Organisationens betydelse

Under arbetets gång har jag vid flera tillfällen fått frågan av den nya zeeländska rektorn, om jämförelser mellan Sverige och Nya Zeeland. Vissa frågor är svåra att besvara, då saker i den svenska skolan kan skilja sig från kommun till kommun. På Nya Zeeland gör det inte det på samma sätt eftersom Ministry of Education sätter upp de avgörande ramarna på nationell nivå.

Det är Ministyr of Education som delar ut pengar till skolorna istället för som i Sverige kommunerna. Den svenska rektorn jag intervjuat poängterar att man inte får glömma att skolan är en politiskt styrd organisation. Söderström skriver att skolan har politiska och ideologiska motiv som ligger till grund för beslutsfattarna. Skolan har inga vinstdrivande mål,¹⁰⁰ därför bör också organisationen betraktas annorlunda än andra organisationer/företag av samma storlek. Synen på ledarskap och ledning i skolan blir därför ofta komplex och motsägelsefull. Den svenska rektorn jag intervjuat säger dock att hon upplever att det finns stora möjligheter att utforma verksamheten mycket utifrån sina egna tankar. Hon säger att organisationen har betydelse och vilket stöd man får i sina beslut, men likväl handlar det mycket om vilket intresse du har som ledare. Vad är det som du bestämmer att lägga fokus på?

På Nya Zeeland är det inte i samma utsträckning upp till den enskilde rektorn att bestämma vad som skall sättas i fokus. Rektorn verkställer de beslut som fattas tillsammans med BoT och i linje med styrelsens policy måste rektorn utforma sitt ledarskap.

Viktigt tycker jag är att notera det som Söderström skriver om att skolans produktion är inte varor utan att få barn och ungdomar att växa både i sin sociala förmåga och i sin

kunskapsförmåga.¹⁰¹ Att arbeta som skolledare rektor eller pedagog är ett stort ansvar. Man kan inte stoppa produktionen. Skolan som organisation är i sig en av våra viktigaste ”företag”

därför tror jag att det är otroligt viktigt att det pedagogiska ledarskapet genomsyrar hela organisationen.

100 Persson och Linde (2002) s. 54

101 Persson och Linde (2002) s. 54

42

5.4.1 Vad kan det då finnas för fördelar respektive nackdelar med BoT kontra ”ensamt” ledarskap?

Den nya Zeeländska rektorn nämner att en av hennes viktigaste uppgifter är att bidra med information till styrelsen. Hon säger att en styrelse med rätt information, är en styrelse som kan fatta de rätta besluten. Detta tror jag kan vara en av tillgångarna, men också en av svårigheterna med att arbeta utifrån modellen de gör på Nya Zeeland. Föräldrarna och den från personalen som sitter i styrelsen kommer in i verksamheten med andra ögon än vad rektor gör. Om rektor förmedlar information och uppdaterar syrelsen på vad som är aktuellt och vilka frågor och beslut de står inför kan det hända att medlemmarna, ifrågasätter och ställer andra krav än vad rektorn själv hade gjort. Detta skulle kunna leda till att besluten blir bättre och områden täcks in som inte hade vart lika lätta att se för en ”ensam” ledare. Dock finns det anledning att diskutera föräldrars möjlighet att vara opartiska, kan en BoT medlem fatta beslut som är adekvata för skolan utan att känna en önskan om att fatta beslut som gynnar till exempel de egna barnen. Rektorn jag intervjuat påstår att de föräldrar som sitter med i ”hennes” styrelse har en glöd och önskan om att göra skolan till det bästa, inte enbart för sina egna barn utan för alla barn i samhället. Jag fick också själv det intrycket av den BoT medlem jag fick möjlighet att möta. Dock lämnar detta inga garantier till att det skulle vara så.

