företagen. Detta gäller såväl för de mindre som för de större företag-en.
Diagram 9.1. Nettointäkt mjölkföretag (<3200 timmar) utanför LFA-område, kr/företag
-100000 0 100000 200000 300000 400000
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Decil
Före MTR
Efter MTR, mjölkpris Efter MTR, även dirstöd
Källa: Jordbruksverket och bearbetade uppgifter
13 Redovisningen av direktstöd är summarisk i JEU och motsvarar alla erhållna direktstöd, dels sådana som genom reformen ombildas till frikopplade stöd, dels LBU-stöd. I brist på data antas sådana stöd som genom reformen ombildas till frikopplade stöd (främst djurbidrag men även i någon mån arealersättning) motsvara 50 procent av direktstöden för mjölkföretag i södra Sverige. Reduceringen uppgår till 50000 kr/företag för den mindre storleksklassen och till 90000 kr/företag för den större storleksklassen.
53 Diagram 9.2. Nettointäkt mjölkföretag (>3200 timmar)
utanför LFA-område, kr/företag
0 500000 1000000 1500000 2000000 2500000 3000000 3500000
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Decil
Före MTR
Efter MTR, mjölkpris Efter MTR, även dirstöd
Källa: Jordbruksverket och bearbetade uppgifter
För företagen i LFA-området verkar förändringen mellan situationen före frikopplingen och situationen efter frikopplingen bli något större än som verkar vara fallet för företagen utanför LFA-området. För i varje fall de fem första decilerna motsvarar skiftet i lönsamhetskurvan till följd av prissänkningen runt 10 procent av företagen i den mindre storleksgruppen och runt 20 procent i den större storleksgruppen. Läggs även effekten av de borttagna direktstöden till motsvarar skiftet ytterligare ca 15 procent av företagen i den mindre storleksklassen och ca 10 procent av företagen i den större storleksklassen.
Diagram 9.3. Nettointäkt mjölkföretag (<3200 timmar) i LFA-område, kr/företag
-100000 0 100000 200000 300000 400000 500000
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Decil
Före MTR
Efter MTR, mjölkpris Efter MTR, även dirstöd
Källa: Jordbruksverket och bearbetade uppgifter
54
Diagram 9.4. Nettointäkt mjölkföretag (>3200 timmar) i LFA-område, kr/företag
Källa: Jordbruksverket och bearbetade uppgifter
I diagram 9.5 och 9.6 visas situationen inom den specialiserade nötköttsproduktionen utanför LFA-området. I grunduppgifterna finns ingen uppdelning mellan de generella direktstöden (såsom djurbidragen) och olika slag av LBU-ersättningar (såsom betesmarksstöd). I underlag-et till diagrammen nedan har 50 procent av de totala stöden ansunderlag-etts utgöra sådana stöd som frikopplas. Vidare kan dessa företag ha en viss mjölkproduktion. De eventuella verkningarna av mjölkprissänkningen har inte rensats bort. Någon särskild analys har heller inte kunnat göras av hur stor andel av stöden som utgörs av handjursbidrag och som därför inte ska rensas bort. Totalt utgör den del av handjursbidragen som även fortsättningsvis kommer att vara kopplat drygt 20 procent av de totala djurbidragen.
Fördelningen av företag mellan olika storleksklasser visar att andelen företag med ett arbets-behov på mellan 400 och 799 timmar uppgår till ca 20 procent av alla inom gruppen, andelen företag mellan 800 och 1599 timmar uppgår till ca 50 procent och andelen företag med mellan 1600 och 2399 timmar uppgår till ca 15 procent av alla inom gruppen. Andelen företag med en arbetsförbrukning om minst 1600 timmar är således låg.
Eftersom nettointäkten, utan hänsyn tagen till det frikopplade stödet, ligger på en så låg nivå (till och med negativ efter frikopplingen) och dessutom att kurvan över fördelningen är flack är det nära nog omöjligt att ha en uppfattning om hur stora effekterna blir av skiftet i kurvan när direktbidragen frikopplas. Mycket schablonmässigt kan skiftet anges till ca 30 procent av de företag som ingår i respektive grupp, utan hänsyn tagen till att handjursbidraget förblir kopplat till 75 procent.
Diagram 9.5. Nettointäkt nötköttsföretag (<1600 timmar) utanför LFA-område, kr/företag
Källa: Jordbruksverket och bearbetade uppgifter
55
Diagram 9.6. Nettointäkt nötköttsföretag (>1600 timmar) utanför LFA-område, kr/företag
-500000 0 500000 1000000 1500000 2000000
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Decil
Före MTR >1600 Efter MTR >1600
Källa: Jordbruksverket och bearbetade uppgifter
För de specialiserade nötköttsföretagen i LFA-området förefaller skiftet ännu större. Skiftet kan motsvara ca 50 procent av företagen, utan hänsyn tagen till att handjursbidraget förblir kopplat till 75 procent.
Diagram 9.7. Nettointäkt nötköttsföretag (<1600 timmar) i LFA-område, kr/företag
-100000 -50000 0 50000 100000 150000 200000
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Decil
Före MTR <1600 Efter MTR <1600
Källa: Jordbruksverket och bearbetade uppgifter
56
Diagram 9.8. Nettointäkt nötköttsföretag (>1600 timmar) i LFA-område, kr/företag
-200000 -100000 0 100000 200000 300000 400000 500000 600000
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Decil
Före MTR >1600 Efter MTR >1600
Källa: Jordbruksverket och bearbetade uppgifter
Andelen företag med mellan 400 och 799 timmar uppgår till ca 50 procent av alla inom grup-pen och andelen företag mellan 800 och 1599 timmar uppgår till ca 30 procent av alla inom gruppen. Den återstående gruppen med minst 1600 timmars arbetsförbrukning uppgår således till ca 20 procent.
För företagen utanför LFA-området motsvarar skiftet i de fem första decilerna runt 40 procent av företagen. För företagen i LFA-området är det svårt att på ett meningsfullt sätt ange en siffra eftersom lönsamheten för en stor del av företagen till och med enligt bokföringsmateri-alet blir negativt om direktbidragen rensas bort. Det bör observeras att skiftet kan innehålla vissa LBU-ersättningar som av tekniska skäl inte har kunnat rensas bort.
Diagram 9.9. Nettointäkt jordbruksväxter (<1600 timmar) utanför LFA-område, kr/företag
-100000 0 100000 200000 300000 400000 500000
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Decil
Före MTR <1600 Exkl bidrag <1600
Källa: Jordbruksverket och bearbetade uppgifter
57
Diagram 9.10. Nettointäkt jordbruksväxter (<1600 timmar) i LFA-område, kr/företag
-100000 -50000 0 50000 100000 150000 200000 250000 300000
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Decil
Jordbruksväxter
<1600 Exkl bidrag
Källa: Jordbruksverket och bearbetade uppgifter