Sammanfattande kommentar om strukturutveckling och effekter på produktionen 65

Analysen i denna rapport visar två mot varandra stående tendenser. Den ena tendensen utgörs av att strukturutvecklingen inte uppvisar några nämnvärda fluktuationer t.ex. beroende på omläggningar inom jordbrukspolitiken. I den mån sådana tendenser ändå har kunnat observe-ras, har det visat sig att en snabbare utvecklingstakt under en period senare ofta har bytts mot en långsammare utveckling. Vidare har produktionen sett över en längre period varit tämligen konstant. Om dessa argument läggs till grund för en slutsats rörande effekterna av den nu be-slutade reformen, skulle några större förändringar i utvecklingstakten inte komma att uppstå.

Den omständigheten att nya företag kan komma till som stödsökande, såsom ”hästföretag”

m.fl. icke direkta jordbruksföretag, bortses det ifrån här.

Den andra, och motstående, tendensen utgörs av att frikopplingen medför betydande intäkts-minskningar för de produkter som berörs av frikopplingen. Intäktsintäkts-minskningarna är betydligt större än vad som kan mätas upp i det material som redovisas för en historisk period. Intäkts-minskningen får i sin tur konsekvenser för företagens lönsamhet sett i ett statiskt perspektiv, vilket medför att det inte blir möjligt att driva samtliga dessa företag vidare på kommersiella villkor. Om utgångspunkten är att det inte är möjligt att öka takten i överflyttningen av resurs-er till större företag, kommresurs-er i så fall produktionen att minska. Det finns en uppenbar risk att denna senare tendens kommer att överväga. Däremot är det inte troligt att förändringarna kommer att bli av den omfattning som framgår av kalkylexemplen i avsnitt 9 som ska ses som helt statiska och att inga anpassningar har gjorts till den nya situationen. För mjölk visade de statiska kalkylerna på en minskning, som en effekt av frikopplingen, om ca 15 procent utanför LFA-området och ungefär det dubbla i LFA-området. Motsvarande effekter för nötkött blev ca 30 procent utanför LFA-området och uppåt 50 procent i LFA-området. För spannmål slut-ligen visade beräkningarna en effekt på ca 40 procent utanför LFA-området. I LFA-området är odlingen av liten omfattning och inga analyser redovisas därför. Beslut inom jordbruks-sektorn är ofta mycket långsiktiga samtidigt som det kan finnas en betydande rationaliserings-potential vid storleksrationalisering såväl vad gäller arbetskraft som realkapital talar för att den slutliga effekten av frikopplingen kommer att bli betydligt mindre.

EU-kommissionen redovisar löpande prognoser över marknadsutvecklingen för de viktigaste

66

jordbruksprodukterna. Den senaste prognosen, som sträcker sig över perioden 2004-2011, lämnades i juli 2004. I den prognosen tecknar Kommissionen en positiv bild av marknaden för jordbruksprodukter från EU. Det förutses stigande världsmarknadspriser beroende på att efterfrågan ökar. Det förklaras med att befolkningen ökar, inflyttningen till städer tilltar och att kostens sammansättning ändras. Dessa faktorer kommer att vara till fördel för EU:s jord-bruk. Det kan observeras att i prognosen redovisas endast uppgifter för hela EU. T.ex. baseras prognosen för spannmål på odlingsförhållanden som är bättre än på många håll i Sverige. Det är därför inte möjligt att göra någon direkt parallell mellan den förväntade utvecklingen i EU med den i Sverige.

Därutöver finns ett antal andra faktorer, utöver frikopplingen, som verkar i olika riktningar.

Som exempel på faktorer som talar för ökad strukturförändring och produktionsminskning kan nämnas att avgångarna på grund av åldersfördelningen kan bli större framöver, att bytes-förhållandet mellan priser på försålda produkter och priser på inköpta produktionsmedel faller mera i Sverige än i konkurrentländerna samt att sammansättningen totalt av jordbruksproduk-tionen i Sverige är sådan att beroendet av de generella direktstöden är stort jämfört med i många andra EU-länder. En intressant fråga är vilka möjligheter det finns för svenska jord-bruksföretag att förbättra detta bytesförhållande och å andra sidan vilka risker det finns för ytterligare försämringar.

Som exempel på motverkande faktorer kan nämnas att arbetsproduktiviteten tycks öka jämfö-relsevis mycket i det svenska jordbruket, att vissa LBU-ersättningar kräver att marken hävdas genom att den t.ex. betas och att främst nötköttsproduktionen ofta tycks bedrivas som en del-tids- eller fritidsaktivitet utan ett starkt lönsamhetsmotiv och att därför den produktionen är relativt okänslig för lönsamhetsförändringar.

Det är vidare svårt att avgöra i vilken mån takten i strukturutvecklingen bestäms av den tek-niska utvecklingen tillsammans med frekvensen generationsskiften.

10.5 Andra effekter som en följd av strukturutveckling och förändrad produktion

Strukturförändringar som också leder till minskningar av produktionen påverkar ett antal för-hållanden som är intressanta inte minst i perspektivet att det finns nationella målsättningar kopplade till dem. Exempel på effekter av sådana faktorer är olika påverkan på jordbruket i olika regioner och effekter för miljökvalitetsmålen.

