Beslutsfattarnas  karaktärsdrag

5.2.1 Internationellt entreprenörskap

Oviatt & McDougall (1994) diskuterar att konkurrensfördel genom resurser eller försäljning i andra länder är internationellt entreprenörskap och att det handlar om möjligheten att skapa varor och tjänster för framtiden, (Oviatt & McDougall, 2005).

Medan Zahra & George (2002) tillägger att faktorerna för en lyckad internationalisering är innovation och risktagande. Vi ser att Ägare A, Ägare B och Vd:n har med sina innovativa produkter en styrka som de är medvetna om, vilket indirekt tvingar dem att ta de nödvändiga riskerna för att uppnå en expandering. Ägare A vill kunna inta större marknader i framtiden, som i sin tur betyder större marknadsandelar och därmed den plattformen som denne vill uppnå på lång sikt.

Ägare A anser sig även inneha en produkt som fyller ett behov (innovation) inom sin bransch och vågar ta risker för att skapa framtida marknader. Ägare B ser innovation som väldigt viktigt för att kunna konkurrera utomlands och i stort sätt ratar konkurrens med samma produkter. Till skillnad mot Ägare A, som är väldigt riskbenägen, försöker Ägare B att minimera de monetära riskerna genom att använda sig av sin styrka, vilket är att ha möjligheten att testa produkter på endast få butiker innan produkten

distribueras till resterande affärer. Likaså Vd:n som anser att företaget har en nischad produkt för en specifik marknad som kommer att resultera i en stark marknadsposition, samt att produkten anses vara innovativ och kan resultera i monopol för företaget.

Ägare C däremot, kan påpekas vara den mest risktagande av den orsaken att han söker

högre försäljning utan någon som helst innovativ produkt i bagaget, eller för den delen egna produkter. Det kan heller inte påpekas att Företag C erbjuder framtidsprodukter som är banbrytande, utan verkar basera sig på en tro av att det finns större möjligheter utanför den svenska marknaden. Det vi kan summera är att risk är något som dessa människor har gemensamt och alla har på sitt egna sätt utvärderat sina situationer och kommit fram till att möjligheterna utomlands balanserar upp nackdelarna, det går även tydligt att se att inga av intervjupersonerna söker en resursfördel utan alla är inställda på att utöka sin verksamhet försäljningsmässigt. Sedan kännetecknar innovation och framtidsprodukter tre av fyra företag.

Sarasvathy et. al (2003) och Shane (2003) väljer att centrera sin beskrivning av

entreprenörskap kring upptäckt och utnyttjandet av möjligheter, samt att det handlar om att undersöka en efterfrågan som ännu inte existerar. Vad som karakteriserar tre av fyra intervjupersoner är att dessa inte har agerat eller för del söker något som ännu inte existerar på marknaden, utan de är medvetna om att det finns en marknad utomlands.

Endast en av dem söker en ny kategori inom en existerande bransch (Ägare B). Däremot kan vi se att alla gemensamt har uppnått en stabilitet på hemmamarknaden och med detta bakom sig, vågar nu upptäcka och undersöka en okänd marknad. Upptäckten för Ägare A är att produkten uppfyller ett behov hos sina kunders kunder och insett att det finns en efterfrågan från utlandet. Vd:n är också en annan som har upptäckt en marknad, eftersom han uttalar sig om att det kan betyda monopol och att de tänker bibehålla den positionen. Dock har Ägare B valt att söka efter vad slutkunderna kan tänka sig vilja ha, med andra ord, har han valt att söka efter det som inte finns, men som har potential att efterfrågas. Vi kan även konstatera att Ägare C inte har upptäckt nya möjligheter, utan han undersöker tillsvidare möjligheter att sälja egna designade möbler i framtiden och kan tänka sig att utnyttja sina kontakter för att långsiktigt hitta potentiella kunder utomlands, men det är inom en bransch som är existerande och inte markbrytande.

Därmed kan vi se att teorin passar tre av intervjupersonerna, medan den fjärde har istället valt att söka möjligheter i tron om att det finns ett segment inom en existerande marknad och inte upptäckt eller utnyttjat möjligheterna som teorin påstår.

Entreprenörskap beskrivs som viljan att riskera för att skapa och uppnå nya saker som kan minimeras med egna kunskaper och erfarenhet för att sedan uppnå frihet, kontroll och flexibilitet (Gatewood, Shaver & Gartner, 1995; Carter et. al, 2003).

