• Statens folkhälsoinstitut, tel.
08-449 88 22, fax 08-449 88 11, e-post: fhi@strd.se.
• Cancerfonden, tel 08-677 10 00, fax 08-677 10 01, e-post:
butiken@cancerfonden.se, www.cancerfonden.se.
• Sluta-röka-linjen, tel. 020-84 00 00, fax 08-517 780 75,
e-post: srl@smd.sll.se.
• Yrkesföreningar mot Tobaks kansli, tel 08-669 81 58, fax 08-669 81 65, e-post: professionals@globalink.org
Utländska hemsidor (fler finns på www.tobaksfakta.org)
• www.tobacco.who.int (WHO Tobacco free initiative)
• www.cdc.gov/tobacco (Office on Smoking and health, Centers for Disease Control and Prevention, USA)
• www.ensp.org (European Network for Smoking Prevention, Bryssel)
• www.ash.org.uk (Action on smoking and Health, Storbritannien)
• En hemsida för ungdomar är www.ragnarok.se.
Material
• Material om tobak, tobaksavvänj-ning, skolmaterial med mera finns i Folkhälsoinstitutets materialkata-log, www.fhi.se.
• Expertens bästa råd om att sluta röka/Expertens bästa råd om att slu-ta snusa. Beställ genom Folkhälsoin-stitutet eller ladda ned: www.fhi.se
• Fimpa dig fri. En självhjälpsbok för att sluta röka och snusa. Holm Ivarsson B, Nordström Torpenberg I. Gothia/Cancerfonden; 1998.
• Rökfri på jobbet. En verktygslåda för arbetsgivare som vill skapa en rökfri miljö och hjälpa anställda slu-ta röka. Hjärt-Lungfonden; 2004.
• Sluta-röka-linjens material: Affisch samt bordsställ med små kort kost-nadsfritt. Sluta-röka-linjens foldrar kan laddas ner från
www.slutarokalinjen.org.
• Sluta röka på sjukhus. En informa-tionsfolder till vårdpersonal och en till patienter. Läkare och Sjukskö-terskor mot Tobak, Hjärt-Lungfon-den; 2002.
• Sluta röka utan att gå upp i vikt.
Folkhälsoinstitutet;1995.
• Vägen till ett rökfritt liv. Handled-ning för läkare och annan sjukvårds-personal. Läkare mot Tobak; 2004.
• Vägen till ett rökfritt liv. Läkare ger råd om rökstopp. Patientbroschyr.
1. Curbing the epidemic: governments and the economics of tobacco control.
Series: Development in practice. The World Bank; 1999. http://www1.
worldbank.org/tobacco/reports.htm 2. Hälsorelaterade levnadsvanor. Vad vet
vi och vad behöver vi veta? Rapport 2003:17. Stockholm: Statens folkhäl-soinstitut.
3. Undersökningen av levnadsförhållan-den. Stockholm; Statistiska centralby-rån.
4. Medicinska födelseregistret, Epide-miologiskt Centrum. Stockholm: Soci-alstyrelsen
5. Arbetsmiljön 2001. Stockholm:
Arbetsmiljöverket och Statistiska cen-tralbyrån; 2002.
6. Personlig uppgift, Marie Norell. Stock-holm: Arbetsmiljöverket.
7. Peto R, Lopez AD, Boreham J, Thun M, Heath JRC. Mortality from smo-king in developed countries 1950–2000. Oxford University Press;
1994.
8. Brönnum-Hansen H, Juel K. Absten-tion from smoking extends life and compresses morbidity: A population based study of health expectancy among smokers and never smokers in Denmark. Tobacco control
2001;10:273-8.
9. Folkhälsorapport 2001. Stockholm:
Socialstyrelsen.
10. Wilhelmsen L, Rosengren A. Stor risk även i ”måttlighetsgrupperna”. Läkar-tidningen 2002;99:4966-73.
11. Patel JD, Bach PB, Kris MG. Lung cancer in US women. A contemporary epidemic. JAMA 2004;291:1763-8.
12. The World Health Report 2002: Redu-cing risks, promoting healthy Life.
Geneva: WHO; 2002.