Effekter för jordbrukssektorns inkomster

I den mån frikopplingen leder till att produktion som blir olönsam försvinner, kommer in-komsterna sett för sektorn i sin helhet att stiga. Det belopp som kommer jordbrukarna till del i form av frikopplat stöd (inkl. vad som kommer att betalas ut i form av LBU-stöd) blir nästan lika stort som det som betalats ut tidigare. Det finns också en möjlighet att det frikopplade stödet inte kommer att sökas för vissa arealer. Om det kommer att inträffa att jordbrukarna inte söker det frikopplade stödet för hela arealen, skulle emellertid inkomsterna, totalt för sek-torn, kunna minska.

Regionala effekter

De regionala effekterna för jordbruket kan bli av två slag. Den ena effekten gäller att vissa områden är starka inom produktområden som inte påverkas direkt av frikopplingen. I starka områden i Götaland är produktionen stor av produkter som inte påverkas direkt av

⁶⁷ lingen, såsom sockerbetor, griskött, ägg och fjäderfä. Även om produktionen av de produkter som direkt ingår i frikopplingen skulle komma att minska kommer områden med stor produk-tion av produkter som inte påverkas av frikopplingen, att påverkas relativt lite.

Den andra effekten är att frikopplingen i sig kan väntas minska produktionen av spannmål, mjölk och nötkött. Jordbruket i skogsbygderna i hela landet är generellt mera beroende av särskilt mjölk och nötkött. Samtidigt bör det observeras att det kan finnas möjligheter att göra förändringar av de olika LBU-ersättningarna, som dämpar dessa effekter.

Som redovisats tidigare är strukturutvecklingen snabbare i de norra delarna av landet jämfört med de södra delarna av landet.

Effekter för miljökvalitetsmålen

Omfattningen och även kvaliteten (skötseln) av betesmarkerna beror både på tillgången på betesdjur och på hur skötseln av marken organiseras. Olika tendenser är synliga i betesmarks-frågan. En sådan tendens är att den genomsnittliga storleken på mjölkföretagen ökar starkt och att andelen betesmark tenderar att minska ju större mjölkföretagen är. Detta kan givetvis motverkas genom att kalvar säljs från mjölkföretagen till andra företag som ofta är deltidsfö-retag och som är inriktade mot att sköta betesmarker. En annan tendens som enligt dessa analyser kan komma att inträffa, är att antalet födda kalvar kan komma att minska. Kalvarna är det viktiga produktionsmedlet för att hävda betesmarker. Skälen till en eventuell minskning är dels att det finns en trendmässig ökningstakt i mjölkavkastningen per ko, dels att det finns indikationer på att mjölkproduktionen kan komma att minska bl.a. som en effekt av frikopp-lingen. En fråga är också i vilken grad den specialiserade nötköttsproduktionen kan hävda sig framöver.

Andra intressanta miljökvalitetsmål som kan komma att påverkas genom bl.a. frikopplingen är mål som gäller växtnäringsämnen och användningen av bekämpningsmedel. Den tidigare analysen har visat att spannmålsproduktionen kan komma att minska. Om en sådan utveckling kommer till stånd är det troligt att produktionen i första hand minskar i områden med låg av-kastning. I varje fall effekter av utlakning av växtnäringsämnen torde i första hand vara ett problem i områden med hög avkastning. Detta medför att effekterna av frikopplingen på mål om minskning av kväveutlakningen kommer att bli begränsade. Inte heller är det troligt att användningen av bekämpningsmedel, som dessutom i hög utsträckning används för andra grödor än spannmål, oljeväxter och gräsmarker, kommer att påverkas starkt.

Jordbruksverkets rapporter2004

1. Förutsättningar för en minskning av växthusgasutsläppen från jordbruket

2. Kvalitetskriterier för våtmarker i odlingslandskapet – kriterier för rening av växtnäring med beaktande av biologisk mångfald och kulturmiljö

3. Administrativa konsekvenser av MTR

4. Analys av den veterinära situationen – med en arbetsmarknadsprognos fram till år 2020 5. Tre nya miljöersättningar – Hur blev det? Rapport från projekt CAP:s miljöeffekter

6. Den svenska livsmedelsindustrins syn på nutid och framtid – Enkät- och intervjuundersökning hösten 2003

7. Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll – Uppgifter t.o.m. år 2002

8. Jordbruksverkets foderkontroll 2003 – Feed control by the Swedish Board of Agriculture 2003 9. Livsmedelsexport – förutsättningar och möjligheter

10. Återfunnen mångfald för framtida bruk – Verksamhetsberättelse för POM 2003

11. Skötsel och restaurering av betesmarker och slåtterängar – En sammanställning av den regionala naturvårdens kunskaper och erfarenheter

12. Förändringar av behörighetsutbildningarna 13. Marknadsöversikt – olivolja och bordsoliver 14. Differentiering mellan u-länder i WTO

14 (GB) Differentiation Between Developing Countries in the WTO

15. Kompetensutveckling av lantbrukare inom miljöområdet – KULM, verksamhetsåret 2003

Rapporten kan beställas från Jordbruksverket,

551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00 (vx) ISSN 1102-3007

Fax 036 34 04 14 ISRN SJV-R-04/16-SE

E-post: jordbruksverket@sjv.se SJV offset, Jönköping, 2004

Internet: www.sjv.se ^RA04:16