Besvarande av forskningsfrågor

6 DISKUSSION OCH SLUTSATSER

I det här kapitlet kommer svaren på forskningsfrågorna besvaras samt resultatet och analysen av mitt empiriska material diskuteras och jämföras med den tidigare forskning som finns på området läromedelsanalyser med fokus på genus. Kapitlet innehåller även en presentation av den nya kunskap min läromedelsanalys med fokus på genus lett till samt en problematisering av resultatet i förhållande till verkligheten. En metoddiskussion och förslag till vidare forsk-ning tar även plats här.

6.1 Besvarande av forskningsfrågor

Min läromedelsanalys med fokus på genus i religionsläroböcker för årskurs 4-6, visar att det finns en tendens till mansdominans i bilder och illustrationer i samtliga delar som analyserats. Undersökningen visar även att texter i religionsläroböckerna till största del är könsneutrala, enligt genustrappan, men att det finns tendenser till att texterna innehåller aspekter som är både könsomedvetna, könsmytsförstärkande samt könsmaktsförstärkande. Den religion som framställs som mest köns-, genus- och jämställdhetsmedveten i läroböckerna är islam medan den religion som presterar sämst på genustrappan är kristendomen.

•

I vilken grad representeras kvinnor, män samt obestämbara personer i bild

i religionsläroböcker?

Totalt granskades 250 olika bilder och illustrationer i min undersökning. Av de 250 analyse-rade bilderna och illustrationerna var det 104 stycken som var domineanalyse-rade av män eller pojkar medan det endast var 65 bilder och illustrationer där kvinnor dominerade. De bilder där jag ansåg att personerna var obestämbara var 42 till antalet och det var 39 bilder där jag ansåg att män och kvinnor var lika mycket representerade. Min läromedelsanalys med fokus på genus visar, i likhet med tidigare forskning, att män och pojkar tenderar att vara överrepresenterade i religionsläroböcker.

Ohlander redovisar i sin rapport att de tecknade bilderna i de böcker hon har analyserat har en jämn fördelning av män/pojkar och kvinnor/flickor medan de fotografier som finns i

läro-64

böckerna domineras till största del av män/pojkar (Ohlander, 2010, s. 68). I min egen under-sökning valde jag dock inte att skilja mellan tecknade bilder och fotografier, vilket kan göra att mitt resultat med en jämförande ansats till Ohlanders resultat kan vara något missvisande. De tecknade bilderna och illustrationerna i de religionsläroböcker jag valde att analysera var allt som oftast bilder på målningar från förr på exempelvis mäktiga män. Detta kan bidra till att mitt resultat blir missvisande då Berge och Widding menar att män, i regel, har de högsta positionerna i religiösa samfund och därför tenderar att dominera både text och bild (Berge & Widding, 2006, utan sidnummer). I stora drag kan dock min egen läromedelsanalys med fo-kus på genus bekräfta Ohlanders resultat. Även Berge och Widdings läromedelsanalys visar att män var överrepresenterade på bilder i läroböcker (Berge & Widding, 2006, utan sidnum-mer).

Ohlander har valt att att i sin kvantitativa undersökning endast räkna bilder där män/pojkar och kvinnor/flickor förekommer och nämner att undersökningen kan vara missvisande då det finns bilder där det inte går att avgöra vilken könstillhörighet personen har (Ohlander, 2010, s. 12). I min egen undersökning har jag, förutom kategorin män och kvinnor, även kategorierna ”obestämbara personer” och ”kvinnor och män får lika stor plats” vilket är ännu en aspekt som gör att mitt resultat inte helt går att jämföra med Ohlanders. Dock anser jag att min ana-lys av bilder i religionsläroböcker bidrar till nya perspektiv då jag valt att inkludera bilder där det inte går att avgöra vilken könstillhörighet personerna har samt ha en egen kategori för bil-der där män och kvinnor får lika mycket plats. De bilbil-der där kvinnor och män är jämnt repre-senterade är, enligt min läromedelsanalys, oftast bilder då det handlar om bön vilket jag anser är sunt då det kan sända signaler till eleverna att tro är för både män och kvinnor. Dessutom kan en åsikt vara att bilder av detta slag ger känslan av jämställdhet mellan könen.