13. Post A, Gilljam H. Tackla tobak.
Tobaksprevention i teori och praktik.
Lund: Studentlitteratur; 2003.
14. Hälsorelaterade levnadsvanor – vad vet vi och vad behöver vi veta? Rap-port 2003:27. Reviderad version.
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
http://www.fhi.se/shop/rapporter2003.
asp
15. Cancer i siffror 2001. Populärveten-skapliga fakta om cancer- dess före-komst, bot och dödlighet. Stockholm:
Cancerfonden och EpC/Socialstyrel-sen.
16. Miljöhälsorapport 2001. Stockholm:
Socialstyrelsen.
17. Nathell L. Some determinants of sick leave for respiratory disease – occupa-tion, asthma, obesity, smoking, and rehabilitation. Avhandling. Stockholm:
Karolinska Institutet; 2002.
18. Jansson SA, Andersson F, Borg S, Ericsson A, Jonsson E, Lundbäck B.
Cost of COPD in Sweden according to disease severity. Chest 2002
Dec;122(6):1994-2002.
19. Rökning och ohälsa i munnen. En evi-densbaserad kunskapssammanställ-ning. Rapport nr 157. Stockholm:
SBU; 2002.
20. MacFarlane GD, Herzberg MC, Wolff LF, Hardie NA. Refractory periodon-tits associated with abnormal polymor-phonuclear leukocyte phagocytosis and cigarette smoking. J Periodontol 1992;63:908-13.
21. Papapanaou PN, Lindhe J. Epidemio-logy of periodontal diseases. In: Lind-he J, Karring T, Lang N P, editors. Cli-nical periodontology and implant dentistry. 3rd edition. Copenhagen:
Munksgaard; 1997. pp. 69-101.
22. Johnson JG, Cohen P, Pine DS, Klein DF, Kasen S, Brook JS, Association between cigarette smoking and
anxie-bilaga 8
Referenser
ty disorders during adolescence and early adulthood. JAMA 2000 Nov 8;284(18):2348-51.
23. Breslau N, Peterson EL, Schultz LR, Chilcoat HD, Andreski P. Major depression and stages of smoking. A longitudinal investigation. Arch Gen Psychiatry. 1998 Feb;55(2):161-6.
24. Chassin L, Presson CC, Sherman SJ, Kim K. Long-term psychological sequ-elae of smoking cessation and relapse.
Health Psychol 2002 Sep;21(5):438-43.
25. Bo Söderpalm, Sahlgrenska Sjukhuset.
Källa: Tobak ELLER hälsa nr 1.
Stockholm; 2003.
26. Wickholm S, Galanti MR, Söder B, Gilljam H. Cigarette smoking, snuff use and alcohol drinking: Coexisting risk behaviours for oral health in young males. Comm Dent Oral Epid 2003;31:269-74.
27. Persson PG, Carlsson S, Svanstrom L, Ostenson CG, Efendic S, Grill V. Ciga-rette smoking, oral moist snuff use, and glucose intolerance. J Intern Med 2000;248:103-10.
28. Henningfield JE, Fant RV, Tomar SL.
Smokeless tobacco: An addicting drug.
Adv Dent Res 1997;11:330-5.
29. Benowitz NL. Systemic absorption and effects of nicotine from smokeless tobacco. Adv Dent Res 1997;11:336-41.
30. Benowitz NL. The role of nicotine in smoking-related cardiovascular disea-se. Review. Prev Med 1997;July-Aug;26(4):412-7.
31. Heir T, Eide G. Injury proneness in infantry conscripts undergoing a physi-cal training programme: Smokeless tobacco use, higher age, and low levels of physical fitness are risk factors.
Scandinavian Journal of Medicine and Science in Sports 1997;7:304-11.
32. England LJ, Levine RJ, Mills JL, Kle-banoff MA, Yu KF, Cnattingius S.
Adverse pregnancy outcomes in snuff users. Am J Obstet Gynecol 2003 Oct;189(4):939-43.
