4. Resultat
4.1 Beskrivning av rektors förutsättningar på respektive skola
nära en storstad i Sverige.
Skolan är byggd för 350 elever, den har en integrerad skolbarnsomsorg och verksamheten är igång mellan 6:30 och 18:30. Rektorn jag intervjuat är direkt personalansvarig för 40
medarbetare, i bland personalen finns förskollärare, grundskollärare, fritidspedagoger, elevassistenter och övrig servicepersonal (ex; måltidsservice och vaktmästeri).
Specialpedagoger och övriga stödfunktioner är anställda på skolans pedagogiska enhet. Det finns en administrativ resurs kopplad till skolan, men denne servar samtidigt tre rektorer med tillhörande verksamhet i två skolor och fyra förskolor. Det handlar då om ca 100 anställda och ca 600barn/elever. Rektorn som jag intervjuat arbetar tillsammans med en ledningsgrupp.
Gruppen består av tio deltagare, två rektorer, åtta pedagoger som representerar
arbetsenheterna förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare. Ledningsgruppen träffas en gång varannan vecka och då diskuteras till exempel utvecklingsarbete, inriktning,
läromedel, fördelning av pengar osv. Rektorn sitter även med i ledningsgrupp tillsammans med verksamhetschefen och de andra rektorerna i enheten. Rektorn har möjlighet att få ekonomiskt ”support” från serviceförvaltningen, då får de köpa den tjänsten. Upplägget och själva budgeten får de sköta själva och hjälpen består mest av själva uppföljningsdelen.
All utbildning i Sverige är avgiftsfri och i Sverige är skolan obligatorisk från sju års ålder upp till dess att eleverna fyller 16 år. I den kommun jag gjort min intervju får de olika
skolområdena olika mycket pengar, beroende på om skolorna ligger i ett utsatt område eller inte. Detta är ett relativt nytt beslut och förut ansåg politikerna i kommunen att skolorna skulle få pengar efter elevantal och de ansåg att om skolan låg i ett ”bättre” eller ”sämre”
område skulle inte spela någon roll. Rektorerna får pengar av kommunen. Pengar som till exempel har med fastigheter (lokalhyror), städ och måltider är öronmärkta och skolorna får den summa kommunen räknat ut att skolan behöver. Utöver det finns det två olika områden som rektorn i större utsträckning kan fördela utefter egna ramar. Den ena potten kan vi kalla driftpengar och i denna ingår till exempel löner, extra resurser, läromedel och
kompetensutveckling. Den andra kan vi kalla investeringspengar och de pengarna skall gå till mindre upprustningar, möbler, datorer osv.
27 I Sverige har vi ett tvåterminssystem och enligt den svenska skollagen skall ett läsår bestå av minst 178 skoldagar, minsta 12 lovdagar och högst 5 studiedagar för personalen att
genomföra planering av skolarbetet eller fortbildning.88 Det är i Sverige upp till kommunerna hur man vill lägga dessa dagar. Därför kan till exempel datum för sportlov och studiedagar se olika ut i olika kommuner.
4.1.2 Nya Zeeland; Undersökning gjord på en skola belägen i en förort till en storstad på nordön
Rektorn på den skola jag besökt på Nya Zeeland är personalansvarig över ca 40 medarbetare, lärare för åldrar mellan 5 och 11 år. På skolan finns speciallärare, men extra resurser som till exempel RTLB (Resource Teacher Learning and Behavioral) har en annan central
arbetsgivare. Skolorna i kommunen får efter behov dela på dessa. På skolan finns två sekreterare som arbetar heltid i skolans reception. Rektorn samarbetar med det som kallas Senior Management Team på skolan, som består av sex personer; rektor, Deputy principal som även arbetar som ESOL = engelska som andraspråks lärare. Assistant pricipal som även är skolans SENCO = special education needs coordinatior. Och tre team leaders (arbetslags ledare) för de olika stadierna junior, middel, seniors. Senior Management Team träffas minst en gång i veckan. På skolan finns BoT som består av tio personer. Rektorn, sju föräldrar plus en förälder som kan kallas in vid behov samt en lärare ur personalgruppen.
Skolans rektor och BoT har möjlighet att få hjälp av en finansiell rådgivare som de själva får lov att välja. Rådgivaren hjälper till med information och hjälp med budget och räkenskaper.
Ministry of Education fördelar pengar till skolorna och en del av dessa kan gå till att betala dessa typer av tjänste. Skolorna har finansiella riktlinjer och förväntningar från Ministry of Education som både skolor och företag som anlitas måste följa.
