”Nyårslöftet” har 2–3 procents chans att lyckas om man mäter ett år efter rökstoppsförsöket (54). Av alla rök-stoppsförsök utan hjälp resulterar allt-så 97–98 procent i återfall inom ett år.
Med professionell behandling kan resultatet tiodubblas och mer intensivt stöd ger bättre resultat (54, 108).
KORT RÅDGIVNING / MOTIVERANDE SAMTAL
Vetenskapliga studier visar att en kort strukturerad rådgivning inom vården är grunden för en framgångsrik påver-kan på rökare för att hjälpa dem att sluta (54). Om man konsekvent inom vården ger kortfattade råd under fem minuter eller till och med mindre skul-le man sannolikt fördubbla antaskul-let lyckade rökstoppsförsök.
SJÄLVHJÄLPSMATERIAL
Självhjälpsmaterial – till exempel en folder om hur man slutar röka på egen hand – ger små effekter, men är bättre än att inte göra någonting alls (108).
Eftersom de utgör en så billig inter-vention som kan nå många, anses självhjälpsmaterial ändå spela en vik-tig roll för dem som hälso- och sjuk-vården inte når och för att öka moti-vationen att sluta röka och söka behandling (74). Som komplement till behandling tycks självhjälpsmaterial inte ge någon extra effekt; det är den individuella rådgivningen som är vik-tig (119).
SLUTA-RÖKA-LINJEN
Sluta-röka-linjen arbetar med sam-talsstöd för rökare och snusare via
telefon i kombination med att man rekommenderar läkemedel i de fall då detta är befogat. Resultatet ett år efter första kontakten ligger på nästan 25 procent rökfria (88). Var femte som ringer till telefonlinjen har redan gjort sitt rökstopp, men har olika problem och fruktar återfall. Av dessa är drygt 50 procent rökfria ett år senare.
BEHANDLING HOS
SPECIALUTBILDAD PERSONAL
Med personligt anpassat professionellt stöd av specialutbildad personal – tobaksavvänjare – kan man öka möj-ligheten att lyckas till 30–40 procent (54). Sådan utbildad tobaksavvänj-ningspersonal bör framför allt finnas i primärvården, men också på andra arenor. Man bör kunna få stöd där det faller sig naturligt, till exempel inom tandvården om man genomgår tand-behandling, i mödrahälsovården om man är gravid, i slutenvården om man behandlas där och exempelvis är inlagd för en operation.
Erfarenheter från svenska apotek visar att i de rökavvänjningsgrupper som startade 1994 av specialutbildade farmaceuter var andelen rökfria delta-gare efter ett år 33 procent (120).
RÖKAVVÄNJNINGSMOTTAGNING
De högsta avvänjningssiffrorna erhål-ler man med specialistbehandling vid rökavvänjningsmottagningar. Sådana mottagningar finns endast på ett fåtal platser i landet. Rökarna är vanligen remitterade till dessa mottagningar på grund av en rökningsrelaterad sjuk-dom eller andra problem som gör behandlingen komplicerad. Efter ett år är mellan 30–40 procent av rökarna rökfria (54,121,122).
Rökavvänjningsmottagningarnas patienter utgör dock en selekterad grupp som inte kan jämföras med nor-malbefolkningen med bland annat hög medelålder och stor andel människor som rökt under lång tid, det vill säga de är högkonsumenter av tobak och Jag är för gammal för att sluta röka.
Det lönar sig att sluta röka även långt upp i åren. Rökstopp har dramatiskt positiva effekter för hälsan. Efter 5 år är risken för hjärtinfarkt lika med icke-rökarens. Risken halveras för lungcan-cer efter 10 år och för canlungcan-cer i matstru-pe och munhåla efter 5 år (126). Är man över 60 år kan man inte räkna med en total återhämtning hos hjärta, blodkärl och lungor, men man reduce-rar ändå risken att behöva dö, eller leva handikappad, i sviter av rökningen (127).
MYTFAKTA
har problem med hälsan. En långtids-uppföljning 5–7 år efter terapistart på en sådan svårbehandlad patientgrupp visade att cirka 40 procent var rökfria (80).
Vid Årekliniken i Jämtland har man sedan många år ett intensivt internat-baserat program för patienter med avancerad astma eller KOL. Utvärde-ring visar att drygt 50 procent är rök-fria efter ett år (123).
Kostnadseffektivitet
All form av rökavvänjning bedöms vara mycket kostnadseffektiv. Kostna-den per vunnet levnadsår ligger betyd-ligt under de flesta andra interventio-ner som görs för att förbättra män-niskors hälsa och förlänga den
förvän-tade livslängden (56, 65, 124). Kostna-den per vunnet levnadsår är 3 000–
10 000 kr för rådgivning till den som önskar sluta röka (54).
Som jämförelse kan nämnas att kostnaden per vunnet levnadsår vid behandling av förhöjt blodtryck hos medelålders människor är 150 000 – 200 000 kr (54). Preliminära data från en analys av Sluta-röka-linjen pekar på en kostnad per vunnet levnadsår som ligger mycket lågt (125).
Rådgivning om rökstopp för att för-hindra för tidig död i hjärt- kärlsjuk-domar är således mycket kostnadsef-fektiv i jämförelse med allmänt förekommande behandlingar med samma mål, till exempel av högt blod-tryck och högt kolesterol.
Tabell 3. Andel lyckade rökstoppsförsök ett år efter försöket, med olika metoder (54, 88).
Rökavvänjningsmetod Andelen rökfria (procent)
1 år efter rökstoppet
På egen hand 2–3
Kort rådgivning 5
Kort rådgivning + nikotinläkemedel 10
Sluta-röka-linjen + nikotinläkemedel 25
Behandling hos utbildad rökavvänjare + nikotinläkemedel 30–40
KORT ARE
LIV
I dag vet vi alltså att många människor vill ha hjälp från hälso- och sjukvården att sluta med tobak, att rökavvänjning är mycket kostnadseffektivt och att personal inom vården vill arbeta med frågan. Bedömningen är dock att utbudet av hjälp trots det är för litet, samtidigt som det utbud som finns inte marknadsförs tillräckligt. Varningstex-ter på cigarettpaketen från år 2003 innehåller dessutom en uppmaning om att man ska fråga sin doktor eller sitt apotek om vart man kan vända sig för att få rökavvänjning. Det gör det extra viktigt för hälso-, sjukvårds- och apotekspersonal att ha kunskap om var avvänjningshjälpen finns.
De organisatoriska och strukturella förutsättningarna för att tillhandahålla en god nivå av tobaksavvänjning tycks ofta saknas. I rapporten Tobaksfritt landsting (62) där uppfattningar från beslutsfattare och politiker i landsting-en redovisas, framhålls dock från många politiker att tobaksprevention bör vara en prioriterad fråga.