Diskussion om påverkande faktorer

Vi har nu diskuterat oss fram till ett antal faktorer som vi anser kan påverka dött lager, omloppslager och säkerhetslager på BT. Dessa faktorer kan påverka respektive lagertyp och på så sätt den totala lagernivån i ankomstlagret. Figur 4.14 visar alla de faktorer som kan påverka lagernivån.

Lagernivå i omloppslager Leveransfrekvens

Tidiga leveranser

Beställningskvantitet

Vi kommer nu att föra en diskussion om hur dessa faktorer kan påverka varandra sinsemellan. Detta gör vi för att vi ska undvika en suboptimering när respektive faktor utreds för att utreda om utrymmesbehovet i ankomstlagret kan minskas.

Dött lager har redan diskuterats ovan då det sades att dött lager kan anses bestå av ett omloppslager och ett eventuellt säkerhetslager.

Hellberg (1992) skriver att en ökad leveransfrekvens innebär minskade beställningskvantiteter. Detta gör att sambandet mellan dessa två faktorer är starkt. Vid en ökning av leveransfrekvens, vilket ger minskade kvantiteter per leverans, måste hänsyn tas till bl a ekonomiska skalfördelar som kvantitetsrabatter. En minskad beställningskvantitet kan leda till att rabatterna försvinner vilket då ökar inköpskostnaderna. Aronsson et al (2003) och Lumsden (1998) säger att även servicenivån måste tas hänsyn till vid ändring i leveransfrekvens och beställningskvantitet. Ökat antal inleveranser och minskade kvantiteter per leverans ger minskade lager. På grund av det minskade lagret kan en för sen leverans orsaka brist i efterföljande led medan en för tidig leverans kan orsaka brist i lagringsutrymme eftersom omloppslagret ökar.

Säkerhetslagret kan behöva ökas om mindre kvantiteter ska beställas samtidigt som servicenivån ska bibehållas. För att minskade lager inte ska innebära större problem är

Omloppslager Säkerhetslager Lagernivå i ankomstlager Dött lager Osäkerhet i efterfrågan Sena leveranser Osäkerhet i lagersaldo Leverans- säkerhet Tidiga leveranser Leverans- frekvens Beställnings- kvantitet Servicenivå

pålitligheten i leveranser, d v s att leveranserna kommer vid rätt tidpunkt, och leveranssäkerhet, d v s rätt vara, rätt mängd och rätt kvalitet, viktiga. Är dessa faktorer höga kan säkerhetslagret minskas eftersom den externa osäkerheten i inleveranser minskas.

Leveransfrekvens och beställningskvantitet hör också samman med vilket beställningssystem som används. Ofta bestämmer en faktor den andra t ex i det Axsäter (1991) kallar periodbeställningssystem där frekvensen bestäms först och sedan beställs olika kvantiteter beroende på hur mycket som ligger i lager vid en bestämd tidpunkt. Då BT för närvarande har ett pågående projekt där förutsättningarna för att ändra beställningssystem, framför allt till kanban mot leverantör, utreds kommer vi inte att utreda ett byte eller en komplettering av det beställningssystem som används. Enligt Hellberg (1992) kan en högre leveransfrekvens leda till sänkta lagernivåer. En högre leveransfrekvens kan enligt honom också leda till en ökad anpassningsförmåga gällande t ex kvalitetsfel och efterfrågan från kund. Även vi anser att tätare leveranser och mindre kvantiteter kan medföra snabbare upptäckt av fel i kvalitet, mängd eller att fel vara levererats. Detta beror på att eventuella fel upptäcks tidigare vid små kvantiteter då små kvantiteter omsätts snabbare än stora.

Vid beräkning av säkerhetslager tas ofta hänsyn till vilken servicenivå som krävs (Olhager, 2000, Axsäter, 1991 och Lumsden, 1998). Ett sätt på vilket servicenivå tolkas är sannolikheten att inte få brist under en ordercykel (SERV1). Formeln för

säkerhetslagret blir då: LT * D σ * k L σ * k ledtiden under et prognosfel för vikelse standardav * aktor säkerhetsf SL = = = =

I formeln ses ett samband mellan servicenivå, i form av säkerhetsfaktorn k, och osäkerheten i efterfrågan under ledtiden,

L

σ . I formeln kan man även se ett samband

mellan osäkerheten i efterfrågan under ledtiden σL och standardavvikelsen i efterfrågan

och ledtiden, LT. Detta innebär att ju längre ledtiden är desto större blir osäkerheten i efterfrågan under ledtiden. Det går även att räkna ut säkerhetslagret genom att ta hänsyn till osäkerhet i ledtid. Då används i stället nedanstående formel (Olhager, 2000):

[ ]

Servicenivån i BT:s fall är den servicenivå som ankomstlagret ska hålla ut mot produktionen. Servicenivån bestäms av BT vilket medför att den kommer att vara konstant för oss och att vi inte kan påverka servicenivån för att minska utrymmesbehovet i ankomstlagret. Vi måste dock tänka på servicenivån när vi utreder de andra påverkande faktorerna.

Leveranstiden definierar Persson och Virum (1998) som tiden från behovsidentifikation fram till behovstillfredsställelse. Då BT skickar leveransplaner varje vecka över behovet ett år framåt till sina leverantörer sker inte alltid behovsidentifikation då beställning görs. Eftersom BT sätter fasta leveransdatum på sina leveransplaner spelar leveranstiden egentligen mindre roll. Det är istället leveranspålitligheten som är viktig för BT då det är viktigt att order kommer i rätt tid, d v s inte är sena. Tillåtet intervall för inleverans varierar från noll dagar till fem dagar på BT, d v s leverantören får inte vara sen men får leverera fem dagar för tidigt och räknas då som leveranspålitlig. Tidiga leveranser påverkar storleken på omloppslagret medan sena leveranser påverkar säkerhetslagret.

Osäkerhet i lagersaldo anger Persson och Virum (1998) som en faktor som påverkar säkerhetslagret. Även Hellberg (1992) nämner att intern osäkerhet i t ex egna register påverkar säkerhetslagret. Vi kan inte finna någon teori som säger att denna faktor har något samband med resten av faktorerna.

Sammanfattning

Från diskussionen ovan kom vi fram till att de faktorer som påverkar lagernivåerna inte kan sägas vara helt isolerade från varandra utan hör samman till viss del. Deras inbördes påverkan måste därför tas hänsyn till när ändringar föreslås då fler faktorer kan påverkas av en ändring.