Resultat av intervju med Svensk rektor

4.2.1 ”Någonstans är det faktiskt så, att mer eller mindre allting det jag gör i mitt arbete är förknippat till det pedagogiska ledarskapet”

Den svenska rektorn jag intervjuat beskriver sitt pedagogiska ledarskap som någonting som genomsyrar hela hennes arbete. Hon menar att även en praktisk administrativ sak som att lägga schema, görs utifrån ett tankesätt där man vill skapa de bästa förutsättningarna för elevers lärande. Min respondent betonar vikten av att lägga både tid och tanke bakom sådant som betecknas som administrativt arbete. Hon berättar att man ofta hör rektorer säga att de har så lite tid över till det pedagogiska arbetet, att det har blivit en ständig fråga. Och menar då att många inte ser att andra delar i arbetet har täckt just för lärande för eleverna. Hennes upplevelse är att många har en bild av att man skall vara ständigt närvarande, se hur

verksamheten fungerar, man skall vara bollplank och utmana pedagogerna i sitt arbete. Hon understryker att det är viktig ur en aspekt men anser samtidigt att det viktigaste är att

pedagogerna i verksamheten känner sig trygga med barnen och sitt uppdrag, och att de lär sig hitta rätt väg. Respondenten säger istället att hon i sitt ledarskap skall finnas där som stöd och vara till hjälp om pedagogerna hamnar i svårigheter och upplever något som jobbigt. Min

90Se internetadress 27

30 respondent säger att det är viktigt att i sitt ledarskap hitta vägar för att göra pedagogerna trygga i verksamheten, och sen försöka hitta så många tillfällen som möjligt till att prata om uppdraget som de har, och då både om hinder och om möjligheter.

Under samtalet undrar jag om hon upplever att det finns tid för detta, tid för att diskutera uppdraget och utveckla verksamheten. Hon berättar då att på ”hennes” skola har de jobbat väldigt hårt för att hitta just dessa ”mötesplatser”. Varje tisdag har de avsatt tid för

utvecklingsarbete. Alla elever på skolan slutar 12:40 och all personal är schemalagd till klockan 17:00. Detta ger bra utrymme för pedagogiska konferenser, ibland kategorivis men också tvärgrupper mellan arbetslagen/arbetsenheterna. Tidsbrist är alltid ett problem, men hon säger att de hittat en bra modell. Under sin utbildning kom min respondent i kontakt med rektorsutbildare Leif Åhlander, han hade i uppdrag av myndigheten för skolutveckling att se närmare på rollen som pedagogisk ledare. Min respondent var en av de som Åhlander valde att intervjua. De hade ett långt samtal om just pedagogiskt ledarskap, och efter det blev hon själv säkrare på sin definition och framförallt som hon uttryckte det ”pedagogiskt ledarskap är inte alltid synligt, det är ingenting man kan lista ner.

4.2.2 ”Att vara rektor skulle jag likställa med att arbeta på ett medelstort företag där du ensam besitter alla ansvarsbefattningar”

Under samtalet uppmärksammar vi rektorns komplexa arbetssituation, min respondent säger att som rektor förväntas du vara VD, ekonomichef, IT-ansvarig, fastighetsansvarig och utbildningsansvarig allt på samma gång. Och inte nog med detta skall rektor bedriva en lagstadgad verksamhet som tvingar en att vara uppdaterad på alla lagkraven. Hon säger att på pappret är detta ”ganska omöjligt” och berättar vidare att om man sätter sig med läroplanen och skollagen och läser alla rektorn skall och rektor ansvarar för då kan man lätt bli

mörkrädd och känna att det inte finns en rimlig chans att hantera alla dessa olika bitar. Hon har själv insett detta och fått lära sig att sålla bland arbetsuppgifterna. Det viktigaste är att söka kärnan i sitt uppdrag som hon uttrycker det, och berättar vidare att i rollen som rektor får man stå i porten och sålla likväl för sig själv som för medarbetarna. ”detta släpper vi igenom, detta lägger vi åt sidan” med glimten i ögat utbrister hon; ”Skall man orka alla dessa krav måste man sålla, ibland måste man faktiskt bedriva lite civilolydnad”

31 Under samtalet kom vi in på diskussionen om det ändå finns några delar som hon hellre hade sett att någon annan skulle vara ansvarig för. Min respondent berättar då att eftersom allt är beroende av vart annat så är det inte helt lätt att bara säga att det här skulle jag vilja lägga åt sidan. Hon menar på att man på något sätt mer eller mindre berörs av allt som händer i skolans vardag. Dock uttrycker hon att stöd och avlastning kring vissa delar hade kunnat underlätta. Då handlar det framförallt om de administrativa bitarna som till exempel har med fastigheter att göra. Kontakt med service, vaktmästeri, underhåll av fastigheter när det är saker som inte fungerar osv.

