Strukturen för stora animalieproducerande företag

I en rapport i denna fråga redovisade Jordbruksverket en studie med syfte att presentera och analysera utvecklingen av den svenska produktionsstrukturen för större animalieproducerande företag mellan åren 1980 och 1999. Analysen har gjorts med hjälp av i huvudsak tre olika indikatorer: koncentration, storskalig produktion och specialisering. Sådana indikatorer har bildats med statistik baserad på bl.a. antal djurenheter per hektar åker, antalet företag inom respektive besättningsgrupp (efter storlek), antalet företag inom respektive åkerkategori (efter storlek) och antalet företag med en specialiserad driftsinriktning baserat på arbetsbehovet.

Utvecklingen i landet totalt sett har inneburit en minskad djurtäthet, huvudsakligen eftersom djurtätheten för mjölkkor har gått ner under perioden. Mjölkkorna utgör en övervägande andel av det totala antalet djurenheter. Förändringarna har främst skett mellan åren 1990 och 1995.

Denna period präglas av bl.a. förändringarna av jordbrukspolitiken i början av decenniet men även det förestående EU-inträdet.

28

Trenderna på nationell nivå är inom vissa djurslag inte representativ när analysen förs ner på regional nivå. De länsvisa resultaten visar upp län som både ligger före den nationella ut-vecklingen men även län som har en motsatt utveckling. Så även om man inte kan hitta mot-svarigheten till EU:s stora jordbrukarländer på nationell nivå så gör vi det i de flesta fall på regional nivå.

Utveckling mot större och mer specialiserade företag kan ha sin förklaring i en rad olika fak-torer. Bland dessa kan nämnas förekomsten av skalfördelar, ökade relativpriser på arbetskraft och politikens inriktning. Men även om det är troligt att gränsen för de stora företagens fram-växt inte är nådd, ens med tillämpning av dagens teknik, så är framtiden inte på något sätt given. Det finns också faktorer som verkar i motsatt riktning i form av exempelvis legala, strukturella och geografiska hinder.

Inte heller framtidens lokalisering av animalieföretag är enkel att förutspå då detta är en kom-plicerad process som påverkas både av stödnivåer, avkastning, transportkostnader, kostnads-strukturer, miljölagstiftning, m.m. Men med sänkta stödnivåer kommer det med all säkerhet innebära att övriga faktorer får större inverkan på företagens placering.

I rapporten redovisades ett exempel på hur utvecklingen skulle kunna bli i framtiden. Även om jordbruket i Sverige har nått en högre grad av stordrift, specialisering och koncentration under senare år är denna enligt rapporten, i internationella mått mätt, inte speciellt långtgå-ende. I rapporten ställdes därför frågan om det är troligt att vi går en framtid till mötes där dagens utveckling förstärks och kanske till och med ökar i takt. Under förutsättning att det faktiskt finns outnyttjade skalfördelar inom det svenska jordbruket kommer utvecklingen mot större driftsenheter att påskyndas av en ökad internationell konkurrens i en ev. kombination med lägre stödnivåer och en ökad kostnadsrationalisering. Dessa faktorer bereder väg för en fortsättning på den trend som belysts ovan. Förslaget om reformering av politiken beaktades dock inte i rapporten.

Med den empiriska analysen som bakgrund studerades närmare hur de största besättningarna skulle kunna utvecklas. Under förutsättning att tidigare utveckling fortskrider gjordes en framskrivning för nästa tjugoårsperiod. Enligt rapporten följer inte tillväxten för antalet före-tag en exponentiell kurva. Däremot gör andelen föreföre-tag det. För beräkningar av en framtida utveckling kan därför en historisk genomsnittlig förändringstakt användas för antalet företag, medan andelen beräknas exponentiellt med hjälp av en genomsnittlig periodförändring base-rad på de fyra femårsperioderna mellan 1980-1999. Andel 2 i tabellen nedan har beräknats med hjälp av enbart de två senaste periodernas genomsnittliga förändring.