Det går att tyda att både Ägare A och Ägare B vill ha kontroll men beskriver det på olika sätt. Ägare A för att han vill i minimera riskerna och kunna ha bättre överseende av företaget och Ägare B genom att ta in erfarenhet i företaget i form av en person med den kompetensen, samt hans upplevda finlandsäventyr har påverkat hans sätt att se på internationalisering. Vi kan däremot se att frihet kännetecknar alla tre ägare (Ägare A, Ägare B och Ägare C), för att de har indirekt valt ”företagsvägen” och inte försökt att ändra på det. Ägare A är inne på sitt tredje företag, Ägare B har drivit en glassbar sedan han studera på universitet samt varit delägare i en nattklubb och Ägare C fick ganska tidigt jobb på sin fars företag för att därefter ta över verksamheten tillsammans med sin bror. I tal om risker kan det fastställas att Ägare A har en hög riskbenägenhet som kan kopplas till hans vilja att utforska, men till den graden att han inte förlorar stabiliteten i sitt liv. Dock kan vi se skillnader på att hans nyfikenhet baserar sig på kunskapstörst och inte bedrifter att uppnås (Gatewood, Shaver & Gartner, 1995; Carter et. al, 2003).

Motsatsen kan sägas om Ägare B som försöker undvika risker, eller minimera dessa, i synnerligen risker som kan betyda likvida förluster. Ägare C däremot är en försiktig person som analyserar situationen innan han riskerar något, men hans handlingar har visat att han vågar riskera när ”timingen är rätt”, ett bra exempel är företagsköpet som samtidigt blev ett branschbyte. Vd:n å andra sidan beskrivs vara en person som jämför förutsättningarna och vad konsekvenserna kan innebära av att ta en risk, även om dessa kan komma att beslutas utav hela styrelsen. Klart är att alla tre ägare trivs med att ha frihet, flexibilitet och kunna ta egna beslut (kontroll), vilket speglar teorin och samtidigt är en av drivkrafterna till varför de har valt att vara företagare.

Ett vanligt återkommande karaktärsdrag är motivationen (Tyszka et. al, 2011) som hjälper entreprenörer att hitta nya marknader och sedan expandera, men som har en koppling till tidigare erfarenheter för hur processen går till (Katsikeas & Morgan, 1994).

I jämförelsen med fallföretagen kan vi fastslå att: Ägare A har erfarenhet av att starta företag, dock berodde expansion på en efterfrågan och inte ett konstant letande för att sedan expandera. För Ägare B var motivationen revanschsuget av att finlandsäventyret inte gick som planerat, vilket är en upplevd erfarenhet. Ägare C däremot, valde att se potential i företaget när han bestämde sig för att köpa företaget och som har visat sig vara motivationen till att försöka hitta en marknad utomlands. I Vd:s fall handlar det snarare om ett strategiskt beslut, taget utav styrelsen och inte baserat på Vd:s personliga erfarenheter eller preferenser. Det vi kan fastställa är att alla fyra intervjupersoner har en

motivation som driver dem att utföra en expandering, men att expanderingen inte behöver vara kopplad till tidigare erfarenheter av hur det går till, men verkar baseras på något upplevt.

Zahra et. al (2005) beskriver att internationellt entreprenörskap kan bero på entreprenörens egna preferenser som missnöje eller att hemmamarknaden tvingar företaget att söka sig utomlands för att överleva. Vi kan förvisso sammanfatta att alla intervjupersoner har insett att den svenska marknaden är liten och att det finns oändliga möjligheter att växa utomlands, däremot kan vi avvisa att det finns ett missnöje med hemmamarknaden eller att det beror på ett överlevnadssteg för företagen. Ägare A, som ett exempel, söker sig till den utländska marknaden för att han inte ser några

konkurrenter både i Sverige eller Utomlands och vet att det finns möjligheter för en expandering. Ägare B tror mycket starkt på sina innovativa produkter, vilket skulle kunna definieras som egna preferenser, dock kan det påpekas att den minskande glasskonsumtionen i Sverige är en sekundär anledning. För Företag C handlar det snarare om medvetenheten om att det finns större möjligheter och inte att

hemmamarknaden är mättad, eller för den delen utdöende för denne. För Företag D är motivet, företagets interna preferenser av att öka marknadsandelarna, men också den väldigt stora aktören som finns på den svenska marknaden. I koppling till teorin ser vi att beslutsfattarna inte tvingas ut på en internationell marknad, utan snarare

utvecklingen som denna möjlighet erbjuder samt större marknadsandelar. Vi kan också fastställa att intervjupersonernas erfarenhet av att vara företagare har fått dem att inse den begränsningen som finns med att endast vara verksam på den svenska marknaden.

