Beskrivning av kontrakten

De 233 kontrakt avseende varma underhållsbeläggningar som analyserats har upphandlats av 24 beläggningsingenjörer. Samtidigt som upphandlade beläggningsaktiviteter är varandra mycket lika, finns skillnader i verksamhetens yttre förutsättningar som skulle kunna påverka de slutsatser som dras. Den strategi som används för produktivitetsjämförelsen är därför att försöka identifiera ett antal förhållanden som gör att projekten kan skilja sig åt.

Av Tabell 7 framgår att det vinnande anbudet i genomsnitt uppgår till ca 12 miljoner kronor och att närmare 178 000 m2 _{asfalt ska läggas ut. I genomsnitt kostar beläggningarna därför ca 68 kr/m}2_{. Detta}

är den information som används för att normalisera jämförelsen, dvs. för att jämföra kostnaden per kvadratmeter hos de kontrakt som tecknats.10

9 _{Baseras på Nilsson et al. (2019).}

10 _{Eftersom beläggningsingenjören bestämmer hur stora kontrakt som upphandlas är detta inte en ’yttre}

förutsättning’ för den ansvarige beställaren, vilket strider mot tanken med jämförelsen. I den uppsats som redovisar den formella analysen av denna fråga har ett antal statistiska tester genomförts för att belysa innebörden av denna svårighet. Där framgår att det inte finns något som talar för att resultaten snedvrids av att normalisera kontrakten till en genomsnittskostnad per m2_.

Tabell 7. Information om 233 projekt avseende varma beläggningar upphandlade 2012–2015, kostnad, storlek och yttre förutsättningar.

Genomsnitt Standardavvikelse Min Max Kostnad, kr 12 081 341 8 747 921 988 48 912 008 Kvadratmedel beläggning 177 770 130 941 11 208 672 622 Årsdygnstrafik 6 075 8 176 455 54 675 Hastighet km/h 80,15 12,12 43,83 108,02 Tätort 1,09 0,15 1 2 IRI 2,97 2,47 0,05 13,42 Spårdjup 9,23 4,7 0,51 29,04

Antal asfaltverk inom 150 km radie 5,4 1,31 2 7 Avstånd till vinnarens asfaltverk, km 46,6 56,97 1,81 277,54

Tabell 7 innehåller också den kompletterande information om yttre förutsättningar för projekten som tagits fram. Årsdygnstrafiken på de vägar som ingår i materialet är i genomsnitt 6 100 fordon. Trafiken som använder vägarna är utanför beställarens kontroll. Genom att låta antalet fordon som använder vägarna i vart och ett av projekten ingå i analysen säkerställer man att sådana eventuella skillnader inte snedvrider produktivitetsjämförelsen.

I genomsnitt råder hastighetsbegränsningen 80 km/h där beläggningarna läggs, och även hastigheten kan direkt eller indirekt vara av betydelse för projektens kostnad. Likaså kan beläggningsprojekt som genomförs i en tätortsmiljö – allt annat lika – vara mera kostsamma att genomföra än om arbetet genomförs på landsbygd. Av variabeln ’tätort’ framgår att 9 procent av de 233 projekten har denna egenskap.

En underhållsbeläggning genomförs för att återge vägen en jämn yta. Vägens ytstandard mäts regelbundet och de vägar som ingår i materialet har en horisontell standard, mätt med standardvärdet International Roughness Index (IRI), som i genomsnitt är ca 3 mm/vägmeter medan den vertikala standarden (spårdjupet) är 9,23 mm/meter. För vart och ett av kontrakten finns information om IRI innan åtgärden genomförs.

Ju fler som lägger anbud, desto hårdare är konkurrensen och – allt annat lika – desto lägre kan kontraktskostnaden förväntas vara. Eftersom beläggningsingenjören inte har möjlighet att påverka konkurrensen inom sitt geografiska område har ingångsvärden för analysen skapats genom att

lokalisera de 233 beläggningskontrakten på det sätt som beskrevs i avsnitt 6.1. Av Tabell 7 framgår att det i genomsnitt finns något mer än 5 asfaltverk inom 150 kilometer från mittpunkten för ett kontrakt. En av anläggningarna ägs av den vinnande entreprenören, och avståndet mellan (mittpunkten för) entreprenaden och detta asfaltverk är i genomsnitt knappt 47 km.

6.2.2. Resultat

För analysen används Stokastisk FrontAnalys (SFA). Detta är en vanligt förekommande metod för att jämföra effektivitet och produktivitet i olika verksamheter och har i Sverige bland annat utnyttjats i flera utvärderingar som genomförts av Riksrevisionen.

Figur 7 består av två figurer som visar resultatet av två olika analyser som skattar effekterna med

beläggningsingenjörerna har normerats till ett tal mellan noll ; ju högre tal, desto lägre kostnad per kvadratmeter.

Figur 6. Produktivitetsjämförelse av beläggningsingenjörer. Resultat från två olika modellansatser.

Den genomsnittliga effektiviteten är något under tre fjärdedelar för den första modellen och representeras av en horisontell linje med värdet 0,73. Det innebär att om alla ingenjörer matchade effektiviteten hos de bästa så skulle kostnaderna för varma beläggningar kunna sänkas med (1-0,23=) 27 procent. Om den som har det lägsta värdet (nummer 4 ) skulle agera på samma sätt som den med det högsta värdet (nummer 24) skulle dennes kostnader minska med 32 %. Modellen skattad med

random effects, den andra delen av figuren, har en genomsnittlig effektivitet som är något högre men

som i övrigt ger samma huvudbudskap.

Detta är huvudresultatet av analysen. Tolkningen av resultatet återstår emellertid att göra. Det första steget i en sådan tolkning är att klargöra om de variabler som används för att fånga projektens yttre förutsättningar också fångar upp alla sådana förutsättningar som kan påverka analysen. Detta är en fråga som inte kan hanteras via forskning utan som måste diskuteras med de personer som är berörda: Baseras resultaten på en rättvis jämförelse mellan olika beställare?

På samma sätt som för produktivitetsanalyser i allmänhet ger resultaten inte heller möjlighet att dra några säkra slutsatser. Systematiska jämförelser av den art som nu redovisats ger emellertid en grund att stå på för att ta detta steg. Jämförelser mellan beläggningsingenjörerna kan utgå från en siffersatt skillnad och – efter det att man enats om att jämförelsen är rättvis – så kan diskussionen inledas för att försöka förklara de observerade skillnaderna i produktivitet. Genom att på detta sätt stegvis närma sig en sådan förklaring kan man också ge rekommendationer för framtida analyser.

Mean efficiency: 0.727 0.00 0.25 0.50 0.75 1.00 1 2 3 4 5 6 7 8 9 _{10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24} Engineer Ef fic ie nc y S co re Region I II III IV V VI

Model 1 - Fixed Effects

Mean efficiency: 0.822 0.00 0.25 0.50 0.75 1.00 1 2 3 4 5 6 7 8 9 _{10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24} Engineer Ef fic ienc y S cor e Region I II III IV V VI

6.3. Vad förklarar skillnader mellan slut- och kontraktskostnad för