Jag tror att människan är en instinktiv varelse därför är vissa val svårare att göra än andra, ibland kan man behöva göra val som går emot ens egna instinktiva tankemönster. Och om dessa val dessutom kan drabba ens ”egna” kan det möjligtvis leda till att sådana beslut inte blir fattade på rätt sätt. I dessa fall skulle ett ”ensamt” ledarskap kanske vara att föredra, eller i alla fall ett ledarskap där beslutsfattarna är opartiska?

Under min intervju med den nya zeeländska rektorn framkommer det att den nya zeeländska skolan i viss utsträckning är beroende av de bidrag de kan få från samhället. Föräldrar, personal och samhälle samarbetar för att samla in pengar till standardhöjning av den ”egna”

skolan. För att göra det, krävs ett stort engagemang. Detta engagemang kanske inte skulle finnas om medlemmarna inte hade egna barn på skolan. På samma sätt kanske det är med beslut som fattas, att även om inte beslutet gagnar det egna barnet främst så gynnar det skolan. Och insatser som görs kanske sprider kvalitén över hela skolan. Den rektorn jag intervjuat på Nya Zeeland såg inga hinder i att föräldrar eventuellt skulle sakna kunskap om den övergripande synen på verksamheten, hon berättade att medlemmarnas kompetens ökar otroligt under en treårsperiod. Jag reflekterar kring den demokratiska rätt som finns eftersom medlemmarna väljs in i styrelsen. Då är kanske inte sannolikheten så stor att en medlem som

43 missköter sitt uppdrag får vara kvar mer än högst en period. Samtidigt ligger det i BoT

uppdrag att utse rektorn för skolan. Om det då förekommer delade meningar kan rektorn eventuellt ligga i en svår sits om styrelsemedlemmarna inte tycker att denne sköter sitt uppdrag rätt.

Driver du ett ”ensamt” ledarskap som i Sverige tror inte jag att detta dilemma kan uppstå på samma sätt. Rektorn kan i större utsträckning utforma sitt ledarskap lättare utifrån sina egna visioner. Visserligen har den svenska rektorn också en stab runt omkring sig i form av det som kallas ”ledningsgrupp”. Den består av pedagoger på skolan som också är delaktiga och kan tycka till om det som beslutas på skolan. Samtidigt får man inte glömma att rektorer pedagoger och även BoT har riktlinjer att följa i form av statliga styrdokument. Denna rollkonflikt nämner jag i bakgrunden och korstycker mellan olika intressen upplever jag att det finns spår av i båda de verksamheterna jag tittat närmare på. Att rektorer i allmänhet rekryteras ur de egna leden tror jag kan ha både fördelar och nackdelar. Det är bra att ha en person i ledningsposition som själv verkat inom skolan på grund av att denne då har möjlighet att se på verksamheten med ”dubbla” ögon. Å andra sidan kan relationen mellan rektor och kollegor bli svår att hantera då gränsen mellan ledare, chef och kollega inte är glasklar.

Franzén skriver om detta dilemma, i undersökningar har det framkommit att lärare inte vill bli styrda i sitt pedagogiska ledarskap. Lärarna ser sig själva som pedagogiska ledare och vill istället ha en ledare som bidrar med pedagogisk inspiration. ¹⁰² Jag upplever att den svenska rektorn i mitt arbete har anammat detta. Hon beskriver att hon tillsammans med personalen hittar mötesplatser för pedagogiska diskussioner. Detta gör att hon som Franzén skriver om, blir en pedagogisk ledare som lyssnar och tar tillvara på de verksamma lärarnas kompetenta åsikter om den verksamhet de arbeta i. ¹⁰³

5.4.2 Närhet till beslut och möjlighet till förändring

Att ha ett system som i Sverige, där kommunen fördelar pengarna och närheten till besluten är stor, kan vara positivt med tanke på att verksamhetscheferna som jobbar på skolorna sitter med i förvaltningsguppen som i sin tur har direkt kontakt med nämnden och de

kommunvalda. Detta skulle eventuellt kunna leda till en större möjlighet att påverka besluten som fattas på organisationsnivå. Men å andra sida har BoT på Nya Zeeland en viktig roll att hålla föräldrar och samhälle nära skolan. Kan det vara en större fördel att arbeta med närheten

102 Franzén(2006) s. 108

103 Franzén(2006) s. 108

44 till samhället-föräldrarna-barnen? Innebär det att glappet mellan lokala behov och besluten som fattas inte blir lika stort? Under intervjun jag gjorde i Sverige pratade vi mycket om förändringar i samhället. Rektorn jag intervjuat poängterade att samhället inte längre är lika förutsägbart som förut.