33. Nattie E, Kinney H. Nicotine, seroto-nine, and sudden infant death syndro-me. Am J Respiratory and Critical Care Medicine 2002;Vol 166(12):
1530-1.
34. Robertson PB, Walsh MM, Greene JC. Oral effects of smokeless tobacco use by professional baseball players.
Adv Dent Res 1997;11:307-12.
35. Andersson G, Axell T, Larsson A. Cli-nical classification of Swedish snuff dippers’ lesions supported by
histolo-gy. J Oral Pathol Med 1991;20:253-7.
36. Investing in health. World Develop-ment Report. World Bank. New York, NY: Oxford University Press; 1993.
37. Murray CJL, Lopez AD. The global burden of disease. Cambridge MA:
Harvard University Press; 1996.
38. Ezzati M, Lopez AD, Rodgers A, Van-der Hoorn S, Murray CJ. The compa-rative risk assessment collaborating group. Selected major risk factors and global and regional burden of disease.
Lancet 2002;360:1347-60.
39. Sjukdomsbördan i Sverige – en svensk DALY-kalkyl. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut; 1998.
40. Diderichsen F, Dahlgren G, Vågerö D.
Determinants of the burden of disease in the European Union. F-serien 24.
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut;
1997.
41. Lf-kalkylatorn. Stockholm: Lands-tingsförbundet; 2003.
www.lf.se/kalkylatorn/daly.htm 42. Bolin K, Lindgren B. Rökning –
pro-duktionsbortfall och sjukvårdskostna-der. Rapport nr R 2004:3. Stockholm:
Statens folkhälsoinstitut; 2004.
43. Roberts L. Do smokers pay for their sin? Utilisation of the social welfare system and distribution of costs and benefits among smokers and non-smo-kers in Sweden. Lunds universitets centrum för hälsoekonomi (LUCHE);
2001.
44. Jacobson L, Hertzman P, Löfdahl CG, Skoogh BE, Lindgren B. The econo-mic impact of asthma and chronic obstructive pulmonary disease (COPD) in Sweden in 1980 and 1991.
Respiratory Medicine 2000;94:247-55.
45. Lindström M, Jönsson E, Larsson K, Lundbäck B. Underdiagnosis of chro-nic obstructive pulmonary disease in Northern Sweden. Int J Tuberc Dis 2001;6(1):76-84.
46. Möller AM, Villebro N, Pedersen T, Tonnessen H. Effect of preoperative smoking intervention on postoperativ complications: A randomised clinical trial. Lancet 2002; Jan
12;359(9301):114-7.
47. Personlig uppgift, Johanna Adami, projektledare för "Kan rökavvänjning förebygga postoperativa komplikatio-ner?" – ett forskningsprojekt som star-tar vid fem Stockholmssjukhus under 2003.
48. Zoutman D, McDonald S, Vethanaya-gan D. Total and attributable costs of surgical-wound infections at a
Canadi-an tertiary-care center. Infect Control Hosp Epidemiol 1998;19:254-9.
49. Tandvården till 2010. Slutbetänkande av utredningen Tandvårdsöversyn.
Stockholm: SOU 2002:53.
50. Personlig uppgift, beräkningar gjorda av Björn Lindgren, Lunds universitets centrum för hälsoekonomi (LUCHE);
2003.
51. WHO Framework Convention on Tobacco Control. http://fctc.org.
52. Hälsa på lika villkor – nationella mål för folkhälsan. Slutbetänkande av Nationella folkhälsokommittén. Stock-holm: SOU 2000:91.
53. Nicotine addiction in Britain. Tobacco Advisory Group of the Royal College of Physicians. London: Royal College of Physicians of London; 2000.
http://www.rcplondon.ac.uk/pubs/
books/nicotine/index.htm
54. Metoder för rökavvänjning. Rapport 138. Stockholm: SBU; 1998.
55. Richard Doll i The Independent, 3 augusti 2002.
Källa: www.tobaksfakta.org 56. WHO European strategy for smoking
cessation policy. ESTC Series Paper 1.
