Leveransfrekvens och beställningsmängd

Enligt Hellberg (1992) och Lambert et al (1998) medför en högre leveransfrekvens med mindre beställningskvantitet per leverans att omloppslagret kan minskas. Därför ställdes frågan hur leveransfrekvenserna och beställningskvantiteterna på BT kan förändras så att lagernivån i omloppslagret minskar. För att besvara denna fråga ställdes flera frågor som i sin tur besvarades i empirikapitlet. Resultatet av dessa frågor gav oss den tabell som ses i bilaga D.

I bilaga D ses att de verkliga beställningskvantiteterna medför täcktider som skiljer sig från respektive frekvens för flera artikelnummer. Ett exempel på detta är artikelnummer 202350 där täcktiderna vid de två olika frekvenserna i båda fallen skiljer sig avsevärt från frekvenserna (tiden mellan leveranser). Detta innebär att de verkliga beställningskvantiteterna räcker längre än vad som skulle önskas enligt frekvenserna och det behov de genererar. Eftersom täcktiden är större än frekvensen innebär detta att det behövs extra lagringsutrymme då artiklarna ligger längre i lager. Att täcktiden är längre än vad frekvensen anger beror på att det finns en orderkvantitet (multipel) närvarande som medför att den verkliga beställningskvantiteten blir större än den mängd artiklar som det finns behov av. Tabell 7.4 visar exempel på hur de verkliga beställningskvantiteterna kan skilja sig från det behov som finns för en period (behovskvantitet) med avseende på behov ett år.

Tabell 7.4: Exempel på skillnader mellan verklig beställningskvantitet och behovskvantitet.

Artikel- nummer FWbef Behovs- kvantitet Order- kvantitet Verklig Beställningskvantitet Behov- 1-år 10099 1 11 125 125 520 11475 1 30 45 45 1462 17605 6 23 15 30 182 17606 2 15 10 20 364

Då täcktiden räknats fram såg vi mönster som gjorde att vi kunde dela in artikelnumren i olika grupper beroende på hur deras frekvenser och täcktider såg ut.

Det första mönstret vi kunde se var att flera artikelnummer hade samma frekvens inlagd i systemet som de skulle ha enligt volymvärdet. Inom denna grupp fann vi två undergrupper. En där artikelnumren hade en täcktid som överensstämde med frekvensen och en där täcktiden inte stämde överens. För den grupp där täcktid och frekvens stämmer överens motsvarar frekvensen den tid den verkliga beställningskvantiteten räcker samt att den nu i systemet inlagda frekvensen stämmer överens med volymvärdesklassificeringen. Dessa artikelnummer anser vi inte är aktuella att ändra frekvens för eftersom den i systemet inlagda frekvensen är samma som den frekvens som volymvärdet anger. Då frekvensen även stämmer överens med täcktiden stämmer den verkliga beställningskvantiteten överens med den kvantitet som finns behov av. Artikelnumren i denna grupp hade orderkvantiteter (multipler) som delade behovskvantiteten i jämnt antal. Detta förklarar varför täcktiden och frekvensen stämde överens. Av denna anledning ansåg vi inte att dessa artikelnummer var intressanta att utreda vidare utan skulle behålla sin frekvens och beställningskvantitet. Denna grupp bestod av 1281 artikelnummer och i bilaga D visas exempel på två artikelnummer på rad 1 och 2. Av de återstående artikelnumren, 1258 stycken, som hade samma frekvens inlagd i systemet som enligt volymvärdet fann vi att täcktiden inte var överensstämmande med frekvensen. I bilaga D finns exempel på två artikelnummer på rad 3 och 4. Dessa behandlas nedan med liknande artikelnummer där den föreslagna frekvensen inte stämmer överens med täcktiden. Ovan nämnda antal artikelnummer finns sammanställda i tabell 7.6.