Skolan är obligatorisk för elever från sex års ålder till dess de fyller 16 år. Skolan på Nya Zeeland är statligt subventionerad upp till 19 års ålder eller 21år för elever med särskilda behov. Föräldrar förväntas dock att bidra med mindre kostnader för till exempel böcker och skoluniformer. Vad den kostnaden blir varierar på grund av vilket område och rankning skolan har.89 Skolorna delas in i rankningsskalor mellan 1-10 där 1 betyder låga
socioekonomiska förhållanden och 10 betyder höga socioekonomiska förhållanden, detta
88 Se internetadress 25
89Se internetadress 26
28 kallas för decile. Skolorna får pengar och resurser utifrån den rankning de fått. De skolor med decile 10 får inget bidrag till extra stöd åt elever i behov av särskilt stöd, medan de med en lägre decile får mer pengar i fallande ordning. Skolorna är i stor utsträckning beroende av de bidrag de får från deras community, lokala samhälle (fritt översatt).
Den skola jag besökt är en decile 4. De pengar som skolan får av staten som är baserade på skolans decile som till exempel elever i behov av särskilt stöd, andraspråkselever eller
vandalism är öronmärkta och skall gå till dessa områden. Men om skolan under ett år inte haft någon vandalism i större utsträckning behöver de inte ge tillbaka de pengarna. har de dock haft ett dåligt år kan de begära extra pengar och då måste de pengarna oavkortat gå åt upprustning. I övrigt är de flesta pengarna inte märkta, utan de kan göra sina egna val och lägga tyngdpunkt på vad de tycker i viktigt. Det kan till exempel handla om att skolan vill investera i interaktiva whiteboards och då blir de tvungna att höja budgeten inom det området.
Det enda området som inte är flexibelt vad det gäller budgetposten är inom
kompetensutveckling, läroplansarbete och extra personal. De pengar de får av Ministry of Education är efter de behov skolan har. Regeringen ger skolorna pengar till fastigheter baserade på en 5 års plan, då tilldelas de pengar och får sedan förhandla om vilket arbete som behöver göras i underhåll och upprustning. Detta bidrag är skilt från övrig budget. Behöver skolan till exempel bygga två nya klassrum finns det separata pengar avsatta för att bygga dessa.
Den nya zeeländska rektorn säger att i skolan vill man alltid ha extra pengar för att kunna ge en bättre standard, men regeringen måste vara försiktig med skattebetalarnas pengar, hon säger att det inte kan vara ett bottenlöst hål. Pengar som kan gå till ökad standard på skolan baseras i stor utsträckning på bidrag från samhället. Hon berättar att några föräldrar till exempel har skaffat gardiner till aulan och att skolans personal ordnar insamlingar. Skolan ordnar mässor och insamlingar minst 3 gånger per år som hjälper till att finansiera
verksamheten. Rektorn på Nya Zeeland lyfter även en tanke kring de olika decile nivåerna, hon säger att skolor med låg decile har svårare att samla in pengar eftersom föräldrarna ofta har låg socioekonomisk status, medan skolor med hög decile lätt kan samla ihop pengar då föräldrarna till exempel har företag som sponsrar eller bra kontakter inom näringslivet. På den skola jag besökt är de i viss utsträckning beroende av de bidrag de kan få in. Förutom via insamlingar kan vinster från företag bidra till samhället. På skolan jag besökt har sådana pengar bland annat gått till uppvärmning av den pool som finns på skolan. Poolen har BoT
29 beslutat att anlägga för att alla barn skall lära sig simma. Det kan i övrigt handla om till
exempel extra IT-utrustning. Rektorn berättar att de inte kan förlita sig på dessa bidrag men ofta har de tur och samhället är måna om att hjälpa till. De bidrag som skolan får in motsvarar ca 2 % av skolans budget (om man inkluderar lärarlöner, annars 4 %)
Skoldagen håller på mellan 9:00 och 15:00 måndag till fredag. På Nya Zeeland har man ett fyrterminssystem. Det är Ministry of Education som sätter upp riktlinjer för terminstider. I år såg terminerna ut såhär.
Termin 1 hade startdatum mellan tisdag 27 januari (tidigast), och torsdagen den 5 februari (senast) och slutade torsdagen den 9 april (90 till 104 halvdagar)
Termin 2 startade måndagen den 27 april och slutade fredag den 3 juli (98 halvdagar) Termin 3 startade måndag 20 juli och slutade fredag 25 september (100 halvdagar) Termin 4 startade måndag 12 oktober och slutar senast fredagen den 18 december (98 halvdagar) eller en dag i december som säkerställer att skolan har varit öppen för undervisning i 386 halvdagar under året som gått.90