Faktorer som påverkar utrymmesbehovet i lager

Enligt Lambert et al (1998) kan flera olika faktorer sägas påverka hur stort lager som behövs. De som anses vara de viktigaste är:

Kundservicenivå

Marknaden/marknadernas storlek Antal produkter som lagerförs Produkternas storlek

Materialhanteringssystemet som används Produktionshastighet (takttid) Produktionsledtid Ekonomiska skalfördelar Lagerlayout Behov av lagergångar Kontorsområde i lagret Hyllsorter som används

Efterfrågemönster och efterfrågenivå

Kundservicenivån påverkar storleken på lagret då en ökning av den kräver mer lagringsutrymme eftersom förvaring krävs för en större lagernivå. För att öka servicenivån krävs ökat lager. Samtidigt påverkar storleken av marknaden som lagret skall försörja med material hur stort lager som behövs eftersom en ökning av antalet marknader eller storleken på marknaden medför att större plats för lagret behövs. Man behöver då öka lagernivån för att kunna försörja den större marknaden med material. Nästa faktor som Lambert et al (1998) anser påverkar hur stort lager som behövs är antalet produkter som lagerförs. Detta beror på att ett ökat antal produkter eller

produktgrupper, framför allt produkter som skiljer sig mycket åt, kräver större plats i lagret då varje artikel behöver lagerhållas i någon utsträckning. Detta har samhörighet med standardisering av artiklar vilket Olhager (2000) nämner. Vid standardisering försöker man skapa fler användningsområden för samma artikel så att denna kan ersätta andra artiklar. Detta medför att antalet artiklar som skiljer sig åt minskar vilket medför att lagernivåerna minskar. Samtidigt förenklas inköpen då färre artikelnummer kan köpas i större kvantiteter och lagerytan kan även utnyttjas bättre. Ytterligare en faktor som enligt Lambert et al (1998) påverkar hur stort lager som behövs är storleken på produkterna som lagerförs då stora produkter tar större plats än mindre.

Även materialhanteringssystemet som används avgör hur stort lager som behövs. Detta avser främst om ett manuellt eller automatiserat system används. Framför allt medför användning av manuella system ökat lagerutrymme. Detta har bl a att göra med den utrustning som används vid hantering av material i lagret. Valet av trucktyp för att hantera material i lagret påverkar t ex hur stor lagerarea som behövs då olika trucktyper kan användas och utnyttja lagerplatsen på olika sätt. Användning av låglyftande truckar medför t ex att inte lagerutrymmet kan utnyttjas så mycket på höjden medan en truck som kan användas i smala gångar möjliggör användande av fler lagerställage och därför större utnyttjande av lagerutrymmet. Därför avgör även vilka typer av gångar som behövs hur stort lager som krävs.

Detta hör även samman med den lagerlayout som används, en bra layout ökar utnyttjandet av det tillgängliga utrymmet och därigenom påverkas hur stort lager som behövs. I samband med detta bör även typ av lagerplats som används nämnas. Enligt Lumsden (1998) och Aronsson et al (2003) finns det två typer av lagerplatser, fasta och flytande. En fast lagerplats innebär att varje artikel har en förutbestämd lagerplats både när det gäller omsättningslager och säkerhetslager. Ett fast pallplatssystem ger en stor lagervolym men med minimal administration. Flytande lagerplats innebär däremot att en pall kan placeras på första bästa lediga lagerplats enligt något sorts prioriteringssystem. Lagerplatserna kan då utnyttjas mer effektivt vilket kan medföra att ett lägre antal lagerplatser används. Men samtidigt som lageryta kan frigöras måste det finnas ett avancerat administrativt system som håller reda på lagringsplatserna. Både Aronsson et al (2003) och Lumsden (1998) visar att lagerutrymmet kan utnyttjas upp till ca 40 % bättre vid flytande pallplatssystem. Men Lumsden (1998) säger samtidigt att skillnaden inte är så stor i praktiken men att verkligheten närmar sig teorin ju fler artikelnummer som läggs in i det flytande systemet.

Det finns även ett blandsystem som använder fasta plockplatser och flytande platser i bufferten. Det är främst företag som inte har automatiserade lager som använder blandsystem. Lagervolymen ligger någonstans mellan de båda andra systemen.