Därefter ville vi titta närmare på täcktiderna för de olika frekvensalternativen för övriga artikelnummer. Innan detta gjordes valde vi att bortse från fyra artikelnummer vars täcktider efter avrundning blev 0. Detta berodde på ett avrundningsfel som uppstått då alla frekvenser gjordes om till att gälla veckovis. Frekvenserna för dessa fyra artikelnummer sattes till den i systemet inlagda frekvensen som var högre än frekvensen enligt volymvärdet. Detta för att en högre frekvens enligt teorin ger lägre lagernivåer. Kvar blev 3616 artikelnummer att analysera vidare.

För de återstående artikelnumren fann vi även mönster beträffande täcktiderna för de två olika frekvensalternativen. Av denna anledning analyserade vi alla artikelnummer med avseende på skillnaden i täcktid mellan frekvensalternativen och valde att föreslå den frekvens som innebar den lägsta täcktiden. Att täcktiden som var minst valdes motiveras av att syftet med examensarbetet är att minska lagringsutrymmet. En kort täcktid innebär att materialet ligger mindre tid i lager vilket minskar omloppslagret. När val av frekvens gjordes utgick vi från tre fall. Om täcktiden för den i systemet inlagda frekvensen var större än den för frekvensen enligt volymvärdet valdes

frekvensen enligt volymvärdet och tvärtom om förhållandet var omvänt samt om täcktiderna var lika valdes den frekvens som var högst (d v s lägst FW). Efter att detta gjorts skapades en egen kolumn i tabellen som angav om det var den i systemet inlagda frekvensen eller frekvensen enligt volymvärdet som hade valts. För de frekvenser som valts såg vi att det för vissa artikelnummer fanns en skillnad mellan vald frekvens och den täcktid den innebar. Därför jämförde vi för varje artikelnummer den valda frekvensen och den täcktid den innebar och skapade en kolumn som visade skillnaden dem emellan. Bilaga E visar tabellen i bilaga D med tillagd kolumn för skillnaden mellan täcktider och frekvenser.

Efter att artikelnumren tilldelats den frekvens som gav den minsta täcktiden observerade vi att för 1295 artikelnummer var skillnaden mellan täcktid och föreslagen frekvens mindre än en vecka (endast tre av dessa artikelnummer hade en skillnad större än noll). Dessa ansåg vi därför ha överensstämmande täcktid och föreslagen frekvens. 827 av dessa artikelnummer fick den i systemet inlagda frekvensen som föreslagen frekvens vilket innebär att frekvensen enligt volymvärdet för dessa artikelnummer är mindre än den i systemet vilket i sin tur innebär att artiklarna skulle levereras färre gånger per år med större beställningsmängder om frekvensen enligt volymvärdet används. Detta innebär att dessa artiklar bör ha kvar den frekvens som ligger inlagd i systemet för att lagringsutrymmet ska utnyttjas på bästa sätt. Exempel på dessa artikelnummer visas i bilaga E på rad 5 och 6. För resterande artikelnummer (468 st) gav frekvensen enligt volymvärdet det bästa resultatet med avseende på liggtid i lager och därför lagringsutrymme. Detta innebär att för att minska omloppslagret bör frekvensen för dessa artiklar ökas till den föreslagna frekvensen enligt volymvärdet och beställningskvantiteten minskas. På rad 7 och 8 i bilaga E visas exempel på dessa artikelnummer. De resulterande antalen artikelnummer för de två fallen finns sammanställda i tabell 7.6.

För de övriga 2321 artikelnumren var skillnaden mellan föreslagen frekvens och verklig täcktid större eller lika med en vecka. Av dessa fick 2003 den i systemet inlagda frekvensen som föreslagen frekvens (rad 9 och 10 i bilaga E) och resten (318 st) frekvensen enligt volymvärdet som föreslagen frekvens (rad 11 och 12 i bilaga E) när täcktiderna jämfördes. Dessa antal finns sammanställda i tabell 7.6.