Copenhagen; 2003.
57. Mål för folkhälsan. Proposition 2002/03:35. Stockholm; 2002.
58. Richardson K. Smoking, low income and health inequalities: Thematic dis-cussion document. Report for Action on Smoking and Health and the Health Development Agency; 2001.
59. Ohälsans trappa. Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen. Nr 50. Stock-holm: LO; 2001.
60. Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok 2002. Stockholm: Socialstyrelsen; 2002.
61. Beräkningar gjorda av Statens folkhäl-soinstitut; 2003.
62. Bjugård I. Tobaksfritt landsting – det breda perspektivet: En uppföljning av det tobakspreventiva arbetet i lands-tingen/regioner 2002. Rapport 2003:06.
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut;
2003.
Uppföljning: Vad har hänt sedan hös-ten 2002? Stockholm: Landstingsför-bundet; jan 2004.
63. Budgetproposition. Prop 2003/04:1.
Utgiftsområde 9. Stockholm; 2003.
64. It can be done. A smoke-free Europe.
Report of the first European Confe-rence on Tobacco Policy. WHO Regio-nal Publications, European Series, No 30. Madrid, 7–11 nov 1988.
65. Reducing tobacco use: A report of the Surgeon General. U.S. Department of
Health and Human Services. Centres for Disease Control and Prevention.
National Centre for Chronic Diseases Prevention and Health Promotion.
Office on Smoking and Health. Atlan-ta, GA; 2000.
66. Farrelly MC, Pechacek TF, Chaloupka FJ. The impact of tobacco control pro-gram expenditures on aggregate ciga-rette sales: 1981–2000. Journal of Health Economics 2003 Sept; vol 22(5):843-59.
67. A national action plan for tobacco ces-sation. The Subcommittee on Cessa-tion of the Interagency Committee on Smoking and health (ICSH). February 11, 2003.
68. Fiore MC, Croyle RT, Curry SJ, et al.
Preventing 3 million premature deaths and helping 5 million smokers quit: A national action plan for smoking cessa-tion. Am J Public Health 2004;94;205-29.
69. Fagerstrom K, Boyle P, Kunze M, Zatonski W. The anti-smoking climate in EU Countries and Poland. Lung Cancer 2001 Apr;32(1):1-5.
70. Personlig uppgift, Karl-Olof Fager-ström, Smokers information Center, opublicerade data från Smokers Sur-vey 2002. Undersökningen visade att 80 procent av svenskarna vill sluta röka, varav 37 procent inom 6 måna-der.
71. Liv och hälsa i Norrland. Befolknings-undersökning 2003 i Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norr-bottens län. http://www.livohalsa.nu/
72. Liv och hälsa i Västra Götaland.
Befolkningsundersökning 2003.
http://www.vgregion.se/loh2003/
73. Vad säger rökare om hälso- och sjuk-vården? Svenska Gallup på uppdrag av Nicorette; 2003.
74. West R. Getting serious about stop-ping. A report for No Smoking Day 1997. St George’s Hospital Medical School. March 1997.
75. Personlig uppgift, Jonas Grytberg, Pfi-zer; 2004. 300 000 personer köper nikotinläkemedel varje år.
76. Undersökningen av levnadsförhållan-den, SCB. Beräkningar gjorda av Sta-tens folkhälsoinstitut 2004. Bygger på data från ULF 1988/1989 resp.
1996/1997.
77. Mjörnheim J, Fagerström KO, Hermanson J, Raak R. Rökarna som kommer till vårdcentralerna vill sluta röka och dessutom få hjälp. Poster på Svenska Läkaresällskapets
Riksstämma; 2003.
78. Nicorette och TNS Gallup; 2003.
79. Zhu S, Melcer T, Sun J, Rosbrook B, Pierce JP. Smoking cessation with and without assistance: A population-based analysis. Am J Prev Med. 2000 May;18(4):305-11.