Typen av ställage och hyllor avgör också hur stor yta som behövs i lagret. Lagringsplatser som sväljer mycket och inte tar så stor plats möjliggör t ex ökat utnyttjande av ytan och därför blir behovet mindre. Höga ställage som tillåter lagring på höjden ger också mindre ytbehov. Vilka typer av lagringshyllor som är lämpliga avgörs delvis av typen av artiklar.

Produktionens takttid och ledtid avgör också hur mycket lager som behövs. Vid ökade ledtider behövs större lagernivåer för att täcka efterfrågan i nästkommande led medan en låg takttid i produktionen också medför att större lagernivåer behövs då inte produkterna färdigställs i tillräckligt snabb takt. Båda dessa faktorer påverkar därigenom hur stort lager som behövs.

Ekonomiska skalfördelar påverkar behovet av lagerutrymme då t ex mängdrabatter vid inköp gör det fördelaktigt att beställa större kvantiteter och i stället lagra artiklarna längre. Tersine (1994) för ett liknande resonemang. Samtidigt kan skalfördelar finnas i produktionen om omställningskostnaderna blir för höga vid tillverkning av mindre satser vilket medför att större satser tillverkas. Båda dessa typer av skalfördelar leder till ökade lagernivåer och därigenom större behov av lagerutrymme.

Om kontor eller liknande finns eller skall finnas inom lagerområdet påverkas också storleksbehovet. Utan kontor behövs mindre yta.

Den sista faktorn som Lambert et al (1998) tar upp som påverkar utrymmesbehovet är hur efterfrågemönstren och storleken på efterfrågan ser ut. Om efterfrågan varierar eller om den är svårbedömd måste lagernivåerna generellt sätt vara högre. Detta är också sant om efterfrågan är stor vilket medför att större lagringsutrymme behövs.

Utöver ovanstående faktorer nämner även Lambert et al (1998) lageromsättningshastigheten som en påverkande faktor på utrymmesbehovet. Låg omsättningshastighet innebär ökad lagernivå vilket i sin tur innebär behov av större lagerutrymme. Maximering av direktleverans till kund påverkar enligt Lambert et al (1998) också lagerstorleken då fler direktleveranser minskar lagernivåerna och därmed behovet av lagringsutrymme.

3.5 Lagerstyrning

Syftet med lagerstyrning är att ge lagom stora lager. Lagerstyrningen skall innebära att efterfrågan tillgodoses utan för många brister samtidigt som man strävar efter att hålla nere kapitalbindningen och ha låga beordringskostnader (Axsäter, 1991). Dessa faktorer beskriver även Persson och Virum (1998) som de viktigaste som måste avvägas när lagerstyrningen utformas. Avvägningen mellan dessa kostnader och kundservice nämner även Lambert et al (1998).

För att uppnå detta mål skall lagerstyrningssystemet enligt Axsäter (1991) tala om när lagret behöver fyllas på och med hur mycket. Han skriver vidare att då ledtiden, tiden från beställning till leverans, ofta är lång behöver man basera beställningarna på prognoser (framtida tänkta efterfrågan). Detta medför, även enligt Persson och Virum (1998), att prognossystem blir viktiga för att få en effektiv lagerstyrning.

Enligt både Persson och Virum (1998) och Axsäter (1991) kan besluten rörande lagerstyrning delas in i två problem:

1. Bestämning av beställningsmängd (partiformning) och beställningsfrekvens 2. Bestämning av storleken på säkerhetslager (här nämner även Axsäter (1991)

bestämning av beställningspunkt)

Beställningsmängden bör, enligt dessa författare, bestämmas med hänsyn till de totala kostnaderna. De kostnader som bör tas hänsyn till är lagerhållningskostnader, påfyllnadskostnader samt bristkostnader (servicekrav) och beställningsmängden skall ge de totalt sett lägsta kostnaderna (Persson och Virum,1998, Axsäter, 1991, Olhager, 2000).

Vid bestämning av storleken på säkerhetslagret är det flera faktorer som skall tas hänsyn till. Förutom att säkerhetslagret skall täcka osäkerheter i efterfrågan under ledtiden (prognosfel), behövs även säkerhetslager för att täcka osäkerheter i ledtid från leverantören och osäkerheter i det registrerade lagersaldot (Persson och Virum, 1998). Samtidigt bestämmer den servicenivå man vill hålla gentemot efterföljande steg hur stort säkerhetslager som behövs (Olhager, 2000). När storleken på säkerhetslagret bestämts är det sedan enligt Axsäter (1991) inte svårt att bestämma beställningspunkten då man endast lägger till prognosen för åtgången under ledtiden.