Beställningskvantitet och frekvens

I analysen av omloppslagret kom vi fram till att huvuddelen av artikelnumren bör ha kvar den frekvens som ligger inlagd i systemet medan frekvensen för resten av artikelnumren bör ändras. Enligt Hellberg (1992) innebär en högre frekvens att en mindre kvantitet kan beställas vilket medför att den genomsnittliga lagernivån minskar vilket i sin tur medför att utrymme i lagret kan frigöras. Genom att ändra frekvensen för de artikelnummer som enligt analysen fick en annan föreslagen frekvens bör BT kunna frigöra lagringsutrymme i ankomstlagret.

Vid en analys av de i systemet inlagda frekvenserna kom vi fram till att det fanns fler frekvenser i systemet än de fyra som volymvärdesklassificeringen anger. Huvuddelen av de i systemet inlagda frekvenserna ligger dock runt de fyra ”riktiga” frekvenserna. Men att endast använda fyra frekvenser skulle innebära att en stor del av artiklarna hamnar på lägre frekvenser än vad som nu används. I analysen kom vi fram till att om frekvenserna sätts enligt riktvärdet att minska täcktiden ökar frekvenserna generellt sett vilket även gör att beställningskvantiteterna minskar. Detta tillsammans gör, enligt teorin, att omloppslagret kan minskas. Med denna bakgrund anser vi att den frekvens som ger den minsta täcktiden bör användas av den i systemet inlagda frekvensen och frekvensen enligt volymvärdet.

Det glapp som för vissa artikelnummer fortfarande finns mellan täcktid och frekvens har vi funnit beror på den orderkvantitet (multipel) som finns inlagd i systemet. De artikelnummer som har orderkvantiteter (multiplar) som gör att behovskvantiteten skiljer sig från den verkliga beställningskvantiteten bör utvärderas för att se om multiplarna kan arbetas om så att skillnaden mellan dessa två faktorer blir mindre. Detta skulle i så fall innebära att beställningskvantiteten kan anpassas bättre efter behovet. Anledningar till att det finns orderkvantiteter (multiplar) är att leverantören tillverkar denna kvantitet i en batch d v s ekonomiska skäl för leverantören, BT vill ha

denna kvantitet p g a att det i en pall eller kartong ryms denna kvantitet samt att ekonomiska skalfördelar kan finnas i ett avtal mellan leverantör och BT.

För de artikelnummer vars frekvens och täcktid stämmer överens bör en allmän utredning göras för att se om frekvenserna kan sänkas ytterligare framför allt för artikelnummer som tar stor plats.

Att höja leveransfrekvenser och minska beställningskvantiteter innebär att lagernivåerna minskar och lagringsutrymme frigörs. Det finns dock ett antal faktorer att ta hänsyn till när leveransfrekvenser och beställningskvantiteter ska ändras.

Vid en höjning av leveransfrekvensen måste en avvägning göras, enligt Persson och Virum (1998), mellan transportkostnader och lagerhållningskostnader för att se vilket som är mest lönande. Även vid bestämning av beställningskvantitet bör hänsyn tas till olika kostnader såsom lagerhållningskostnader, påfyllnadskostnad samt bristkostnader. Den beställningskvantitet som ger de lägsta kostnaderna bör väljas. Här bör även ekonomiska skalfördelar nämnas. En anledning till att orderkvantiteter (multiplar) fanns på BT var ekonomiska skalfördelar. Om beställningskvantiteten minskas kan detta innebära att de ekonomiska skalfördelar som tidigare fanns sänks eller i värsta fall försvinner helt. Slutsatsen av detta blir att vid en förändring av leveransfrekvens och beställningskvantitet måste hänsyn tas till hur olika kostnader påverkas av förändringen så att denna del inte påverkas på ett alltför negativt sätt.

Tersine (1994) säger att beställningskvantiteterna bör sänkas med stor försiktighet. Detta eftersom en sänkning kan innebära att en brist uppkommer vilket sänker servicenivån. Vidare säger Tersine (1994) att om beställningskvantiteten ska minskas samtidigt som servicenivån ska bibehållas bör säkerhetslagret ökas. Även andra författare (Lumsden, 1998, Aronsson et al, 2003) talar om hur minskade lager kan påverka ett företag negativt. Mindre lager medför att det blir allt viktigare att leveranspålitligheten är hög d v s att leveransen kommer på utsatt leveransdatum. Är leveransen för sen orsakar det brist i produktionen vilket gör att servicenivån sjunker vilket i sin tur kan leda till att säkerhetslagret måste ökas. När tidskraven ökar blir även informationsutbytet mellan leverantör och kund viktigare. På samma sätt är det viktigt att leveranssäkerheten är hög d v s att inget är fel i leveransen. För att kunna minska omloppslagret genom att minska beställningskvantiteten och öka leveransfrekvensen bör BT se till att de faktorer som påverkar säkerhetslagret, t ex leveranspålitlighet och leveranssäkerhet, är höga så att säkerhetslagret inte behöver ökas för att kompensera det mindre omloppslagret.

Att öka leveransfrekvenserna och minska beställningskvantiteterna kan innebära stora förändringar vilket ställer vissa krav på kund och leverantör. Enligt Hellberg (1992) bör leverantören, för att anpassa sig, antingen tillverka mindre partier eller vara beredd att hålla lager hos sig för att möjliggöra tätare leveranser till kund. Om leverantören väljer att hålla lager för att kunna minska levererade kvantiteter till kund blir det en negativ trend enligt ett supply chain-tänkande för vilket syftet är att optimera resultatet för hela materialkedjan inte bara för enskilda företag. Även tillverkning av mindre partier kan vara negativt för leverantören om det är mest ekonomiskt för denne att producera en bestämd kvantitet vilken inte motsvarar den förändrade partistorleken. Av kunden krävs det att leverantören fortlöpande informeras om förändringar så att de kan klaras av utan några problem. En annan förutsättning för att kunna ändra frekvensen är att kundens produktion använder en pullstrategi istället för en pushstrategi när det gäller genomflödet av material. BT går mer och mer mot en pullstrategi, i och med införandet av förbrukningsstyrd produktion i fler produktionsgrupper, vilket är bra om frekvensen ska ökas. En tredje förutsättning är att hänsyn tas till transportkostnader vilket redan har tagit upp ovan. Slutsatsen blir att det är viktigt att BT vid en eventuell förändring av frekvens och beställningskvantitet tar hänsyn till hur leverantören påverkas av förändringen.

Då syftet med vårt arbete var att ge förslag på hur BT kan minska utrymmet i ankomstlagret vill vi även rekommendera att hänsyn tas till stora artiklar. För dessa artiklar rekommenderar vi att BT ser över frekvenserna för att se om dessa kan sänkas ytterligare för att frigöra utrymmet i ankomstlagret.