80. Galanti MR, Holm Ivarsson B, Helga-son AR, Gilljam H. Smoking cessa-tion: Gender on the agenda. Drugs:
education, prevention and policy 2002;Vol 9(1):71-84.
81. Surgeon General Report: The health consequences of smoking. Nicotine addiction. Surgeon General, United States, U.S. Government; 1988.
82. Diagnostic and statistic manual of mental disorders, DSM-IV. 4th ed.
Washington, DC: American Psychia-tric Association; 1994. Svensk över-sättning: MINI-D IV. Diagnostiska kri-terier enligt DSM-IV-TR. Danderyd:
Pilgrim Press; 2002.
83. Klassifikation av sjukdomar och hälso-problem 1997. Svensk version av Inter-national Statistical Classification of Diseases and related Health Problems, ICD-10. 10th Revision. Socialstyrel-sen; 1997.
84. Boyle, et al. Characteristics of smo-kers’ attitudes towards stopping. Eur J Pub Health 2000;10 suppl 3:5-14.
85. Andreasson S, Graffman K. Alkohol-prevention i primärvården. Patienter-na positiva till att frågor om alkohol och livsstil tas upp. Läkartidningen 2002;99:4252-5.
86. Barzilai DA, Goodwin MA, Zyzanski SJ, Stange KC. Does health habit counselling affect patient satisfaction?
Prev Med 2001;33:595-9.
87. Solberg LI, Boyle RG, Davidson G, Magnan SJ, Carlson CL. Patient satis-faction and discussing of smoking ces-sation during clinical visits. Mayo Clin Proc 2001;76:138-43.
88. Helgason AR, Tomson T, Lund KE, Galanti R, Ahnve S, Gilljam H. Fac-tors related to abstinence in a telepho-ne helplitelepho-ne for smoking cessation. (In press.) Europ J Publ Health.
89. Hälso- och sjukvårdslag (SFS 1982:763).
90. En tydligare roll för hälso- och sjuk-vården i folkhälsoarbetet. Betänkande av HSU 2000. Stockholm; SOU 1997:119.
91. En hälsoinriktad hälso- och sjukvård.
Underlagsrapport 15. Stockholm:
Nationella folkhälsokommittén; 2000.
92. Enkätundersökning till allmänläkare i
Sverige juni–augusti 2003 utförd av Asgeir Helgason. Stockholm: Centrum för tobaksprevention.
93. Tobaksvanor bland Vårdförbundets medlemmar och anställda – enkät-undersökning 2003.
http://www.vardforbundet.se.
94. Enkätundersökning utförd av Statens folkhälsoinstitut, riktad till samtliga primärvårdscentraler i juni-augusti 2003.
95. Hjälp att sluta röka är en bristvara för landets lungsjuka. Dagens Medicin 2002;11:19.
96. Perk J, Johansson P. Rehabilitering och sekundär prevention vid krans-kärlssjukdom – Patientföreningens kartläggning har gett en bättre efter-vård. Läkartidningen 2002;99:5075-80.
97. Pressmaterial innehållande resultat av enkätundersökning 2002 av omhänder-tagandet vid hjärtrehabilitering vid landets sjukhus. Hjärt-och Lungsjukas Riksförbund; 2003.
98. Personlig uppgift, Maria Rankka.
Stockholm: Centrum för tobakspre-vention.
99. Helgason A, Lund KE. General prac-tioners’ perceived barriers to smoking cessation – results from four Nordic countries. Scand J Public Health 30:141-7.
100. Helgason AR, Lund KE, Adolfson J, Axelsson S. Tobacco prevention in Swedish dental care. Community Dent Oral Epidemiol 2003 Oct;31(5):378-85.
101. Rapport om apoteksanställda farma-cevters uppfattning om tobak och rök-avvänjning. BRD marknadsinforma-tion, Stockholm. Januari 1999.
Uppdragsgivare Sveriges Farmaceut-förbund.