För att kontrollera om vårt arbetssätt kan medföra förbättringar räknade vi ut en total lageromsättningshastighet för de tre olika frekvensfördelningarna; i systemet inlagd frekvens, frekvens enligt volymvärdet samt föreslagen frekvens. Detta gjorde vi med

bakgrund av Tersines (1992) och Olhagers (2000) teori som säger att en högre lageromsättningshastighet innebär lägre lagernivåer.

Lageromsättningshastigheten räknades ut genom att dela behovet 1 år framåt med halva den verkliga beställningskvantiteten. Formeln beskrivs nedan:

2 frekvens vald vid t gskvantite beställnin Verklig år 1 Behov ighet tningshast Lageromsät =

Halva den verkliga beställningskvantiteten användes för att få ett genomsnittligt lagersaldo under året av varje artikelnummer. Verklig beställningskvantitet motsvarar endast beställningsmängden d v s eventuellt säkerhetslager är inte medräknat i denna kvantitet men för att vi skulle kunna göra jämförelsen mellan möjligheterna valde vi detta sätt. Då samma sätt används vid alla tre uträkningarna anser vi att de är jämförbara sinsemellan. När lageromsättningshastigheten för varje artikelnummer hade beräknats summerades dessa och dividerades med antalet artikelnummer. Resultatet av beräkningarna ses i tabell 7.5.

Tabell 7.5: Beräknade lageromsättningshastigheter vid de olika fördelningarna av leveransfrekvenser.

LOH_föreslagen FW LOH_bef FW LOH_enl_vv FW

Summa_LOH

resp. flik 177446,59 164521,04 133684,81

LOH_gnmsnittl. 28,83 26,73 21,72

Genomsnittet är beräknat på det antal artiklar vi kunde räkna på d v s fyra artiklar har ej tagits med i beräkningen då täcktiden för dessa var noll. Resultatet av vår beräkning ger att vår föreslagna frekvens ger en högre total lageromsättningshastighet vilket minskar lagernivåerna och därigenom minskar behovet av lagringsutrymme (Lambert et al, 1998).

Sammanfattning

Resultatet av analysen med avseende på täcktider och frekvenser visas i tabell 7.6 nedan. I denna tabell finns inte de fyra artikelnummer med som tidigare togs bort.

Tabell 7.6: Sammanställt resultat av analysen.

Gammal FW Bättre Ny FW Bättre Skillnad mln TT/föreslagen FW 1258+2003=3261 318

I tabellen ses att huvuddelen av artikelnumren får en föreslagen frekvens som motsvarar den frekvens som idag är inlagd i systemet. Av de artikelnummer som får en föreslagen frekvens som motsvarar den i systemet inlagda frekvensen (5369 stycken) är för 47 % (2539 stycken) av artikelnumren denna frekvens samma som den frekvens volymvärdet anger. För de resterande 53 % (2830 stycken) är den nuvarande frekvensen bättre sett till hur mycket lagringsutrymme som tas i anspråk jämfört med den frekvens som volymvärdet skulle innebära. Samtidigt ses att av de artikelnummer där den i systemet inlagda frekvensen skilde sig från frekvensen enligt volymvärdet (2003+827+318+468=3616 stycken) fick ca 78 % (2003+827=2830 stycken) den inlagda frekvensen som föreslagen frekvens när lagringsutrymmet togs hänsyn till. För de artikelnummer där den föreslagna frekvensen var annorlunda än den som var inlagd i systemet (318+468=786 stycken) måste konsekvenserna av införandet av den nya frekvensen utredas innan den införs.

För många av artikelnumren (3579 stycken) fanns det en skillnad mellan den täcktid som den föreslagna frekvensen medförde och frekvensen. Att en skillnad uppstår beror på den multipel som finns för artikelnumren eftersom de verkliga kvantiteterna som beställs blir större än behovskvantiteterna för dessa artikelnummer. Detta gäller främst de artikelnummer där multipeln är större än ett.