5.2.2 Personlighet och attityder

Aizen (2005) redogör att det finns en koppling mellan chefers avsikter och attityd, samt att situationer genererar ett visst beteende hos oss människor. Det talas även om att personligheten är kopplad till attityder som i sin tur är reaktioner som influerar och påverkar intentionerna (Bagozzi, 1981). Vi tror att situationen som förmodligen har format ett visst beteende hos Ägare A är hans utbildningsbakgrund. Att endast ha slutat grundskolan har betytt ett sökande utav möjligheter på egen hand. I hans situation har drivkraften av kunskapstörsten och hur saker och ting fungerar, som han förklarar, influerat hans attityd och inställning mot intentionen av att söka möjligheter. För Ägare

B har däremot vändpunkten i sitt liv mot företagskarriären varit sin tid på

Handelshögskolan, en period som han upplevde, till viss del, som förlorad tid eftersom han inte ångrar sitt avhopp idag och kan sägas ha genererat ett positivt beteende och attityd för att vilja jobba hårt. Ägare C har sedan ung ålder varit involverad i

företagsvärlden, vilket har påverkat mycket hans personlighet till att vilja ta egna beslut och inte vara beroende av andra, som han själv uttrycker det. För Ägare C är det

beteendet som har växt fram, om att varje dag ska vara som en ny dag med något spännande framför sig. Som det tidigare har redogjorts är Vd:n en utbildad person inom försvarsmakten och utbildningen kan minst sagt sägas ha påverkat hans beteende, som Aizen (2005) redogör: att situationer skapar ett visst beteende hos människor. För Vd:n däremot är drivkraften utmaningarna av att utföra sina uppdrag som han får serverat, vilket stämmer mycket väl med Bagozzi (1981) om att det finns en koppling mellan personligheten och attityden och att det influerar samt påverkar intentionen. Det vi kan sammanfatta är att intervjupersonernas tidigare upplevda situationer, i form av upplevda erfarenheter, har format deras attityd och avsikter i relation till deras jobb samt mål de har. Men också att dessa situationer har haft en effekt på deras personligheter.

För Cavazos (2013) är attityder inlärda pre-dispositioner som reagerar på ett fördelaktigt eller ofördelaktigt sätt, för att därefter framkalla interna reaktioner. Dessa attityder kan uppstå automatiskt och är oundvikliga när ny data om objektets attribut hämtas.

Schneider (1987) däremot väljer att beskriva att attityder tillsammans med känslor, erfarenheter och beteenden är faktorer som påverkar processerna i en

organisationsstruktur och att människor skapar själva arbetsplatsen. Ägare A berättar att hans inställning till internationalisering är positiv, vilket kan kopplas hans omättade hunger, men också nyfikenheten av att upptäcka vad som finns bortom Sverige. Med andra ord, framkallar hans interna reaktioner en fördelaktig attityd gentemot

internationalisering, vilket Schneider (1987) också redogör och som har betytt otroligt mycket för hur han väljer att se på sitt dagliga arbete. Speciellt, eftersom Ägare A anser att världen är överkomlig. Vi kan även se att den positiva attityden som Ägare B har mot en internationalisering är kopplad till hans tro på sina produkter som han själv anser vara unika men också att hårt jobb lönar sig, vilket Ägare B har fått erfara och kan förenas med vad Cavazos (2013) kallar för att framkalla interna reaktioner som antingen är positiva eller negativa. Föregående erfarenheter har både betytt och påverkat Ägare B personligen också, eftersom han ser idrotten som en bakomliggande faktorn för viljan

att både jobba hårt och knyta kontakter idag, vilket är i princip vad Schneider (1987) förklarar som påverkande faktorer för skapandet av arbetsplatsen. För Ägare C är i stället känslan av att kunna ta egna beslut dominerande och inte minst har erfarenheten av att ha utvecklats inom företagsbranschen varit avgörande, eftersom han inte finner att sin utbildning har varit till mycket hjälp inom sitt företagande, något som liknar, i vissa aspekter, det Schneider (1987) anser formar arbetsplatsen och strukturen. Däremot passar Schneider (1987) resonemang in väldigt bra på Vd:n eftersom han själv har erfarenhet av att driva företag, där det både har slutat bra och dåligt. Men också sin attityd och sitt beteende som har utvecklats genom sina år, främst från sin utbildning inom försvarsmakten, vilket tydligt kan märkas när Vd:n uttrycker sig om drivkraften av att utföra en utmaning ända fram till mål. Dock går det att beskåda att Vd:n inte är en person som lägger mycket vikt på nationell eller internationell expansion, utan endast att företaget ska utvecklas. Det vi konstatera är att trots att inga av intervjupersonerna vet hur deras produkter kommer att tas emot på en ny marknad, har dem en tro och en positiv inställning till det okända, vilket är något som liknar attityders inlärda pre-dispositioner, inte minst kan vi se detta samband inom alla intervjupersoner som verkar reagera på ett fördelaktigt sätt till ordet konsekvens. Eftersom alla associerade ordet konsekvens med möjligheter, fast på sina egna sätt. Ägare A definierade konsekvensen av en internationalisering som ökad lönsamhet, Ägare B som ökad försäljning av sina produkter, för Ägare C var konsekvensen ett växande företag och Vd:n tolkade detta som en bättre förståelse för kulturer, affärsetik och affärsmoral.