102. Nordström Torpenberg I. Tobaksva-nor, attityder till tobak och praktiskt tobaksförebyggande arbete bland sjuk-sköterskor i Sverige 1998. Magister-uppsats. Linköpings universitet; 2000.
103. Wramner B. Behov, utbud och utveck-ling avseende akademisk folkhälsout-bildning i Sverige. Underlagsrapport nr 14. Stockholm: Nationella folkhäl-sokommitten; 1999.
104. Rökfria barn – en rapport. De första tio åren. Stockholm: Cancerfonden, Hjärt-Lungfonden och Statens folkhäl-soinstitut; 2002.
105. Hopkins DP, Briss PA, Ricard CJ, Hus-ten CG, Carande-Kulis VG, Fielding JE, Alao MO, McKenna JW, Sharp DJ, Harris JR, Woollery TA, Harris KW;
Task Force on Community Preventive
Services. Reviews of evidence regar-ding interventions to reduce tobacco use and exposure to environmental tobacco smoke. Am J Prev Med. 2001 Feb;20(2 Suppl):16-66.
106. Wickholm S. Att snusa – ett omdebat-terat tobaksbruk. Rapport nr 5. Stock-holm: Centrum för tobaksprevention;
2003.
107. Gilljam H, Rankka M, Langworth S.
Smokeless tobacco cessation with NRT: A feasibility study. Stockholm:
Centrum för tobaksprevention, Karo-linska Institutet. (Ej publicerad.) 108. Policy recommendations for smoking
cessation and treatment of tobacco dependence. WHO; 2003.
109. Läkemedelsverkets läkemedelsmono-grafi Zyban 29 maj 2000.
110. Treating Tobacco Use and Dependen-ce. US Department of Health and Human Services; 2003.
http://hstat2.nlm.nih.gov/
download/619013361904.html 111. Guidance on the use of nicotine
repla-cement therapy (NRT) and bupropion for smoking cessation. National insti-tute for Clinical Excellence; March 2002. www.nice.org.uk
112. McNeill A, Hendrie A. Regulation of nicotine replacement therapies: An expert consensus. An initiative of the European Partnership project to redu-ce tobacco dependenredu-ce. WHO. Regio-nal Office for Europe; 2001.
113. Maguire TA, Mc Elnay JC, Drum-mond A. Evaluation of the efficacy of community based smoking cessation service. Addiction 2001;96:325.
114. Priorities and planning Framework 2003–2006: Improvement, expansion and reform. London: Department of Health (2002a); 2002. http://www.doh.
gov.uk/tobacco/cessation.htm 115. Bauld L, Chesterman J, Judge K,
Pound E, Coleman T – on behalf of the English Evaluation of Smoking Cessation Services (EESCS). Impact of UK National Health Service smo-king cessation services: Variations in outcomes in England. Tobacco Con-trol 2003;12:296-301.
116. Adherence to long-term therapies.
Evidence for action. WHO; 2003.
117. Curry SJ, Grothaus LC, McAfee T, Pabiniak C. Use and cost effectiveness of smoking-cessation services under four insurance plans in a health main-tenance organisation. The New Eng-land Journal of Medicine 2003;10:
673-9.
118. Personlig uppgift, Katarina Liljedahl.
Apoteket AB; dec. 2003.
119. Lancaster T, Stead LF. Self-help inter-ventions for smoking cessation. The Cochrane Library 2003, Issue 4.
120. Isacson D, Bingefors C, Ribohn M.
Quit smoking at the pharmacy – an evaluation of a smoking cessation pro-gramme in Sweden. Journal of Social and Administrative Pharmacy 1998;15(3):164-73.
121. Personlig uppgift, Matz Larsson.
Tobakspreventiva enheten, Universi-tetssjukhuset i Örebro.
122. Hjalmarson A. Smoking cessation.
Evaluation of supportive strategies with special reference to nicotine replacement therapy. Dissertation.
Göteborg: Dept of Internal Medicine, Sahlgrenska Hospital; 1996.
123. Personlig uppgift, Anna Svensson.
Årekliniken; 2004.