Som tidigare nämnts, i föregående kapitel, förekommer bilderna på obestämbara personer till störst del i de kapitel som handlar om etik/moral och hur man lever tillsammans. Jag anser att det kan vara ett tecken på att läromedelsförfattarna aktivt har haft i åtanke att så många olika individer som möjligt ska ha en chans att kunna känna igen sig i det som skrivs i kapitlet med hjälp av bilderna. I alla böcker jag valde att analysera i min undersökning fanns det avsnitt som handlade om livsfrågor i kapitlet etik/moral och hur man lever tillsammans och det är, som sagt, där de flesta obestämbara bilderna har förekommit.

Falkevall menar att lärare tenderar att lägga till stoff till religionsundervisningen som de anser saknas i läroböckerna (Falkevall, 1995, s. 21-22) och ett antagande är då att lärare även väljer

65

bort innehåll i läroböckerna som de anser vara mindre viktigt eller som de anser sig inte ha tid för. En del som riskerar att väljas bort, kanske på grund utav tidsbrist, tänker jag kan vara den delen som handlar om livsfrågor. Skulle den delen väljas bort från undervisning som bedrivs med de böcker jag valt att analysera skulle även största delen av de bilder där kanske flest ele-ver känner igen sig i att försvinna från undervisningen. Lahelma menar att det till stor del är lärarna och läromedlen som förmedlar till eleverna vad som anses vara manligt eller kvinnligt (Lahelma, 2006, s. 209). Skulle då lärarna välja bort detta avsnitt av någon anledning skulle det i sin tur kunna leda till att religionsämnet, för eleverna, verkar vara ett ämne som är mans-dominerat då de bilder de stöter på oftast föreställer eller domineras av män.

Av de kapitel i läroböckerna jag valde att analysera hade kapitlet som behandlar etik/moral och livsfrågor flest antal bilder föreställande människor som inte var kopplade till något reli-giöst. Detta tror jag kan bero på att det är ett avsnitt där religionerna inte dominerar utan det är snarare samhället och livet i stort som tar plats där. Religion är enligt Sky ett fenomen som delar in människor i grupper samt en av de mest bidragande faktorerna för hur kön uppfattas och realiseras (Sky, 2009, s. 20-22) och jag tror att det därför är ett klokt besluta av lärome-delsförfattarna att bortse så pass mycket från religiöst bildinnehåll som de faktiskt gör i ka-pitlen om etik/moral och livsfrågor. Jag anser att läroboksinnehållet då kan nå ut till fler indi-vider då det kan vara långt ifrån alla som identifierar sig som troende eller religionsutövande. I min undersökning visade det sig att den religion som hade mest jämn fördelning mellan kvinnor och män på bild var islam. Där skiljde det bara en bild mellan könen. Detta förvånade mig något då jag utifrån tidigare forskning haft motsatta förväntningar. Otterbeck exempelvis, skriver i en av Skolverkets läromedelsanalyser att de delar i läroböckerna som handlar om islam är mansdominerade (I enlighet med skolans värdegrund, 2006, s. 11-12). Den jämna fördelningen mellan män och kvinnor på bilder i de religionsläroböcker jag analyserade kan bero på att det inom islam kan vara relativt enkelt skilja på troende män respektive troende kvinnor genom deras klädsel. När jag analyserade bilderna utgick jag från det symboliska ge-nuset som ingår i Hardings genusteori vilket innebär att människors genus kan bestämmas uti-från deras klädsel (Andersson, 2011, s. 25). Islamkapitlen i religionsläroböckerna hade dock ett lågt antal bilder där det var lika många män som kvinnor på bilderna vilket skulle kunna bero på att religionen ofta utövas på olika sätt eller i skilda rum för kvinnor och män. Att det är få bilder där kvinnor och män är lika mycket i centrum skulle kunna sända signaler till ele-ver att män och kvinnor inte bör beblanda sig inom islam.