Vi diskuterar förändringar och hon menar på att vårt tvåterminssystem inte gör annat än ställer till det för familjer. Jag håller med om detta och vi diskuterar vidare problemet kring att föräldrar måste lägga semestern omlott för att barnen skall slippa barnomsorg. Ofta har

fritidsomsorgen stängt fyra veckor varje sommar i anslutning till ”industrisemestern”, som inte längre existerar. På Nya Zeeland har de istället ett fyraterminssystem. Varje termin varar i ca 9 veckor och däremellan har de ca 3 veckors ledighet förutom runt jul då det är ca

6veckor.¹⁰⁴ På nya Zeeland sammanfaller julfirandet med deras sommar så det är också den tiden de har bäst väder. Jag tror spontant att ett fyra eller treterminssystem skulle vara gynnsamt i Sverige med. (fritidsverksamhet skulle då vara nödvändigt under alla lov)

Jag anser att det skulle ha många fördelar bland annat skulle alla lärare ha möjlighet till semestertjänst och då få bättre villkor enligt mitt tycke gällande övertid och möjlighet att lägga semestern vilken tid på året man vill. Jag tror att lärare skulle ha mer tid till att planera verksamheten då de arbetade under de veckor barnen är lediga. Jag tror att eleverna hade ökat sin prestationsförmåga. I ett system som detta skulle rektorer kanske ha tid till spridning av kompetens över alla skolans områden.

5.4.3 Skolverket och Ministry of Education; Skolverket har i sverige det

övergripande ansvar för styrdokument och uppföljning av resultat ute i verksamheterna. På Nya Zeeland är det Ministry of Education och ERO som har liknande uppgifter. Vidare har Ministry of Education ansvar över fastigheter, lärarlöner, de handhåller extra resurser och bidrar med hjälp åt till exempel BoT. Detta är ansvarsområden som liknar de den svenska skolan har flyttat ner på kommunnivå. Detta får mig att fundera över vilka påverkningar det kan ha i skolorna. Kan det vara så att det är lättare att påverka och genomföra förändringar då närheten till beslutsfattarna är större. Eller är det tvärt om så att på Nya Zeeland finns det ett större utrymme för förändring då besluten inte måste förankras i så många led? Kommunerna i sverige har enligt min uppfattning en större valfrihet. Visserligen måste både den svenska

104 Se internetadress 29

45 och den nya zeeländska skolorganisationen hålla sig inom ramarna för de nationellt uppsatta krav och mål som finns. Men jag upplever att som lärare eller rektor i Sverige ser du

beslutsgången ur ett närmre perspektiv och detta skulle eventuellt innebära att du ser en större möjlighet att se möjligheter till förändring och förbättring av verksamheten och på så sätt också försöker driva igenom de förändringarna du vill arbeta mot. Rektorn på Nya Zeeland poängterar vid flera tillfällen vad reformen har gjort för den nya zeeländska skolan och hur mycket som blivit bättre, medan den svenska rektorn kastar ljus över att det i Sverige eventuellt skulle behövas en ny reform. Både den svenska och den nya zeeländska skolan decentraliserades i slutet av 80 – talet, början av 90 – talet. Men reformen på Nya Zeeland upplever jag som mer omvälvande. Kanske behöver vi i Sverige se över verksamheten så att den möter samhällets krav på fler plan än vad den gör idag?