124. Parrott S, Godfrey C, Raw M, West R, McNeill A. Guidance for commissio-ners on the cost effectiveness of smo-king cessation interventions. Thorax 1998;53(Suppl 5, Part 2):S1-38.
125. Tomson T, Gilljam H, Helgason AR.
Quitline in smoking cessation – a cost-effectiveness analysis. (Accepted.) International Journal of Technology Assessment in Health Care.
126. Taylor DH Jr, Hasselblad V, Henley SJ, Thun MJ, Sloan FA. Benefits of smoking cessation for longevity. Am J Public Health 2002 Jun;92(6):990-6.
127. Burns D. Cigarette smoking among the elderly: Disease consequences and the benefits of cessation. American Jour-nal of Health Promotion
2000;14(6):357-61.
128. Personlig uppgift. Läkare mot Tobak, Hans Gilljam; Sjuksköterskor mot Tobak, Yvonne Höjer; Tandvård mot Tobak, Seppo Wickholm; Farmaci mot Tobak, Berith Brådström, respektive Psykologer mot Tobak, Margareta Pantzar. 2003.
129. Carlzon M, Backstig L. Beskrivning av vårdcentralernas tobaksavvänjning inom Jönköpings län. Folkhälsoavdel-ningen, Landstinget i Jönköpings län;
2003.
130. Personlig uppgift, Göran Boethius.
Tobakspreventiva enheten, Östersunds Sjukhus; 2003.
131. Personlig uppgift, Hans Gilljam. Cen-trum för tobaksprevention, Stockholm läns landsting; 2003.
132. Prislistor från landstingen 2003. I pris-listan från Akademiska sjukhuset i
Uppsala anges olika paketpriser för kranskärlsoperationer från 104 000 till 143 000 kronor. I paketet ingår opera-tion, anestesi, vårddygn på vårdavdel-ning samt 2 dygn alt 1 TIVA-dygn.
133. Tobaksfritt landsting. Underlag till policydokument. Yrkesföreningar mot Tobak; 2004.
134. Rökfri på Jobbet. Verktygslåda för arbetsgivare. Stockholm: Hjärt-Lung-fonden i samarbete med Statens folk-hälsoinstitut; 2004.
www.tobaksfakta.org
135. Bjugård I. Västernorrland rökfritt landsting. Utvärdering 10 år efter beslutet. Rapport nr 42. Härnösand;
1999.
136. Uppgifter från Landstingsförbundet;
2003.
137. Personlig uppgift, Göran Boethius;
2003. Medarbetarundersökning 2002.
Jämtlands läns landsting/TEMO.
138. Tobak och motion. En undersökning av Landstingspersonalens vanor.
Landstinget i Jönköpings län; April 2002.
139. Personlig uppgift, Ingrid Edvardsson;
2003. Ur undersökningen Rökfritt landsting i Kronoberg 10 år 1988–1998.
140. Bolinder G, Himmelman L, Johansson K. Svenska läkare röker minst i värl-den. Ny studie av tobaksvanor och attityder till tobak. Läkartidningen 2002;99:3111-7.
141. Personlig uppgift, Agneta Hjalmarson;
2003. Undersökning genomförd bland Sveriges psykologer; 2002.
142. Uhrbom E, Halling A, Bjerner B.
Tandvårdspersonalens tobaksvanor och tobaksförebyggande arbete. Tand-läkartidningen 1997;89:47-53.
143. Pharmacists against smoking. Europ-harm Forum. Research report 2001;WHO. EUR 01/5025372.
144. Hvitfeldt T, Andersson B, Hibell B.
Skolelevers drogvanor 2003. Rapport 2003:77. Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN; 2003.
145. Olika villkor – olika hälsa. En studie bland invandrare från Chile, Iran, Polen och Turkiet. Rapport 2000:3.
Stockholm: Socialstyrelsen; 2000.
146. Tobaksbruk i Sverige 2001–2002.
Stockholm: Forskningsgruppen för Samhälls- och Informationsstudier, FSI.