66

Den religion som hade den mest ojämna fördelningen av män och kvinnor på bilder är hindu-ismen. Där är det mer än tredubbelt så många mansdominerade bilder än kvinnodominerade. Detta förvånade mig något då jag innan jag gjorde min läromedelsanalys med fokus på genus, antog att hinduismen är en av de religioner där det är mest jämställt mellan män och kvinnor. Mina antaganden grundar sig i att det finns både manliga och kvinnliga gudar vilket jag då dragit slutsatsen att män och kvinnor har en relativt jämn positionering inom religionen. Ingen av den tidigare forskning på området har nämnt något specifikt om just hinduismen så där hade jag endast mina egna slutsatser och förväntningar att relatera till. Trots att det finns både manliga och kvinnliga gudar så var den största delen av gudabilderna avbilder av manliga så-dana. Som jag sedan innan nämnt i tidigare kapitel (Empiriskt material: resultat och analys av fyra läroböckers innehåll) kunde läromedelsförfattarna ha valt att porträttera fler kvinnliga gu-dar än vad de har valt att göra. En konsekvens av denna ojämna fördelning av gudabilder skulle kunna sända signaler till eleverna att kvinnor och män kan ha de högsta positionerna (vara gudar) men mannen är den som räknas och, trots att de har samma positioner, står lite över kvinnan. Hinduism-kapitlen i de fyra religionsläroböckerna som ingår i min läromedelsa-nalys bekräftar den forskning som Berge och Widding arbetat fram i sin underlagsrapport. Där skriver de bland annat att det är bilderna på män och pojkar som i stort sett är den största bidragande faktorn till att det manliga könet dominerar i läroböcker (Berge & Widding, 2006, inget sidnummer). Gudarna i hinduism-kapitlen är, av förklarliga skäl, tecknade bilder och Ohlander skriver i sin läromedelsanalys att just tecknade bilder i de böcker hon analyserat har en jämn fördelning mellan män och kvinnor. Så är det inte i detta fall, här dominerar män. Kristendomen i de fyra religionsläroböckerna har också en överrepresentation av män på bil-derna. Det är nästan dubbelt så många bilder som föreställer män än kvinnor. Kristendomen är även den religion som har flest antal bilder där kvinnor och män får lika mycket plats och bil-der på obestämbara personer. I kristendomen är det, som allmänt känt, Jesus som är huvudper-sonen. Det är även Jesus och hans manliga lärjungar som oftast är avbildade i religionsläro-böckerna. Detta beror med stor säkerhet på att många av de texter som förekommer i samband med bilderna är bibliska berättelser som handlar om Jesus. Denna mansdominans är något som enligt Berge och Widding har en naturlig förklaring då religiösa texter ofta är nedskrivna av män och därmed också domineras av män (Berge & Widding, 2006, inget sidnummer). Nästan alla målningar som finns på bild i böckerna föreställer män eller folksamlingar där män är fokus och kvinnorna står i bakgrunden tillsammans med barnen. Utifrån det

struktu-67

rella genuset, som handlar om hur arbetsdelningen mellan könen ser ut i samhället, och att ge-nus är historiskt och kulturellt kopplat samt något som kan förändras över tid (Andersson, 2011, s. 25), drar jag slutsatsen att en anledning till att kvinnorna spelar en biroll i målning-arna kan vara för att det vid den tiden de målades var det typiskt kvinnligt att vara något un-dergiven och typiskt manligt att vara den som stod i centrum. De flesta bilderna som visar hur religionen kan utövas, har en kvinnlig utövare, vilket syns på religionsutövarens klädsel. En-ligt det symboliska genuset har en feminin klädsel koppling till undergivenhet (Andersson, 2011, s. 25), och då kan man även anta att även kvinnor överlag (oberoende klädsel) har en koppling till undergivenhet och svaghet. Att det till störst del är kvinnor som utövar kristendo-men i religionsläroböckerna skulle då kunna sända signaler till eleverna om att tro är feminint. Femininitet är i sin tur kopplat till svaghet.

