7 Strukturutvecklingen inom jordbruket
7.2 Utvecklingen av jordbruksföretagens struktur
I den utsträckning bra alternativ saknas blir anpassningar till ändrade förutsättningar lång-samma. Investeringar har ofta lång avskrivningstid samtidigt som bra alternativa använd-ningar saknas och att ett beslut om att starta ett lantbruksföretag är en satsning som är svår att
”backa”. T.ex. har utvecklingen av antalet jordbruksföretag efter andra världskriget utvecklats i en påfallande jämn takt. I diagram 7.3 visas utvecklingen av antalet företag enligt en loga-ritmisk skala. Eftersom utvecklingen närmast kan beskrivas som en rät linje har alltså utveck-lingen räknat som procentuell förändring varit ungefär konstant. Möjligen har minskningen de allra senaste åren varit något snabbare än tidigare. Tydliga effekter av t.ex. 1967 års reform eller av 1990 års reform går inte att se med uppgifter av det här slaget. (Antalet företag upp-gick år 1944 till ca 300 000 och år 2000 till ca 77 000.)
Diagram 7.3. Antalet jordbruksföretag
10000 100000 1000000
1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000
Logaritmisk skala
Källa: Jordbruksverket och SCB
I diagram 7.4 visas användningen av åkerarealen sedan 1980. Utvecklingen för totalarealen visar en mycket stabil trend med en svag minskning. Utvecklingen bröts emellertid i samband med EU-inträdet 1995 då arealen ökade. Därefter har åter den tidigare trenden tagit vid. Den summerade arealen spannmål och träda har under hela perioden legat nästan konstant vid 1,5 miljoner ha. Sedan 1987 har olika program för offentligt finansierad träda funnits i drift. I samband med omställningen i början av 1990-talet ökade trädesarealerna och föll spannmåls-arealerna. Vid EU-inträdet förbättrades villkoren för spannmålsodlingen och en ökning kunde noteras. Under de allra senaste åren förefaller en viss minskning av spannmålsodlingen kunna noteras.
35 Tabell 7.4. Användningen av åkermarken år
1980-2004, 1000-tal ha
0 500 1000 1500 2000 2500 3000 3500
1980 1985 1990 1995 2000
Betald träda Vall, övriga grödor Pot, sockerbetor Oljeväxter Spannmål
Källa: Jordbruksverket och SCB
I diagram 7.5 visas att utvecklingen från 1979 och framåt för olika grupper av företag varierar starkt. Det framgår att utvecklingen för nötkreatursföretag är betydligt starkare än för alla jordbruksföretag. För jordbruksföretag totalt har minskningen uppgått till ca 20 procent per decennium och att minskningen för nötkreatursföretagen har minskat med ca 30 procent per decennium. Företagen med höns har tagits med för att visa en produktionsgren med mycket stark strukturutveckling.
Diagram 7.5. Förändring av antalet företag 1979-2000, procent
-100 -80 -60 -40 -20 0
Gss Gmb Gns Ss Gsk Msk Nn
Sum ma
Alla Nötkreatur Höns
Källa: Jordbruksverket och SCB
Bryts dessa totalsiffror ned på olika storleksgrupper visar det sig att de mindre företagen minskar starkt i antal. Enligt diagram 7.6 har det inträffat en halvering på drygt 20 år för fö-retag med högst 50 ha åker. Antalet föfö-retag i storleksgruppen över 100 ha åker har i det när-maste fördubblats. Den totala åkerarealen har minskat med 7 procent under perioden. I dia-gram 7.7 framgår att bilden för förändringarna av areal åker blir de motsatta mot förändring-arna i antal företag eftersom arealminskningen varit så begränsad.
36
Diagram 7.6. Antal företag efter storleksgrupp åker
0 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000
2,1-5 5,1-10 10,1-20 20,1-30 30,1-50 50,1-100
100,1-1979 2002
Källa: Jordbruksverket och SCB
Diagram 7.7. Areal åker efter storleksgrupp åker, hektar
0 200000 400000 600000 800000 1000000 1200000
2,1-5 5,1-10 10,1-20 20,1-30 30,1-50 50,1-100
100,1-1979 2002
Källa: Jordbruksverket och SCB
Antalet företag med nötkreatur har, som redovisades tidigare, minskat starkare än det totala antalet företag. I diagrammen 7.8a och 7.8b framgår att antalet företag med högst 24 mjölkkor har minskat mycket starkt och att antalet nu är obetydligt. Antalet företag med mellan 25 och 49 kor ökade fram till slutet av 1980-talet och har sedan dess uppvisat en betydande minsk-ning. Denna förändrade utveckling är ett tecken på att optimum för mjölkbesättningar efter hand har flyttats uppåt. Under de allra senaste åren kan man märka en avmattning i öknings-takten även för gruppen 50-74 mjölkkor. Man kan utgå från att den tekniska utvecklingen i mycket hög grad är styrande för de förändringar som inträffar i strukturen.
37 I likhet med vad som gällde för uppgifterna om jordbruket totalt, går det inte heller i dessa diagram att spåra en annorlunda utveckling i samband med 1990 års reform. Den ändrade utveckling som inträffade för storleksgruppen med 25-49 kor torde snarare bero på att stor-leksoptimum har förskjutits mot ytterligare större besättningar.