4.2.3 ”Vi behöver egentligen avveckla oss själva för skolan har överlevt sig själv”

Jag undrar under samtalets gång, vem som driver på rektor, då vi pratat om att rektorns roll är att skapa förutsättningar och motivation till sina medarbetare. Respondenten menar att vad man själv brinner för är väldigt viktigt, och säger att det är viktigt att ha tänkt över vad sina egna tankar om vad skolan är, och vad man själv tänker om barns lärande. Hon ser själv att det behöver hända så mycket och att skolan egentligen behöver ändras fundamentalt. Min respondent tycker att skolan skall ligga i fronten och gå i bräschen för samhällsutvecklingen, men i den form den ser ut idag så gör den inte det. Hon anser att vi är på väg mot en framtid som inte är lika förutsägbar som den var förut. Och min respondent ställer sig frågande till om det kommer vara lika självklart att alla människor har jobb och ett fast arbete, hur kommer samhället att förändras? Redan nu kan man se att väldigt många arbetar på hemmabasis eller tvärt om reser i arbetet och familjer åker utomlands och vistas flera månader i ett annat land.

Man tänker helt enkelt på ett annat sätt. Hon tycker att skolan har en viktig uppgift i att ge barnen de grundläggande färdigheterna som de behöver för att hänga med i förändringens tid.

Självklart, säger hon skall eleverna få grundläggande färdigheter i att läsa, skriva och räkna.

Men i senare årskursers skall man mer jobba utifrån kunskapscentra/lärcentra. Det är så många ämnen som skall läsas och du skall vara godkänd rakt över och på det viset tror hon att vi tappar många elever som skulle kunnat utveckla förmågor och som skulle kunna bli

jätteduktiga. Hon säger att i dagens skola har vi alldeles för många barn som är skoltrötta.

”Och så pågår en värld utanför där, som bara springer ifrån oss på något sätt.”

Hon berättar att som rektor har man verksamhetschefen som närmsta chef men de har även ett team med de andra rektorerna i enheten och det är med dem man stöter och blöter frågor och funderingar. Hon känner att stödet av verksamhetschefen finns och det är viktigt, men man får

32 inte glömma att skolan är en politisk organisation. Respondenten upplever dock att i den kommun hon jobbar, har de stor frihet som rektorer, hon har själv mandat att forma

verksamheten mycket utifrån sina egna tankar. Jag frågar om hon själv tror att organisationen har stor betydelse för det pedagogiska ledarskapet. Svaret blir att det nog är både och, att det troligtvis är väldigt personberoende, att intresset i stor grad styr vilken inriktning man tar och vad man väljer att lägga mer tid på. Organisationen och vilket stöd du har i din verksamhet är såklart också väldigt viktigt.

4.2.4 ”Vem äger problemet egentligen?”

Min respondent berättar att i rollen som rektor blir det ofta fokus på de elever som sko lan sätter etikett på, barn med svårigheter. Men då är det viktigt att se att det inte är barnet, utan det vi på skolan har att erbjuda barnet som är problemet. Hon säger att alla har möjligheten att utvecklas och blomma, bara vi kan skapa förutsättningar för det och då menar hon att det inte alltid är det skolan gör. Vad är det egentligen vi lär av? Så länge vi talar om bilden av skolan som att barnen sitter på lektionen och tar emot, sväljer det som någon annan säger och då har jag lärt mig. Då kan inte skolan förändras. Tyvärr säger min respondent, att skolan är något som alla människor har en bild av, det är därför den är så svår att förändra. Hon tror att vi måste komma bort från begreppet skola. Det skulle troligtvis behövas gå in och ta jättetag och göra en helt ny reform. Som exempel vårt tvåterminssystem, som hon säger inte gör annat än ställer till det för alla familjer. Föräldrarna får lägga semestrarna om lott för att barnen skall slippa omsorg. Hon har själv hört att samtalen till BRIS ökar, för sommaren är inte längre den härliga tid som den var förr. Vi lever i en annan värld nu säger hon.