•

I vilken grad visar de utvalda läroböckerna på genusmedvetenhet samt i

vilken grad framställs jämställdhet?

I min läromedelsanalys med fokus på genus i fyra olika religionsläroböcker, undersöktes sam-manlagt 158 olika textavsnitt. Antalet avsnitt som jag ansåg har ett könsneutralt innehåll är 90. Endast 17 av de analyserade textavsnitten placerades på ett steg högre än 0 (könsneutralt) på genustrappan och 51 av avsnitten ansågs ha ett innehåll som är antingen könsomedvetet, könsmytsförstärkande eller könsmaktsförstärkande. Detta innebär att majoriteten av textav-snitten har antingen ett innehåll som inte kommenterar kön eller ett innehåll som behandlar könsmönster och könsroller på ett stereotypiskt sätt. Jag anser, utifrån detta, att samtliga läro-böcker överlag saknar innehåll som är genusmedvetet och jämställdhetsmedvetet.

Tidigare forskning visar att det saknas genus- och könsmedvetenhet i den större delen av de granskade läroböcker i flera olika ämnen och att texter i dem ofta tenderar att ha en mansdo-minans (I enlighet med skolans värdegrund, 2006, s. 11-12). Min egen läromedelsanalys med fokus på genus bekräftar detta. En risk med att helt jämföra med tidigare forskning och be-kräfta eller dementera det resultat jag kommit fram till är att de tidigare läromedelsanalyserna bland annat har gjorts i ämnen där det enbart handlar om ren faktabaserad text och inte, exem-pelvis religiösa berättelser. I de religionsläroböckerna min läromedelsanalys omfattar finns det, av förklarliga skäl, många religiösa berättelser såsom bibliska berättelser om Jesus, Mu-hammed och olika berättelser om hinduiska gudar. Eftersom det enligt Berge och Widding

68

oftast är män som skrivit de religiösa texterna, är det också män som med störst sannolikhet dominerar i dem (Berge och Widding, 2006, utan sidnummer). Därför kan det min egen undersökning vara något missvisande då jag inte tagit hänsyn till detta då jag genomfört min läromedelsanalys. Det förekommer även skillnader mellan de analyserade religionsläroböck-ernas uppbyggnad när det kommer till hur stor del religiösa berättelser och rena faktatexter det förekommer i dem. Detta leder till att det är något problematiskt att jämföra böckerna med varandra i min studie. Därför väljer jag att även här diskutera religionernas framställningar av genus och jämställdhet jämfört med varandra.

Den religion som visade sig prestera sämst på genustrappan är kristendomen. Kristendoms-kapitlen i de analyserade religionsläroböckerna fick följande värden: -1, -1, 0 och -2. Precis som jag nämnde i texten ovan, menar Berge och Widding att religiösa texter ofta är skrivna av män och därav även domineras av män (Berge & Widding, 2006, utan sidnummer). Många av textavsnitten i kristendomskapitlen är bibliska berättelser och domineras därför av män. Många av texterna har Jesus som huvudperson som utför olika handlingar för att hjälpa, rädda och utöva makt över människorna. Detta anser jag ger en stereotypisk bild utav hur män bör vara. Många av de människor som Jesus hjälper är gamla, kvinnor eller barn. Dessa tre grup-per är är sådana typiska grupgrup-per som anses vara svaga i samhället. I hälften av de analyserade religionsläroböckerna talas det om både manliga och kvinnliga präster i texterna, vilket jag anser är bra då det visar för eleverna att prästyrket inte bara är för män. Prästyrket kan anses vara en av de högsta positionerna inom religionen och därför tror jag att det är bra att böck-erna visar att både män och kvinnor kan vara präster nu för tiden. Det läromedelsförfattarna hade behövt komplettera denna fakta med är en diskussion om att det förr nästan endast var män som var präster men att det med tiden blev acceptabelt även för kvinnor. Då hade inne-hållet i religionsläroböckerna visat på en högre grad av genus- och jämställdhetsmedvetenhet. Hinduismen var den religionen som i de analyserade religionsläroböckerna hamnade på plats nummer två och därmed på steget över kristendomen utifrån genustrappan som analysverktyg. Religionsläroböckernas hinduism-kapitel fick värdena: 1, -1, 0 och -2. Något som beskrivs i alla fyra religionsläroböcker är hinduismens kastsystem. Det beskrivs tydligt att människor är indelade i olika kast och att man strävar efter att återfödas in i ett högre kast. Det är dock inte beskrivet hur kvinnorna påverkas i kastsystemet. Människorna benämns just som ”människor” i kastsystemet och inte som kvinnor och män. Ett antagande är dock att kvinnor och män kan