Diagram 7.8a. Antal företag med mjölkkor efter antal mjölkkor
Diagram 7.8b. Antal företag med mjölkkor efter antal mjölkkor
75-Källa: Jordbruksverket och SCB
I diagram 7.9 visas ett exempel på stabiliteten i strukturutvecklingen med exempel från mjölkproduktionen. Den genomsnittliga minskningstakten under den redovisade perioden uppgår till drygt 6 procent per år. Variationen kring medelvärdet utgörs dels av en större minskningstakt de första åren av 1990-talet, dels en lägre minskningstakt strax därefter. De höga talen de första åren av 1990-talet kan förklaras med avvecklingen av den interna mark-nadsregleringen, av det tillämpade omställningsprogrammet och att det dessutom utgick sär-skilda ersättningar till dem som upphörde med mjölkproduktion (s.k. mjölkpension). För-modligen blev resultatet av detta paket att ett antal mjölkproducenter tidigarelade tidpunkten för upphörande med mjölkproduktionen.
38
Diagram 7.9. Årlig minskning av antalet mjölklevantörer 1983-2003, procent
1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Medel
Källa: Jordbruksverket och SCB
I diagram 7.10 redovisas hur mjölkinvägningen utvecklats från 1983. Innan avvecklingen av den interna marknadsregleringen 1990 uppgick invägningen till ca 3,5 miljoner ton per år. I samband med den reformen föll invägningen mellan 1990 och 1991 med ca 10 procent. Där-efter har produktionen återhämtat sig något och har sedan EU-inträdet uppgått till något under Sveriges kvot som uppgår till 3,3 miljoner ton.
Tabell 7.10. Mjölkinvägning i Sverige 1983-2003, 1 000 ton
0
Antalet nötkreatur ökade i samband med 1990 års livsmedelspolitiska reform. Den specialise-rade nötköttsproduktionen ökade kraftigt under den perioden. Utvecklingen sedan EU-inträdet visar tydligt att antalet mjölkkor har fortsatt att minska medan antalet kor för köttproduktion varit ungefär konstant.
39
Tabell 7.11. Antal nötkreatur 1983-2003
0
I nedanstående tabell, som fokuserar mot de senaste åren, visas att nedgången i antal företag under perioden 2000-2002 uppgick till 3,8 procent, vilket kan jämföras med 2,1 procent för åren 1995-1999. Under 2002 var minskningen 4,5 procent. För norra Sverige och mellersta Sveriges skogsbygder noteras en snabbare minskning av antalet företag än för landet totalt.
För företag i norra Sverige med mjölkproduktion är utvecklingen dock likartad den för övriga landet. Nedgången i åkerarealen går betydligt långsammare än minskningen av antalet före-tag. Som framgår kan den generella slutsatsen dras att förändringstakten har tilltagit under de senaste åren.
Tabell 7.1. Förändring av åkerareal m.m. för perioderna 2000-2002 respektive 1995-1999, procent
N = Norrland, Ssk = Mellersta Sveriges skogsbygder Källa: Jordbruksverket och SCB
Förutom rena strukturuppgifter kan det också vara intressant att relatera till hur investering-arna i maskiner och redskap har utvecklats under en längre period. Detta redovisas i diagram 7.12. Den utvecklingen visar att under de år i början av 1990-talet med avvecklingen av den interna marknadsregleringen och det särskilda omställningsprogrammet tillämpades, föll in-vesteringarna kraftigt. Eftersom jordbruket inte hann anpassa sig till de förutsättningar som gavs av den reformen går det inte att avgöra om investeringsminskningen berodde på att en annan struktur med större företag var att vänta eller om minskningen i första hand berodde på att många räknade med att ändå förändra driften. Från 1995 ändrades förutsättningarna igen och investeringarna har sedan dess legat på en något högre nivå än i början av 1990-talet. En
40
intressant fråga är om investeringsutvecklingen ånyo kommer att uppvisa samma mönster som under början av 1990-talet.
Diagram 7.12. Investeringar i maskiner och redskap 1970-2002 i 1970-2002 års prisnivå, milj. kr
0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000
1970 1973 1976 1979 1982 1985 1988 1991 1994 1997 2000
Observerat Genomsnitt Trend
Källa: Jordbruksverket
Med JEU-data har gjorts en bearbetning av hur återanskaffningsvärdet för maskiner och in-ventarier varierar efter hur stor areal företaget har. Det visar sig då att återanskaffningsvärdet uppgår till ca 50000 kr/ha för mindre företag (storleksgruppen upp till 20 ha kan det bortses ifrån här eftersom det i denna grupp torde ingå företag av skiftande slag från rena fritidsföre-tag till specialiserade förefritidsföre-tag utan nämnvärt markinnehav) och 20-30000 kr/ha för större fö-retag. I bearbetningen ingår företag med olika produktionsinriktningar, alltså både företag in-riktade mot animalieproduktion och mot växtodling. Animalieföretag har ofta mindre arealer än växtodlingsföretag. Därför går det inte utan vidare att dra slutsatsen att en storleksrationali-sering skulle ge ett minskat behov av maskin- och inventariekapital på det sätt som diagram 7.13 antyder. Skillnaden mellan mindre och större företag är emellertid så stor att det ändå är rimligt att tro att det lägre behovet av kapital för maskiner och inventarier är en kraft som verkar starkt i riktning mot successivt större arealer hos företagen.
Diagram 7.13. Återanskaffningsvärde för maskiner och inventarier, kr/ha
0 20000 40000 60000 80000 100000
1-20 20-30 30-40 40-50 50-60 60-80 80-100
100-120
120-200
200-Areal åker
Källa: Jordbruksverket
41 Vad gäller behovet av byggnadskapital har en bearbetning gjorts för mjölkföretag. Frånsett den minsta storleksgruppen kan den slutsats som drogs för maskinkapitalet inte dras för byggnadskapitalet eftersom det enligt tillgängligt JEU-material inte nämnvärt varierar mellan olika storleksgrupper.
43