Resultaten skiljer sig starkt om framskrivningen baseras på de 20 åren fram till 1999 eller enbart på 10 år fram till 1999. I det första fallet är det enbart gris som har uppnått en relativt hög andel. I det andra fallet har utvecklingen för både gris och slaktkycklingar blivit mycket påtaglig. För övriga djurslag är det emellertid inte så. Dessa har då haft ett lägre utgångsläge och en lägre förändringsprocent.

Det kan alltså konstateras att för alla djurslag utom värphöns har de senaste åren inneburit en helt annan förändringstakt än tidigare år.

²⁹ Tabell 5.4. Framskrivning av antal och andel stora företag till år 2020¹⁰

Beräknad Beräknad Antal Antal Andel andel (1) andel (2) Djurslag 1999 2020 1999 2020 2020 Mjölkkor 96 300 1 % 7 % 9 % Övriga nöt 546 900 2 % 7 % 11 % Gris 162 300 3 % 38 % 44 % Värphöns 5 15 1 % 10 % 6 % Slaktkycklingar 3 37 3 % 11 % 100 %

I föreliggande studie är i första hand mjölkkor och övriga nötkreatur (köttproduktion) av in-tresse. Framskrivningarna för dessa djurslag visar således att upp mot 10 procent av företagen om 15 år kan utgöras av stora besättningar. Detta innebär då att nära 20 procent av mjölk-korna skulle kunna finnas i stora besättningar år 2020¹¹.

I rapporten redovisades vidare några hinder mot en snabb framtida utveckling. Sådana hinder kan utgöras av legala hinder i form av krav för vissa typer av animalieproducerande företag att djuren ska rastas utomhus. För t.ex. mjölkkor innebär detta ett krav på betesgång, dvs. nöt-kreatur som hålls för mjölkproduktion och som är äldre än sex månader ska sommartid hållas på bete. Även andra nötkreatur än sådana som hålls för mjölkproduktion ska sommartid hållas på bete eller på annat sätt ges tillfälle att vistas ute.

Även gödselspridning är reglerat. Vid stora besättningar kan det bli fråga om betydande areal-er som måste kunna tas i anspråk. En ökad stordrift kombinareal-erat med en specialisareal-ering och koncentration av företagen medför begränsade ytor för utökat resursanspråk samt ökade kost-nader för ökad spridning. Höga kostkost-nader kan göra att det inte längre blir lönsamt att utöka produktionen.

Förprövningskravet för djurhållande verksamhet innebär att det görs en samlad bedömning av effekter på miljö och människa för besättningar över ett visst antal djurenheter. Möjligheten att få tillstånd för sin verksamhet skulle då kunna tänkas försvåras p.g.a. att det kan genereras negativa effekter av stora besättningar.

Strukturella hinder i form av traditionsbundna jordbruk kan komma att fungera som en brom-sande faktor då dessa enheter inte alltid fattar beslut utifrån marknadens signaler utan utifrån exempelvis tradition, känsla och övertygning. Brukaren sägs då fatta beslut som inte kan be-traktas som ekonomiskt rationella. Små familjeföretag har dessutom till skillnad från stora företag en helt annan förmåga att anpassa lönenivån efter situationen på marknaden. Detta gör att även dessa mindre företag kan verka konkurrenskraftigt på marknaden. Det krävs dock en viss minsta omsättning för att uppnå tillräcklig inkomst.

Stora besättningar kan i framtiden komma att medföra stora svårigheter i samband med smitt-bekämpning, ersättningsdjur och provtagning. Riskerna för smittspridning kommer även att öka. I samband med eventuella utbrott av epizootiska sjukdomar eller zoonoser kan hela be-sättningar behöva avlivas. Ju större bebe-sättningar desto större blir kostnaden för ett ev. utbrott.

Det är dock osäkert om detta verkligen påverkar brukaren i någon nämnvärd utsträckning i samband med att beslut tas om besättningens storlek.

10 Med stora företag avses här företag med minst 160 djur för företagen med nötkreatur, med minst 1800 grisar, 100000 värphöns och 200000 slaktkycklingar.

11 Beräknat på följande sätt: (300 besättningar * 200 kor) / 350 000 kor = 17 procent. Det har antagits att antalet kor kommer att minska med en procent per år.

31