69

ha olika förutsättningar för att klättra uppåt i kastsystemet. En nackdel med att inte kommen-tera kön överhuvudtaget i texter i läroböcker är att flickor kan ha särskilt svårt att identifiera sig med texten, detta menar Berge och Widding (Berge & Widding, 2006, utan sidnummer). I en av böckerna (se tidigare kapitel) beskrivs och kommenteras kastsystemet på ett sådant sätt att jag valde att placera textstycket högst upp på genustrappan. Läromedelsförfattarna beskri-ver på ett informativt sätt hur människor förtrycks i patriarkala maktstrukturer (kastsystemet) och jag har valt att läsa mellan raderna att begreppet ”människor” innefattar både män och kvinnor även fast det inte står så ordagrant. Detta kan dock vara något missvisande ifall min tolkning av genustrappan skulle användas av någon annan på samma textstycke då tolkningen av textstycket i läroboken kan skilja sig från min tolkning. Textstycket skulle då kunna få en helt annan placering på genustrappan.

Islam var den religion som fick bäst resultat utifrån genustrappan och därför kan anses som den religion som är mest genus- och jämställdhetsmedveten. Islam fick följande placeringar på genustrappan: 0, 1, 0 och 0. Detta resultat av min läromedelsanalys är liknande det Otter-beck beskriver i sin analys. OtterOtter-beck menar att det sättet islam framställs på i religionsläro-böckerna saknar genus- och könsmedvetenhet helt och att de ofta är mansdominerade (I

enlig-het med skolans värdegrund, 2006, s. 11-12). Min egen undersökning visar även den att det

saknas könsmedvetenhet och genusmedvetenhet men eftersom religionsläroböckerna till största del inte alls kommenterar kön så är det svårt att säga att islam framställs som en mans-dominerad religion. Det som är viktigt att ha i åtanke här, är att jag enligt min metod har räk-nat ut ett genomsnittligt värde för varje boks kapitel och att det därmed förekommer textav-snitt i kapitlen som har fått både bättre och sämre placering på genustrappan (se metodkapitlet för exakt tillvägagångssätt av genomsnittsuträkning samt resultat- och analyskapitlet för ex-akta placeringar i genustrappan inom varje boks kapitel om islam). Utifrån mitt resultat och analys så kan ett antagande vara att islam framställs på ett relativt positivt sätt vilket jag anser är bra då islam är en av de religioner som i media och i samhället kan få en negativ framställ-ning.

Kapitlet i böckerna som handlar om etik/moral, livsfrågor och hur man lever tillsammans får samma slutplacering som hinduism-kapitlen. De olika böckernas kapitel fick följande place-ringar på genustrappan: 0, -1, -1 och 0. Innehållet i dessa kapitel anser jag har ett könsneutralt innehåll överlag. Dessa kapitel i böckerna har nästan ingen koppling till någon religion och har enligt min åsikt stora möjligheter att vara jämställdhets- och genusmedvetna. Därav var

70

min förväntning högre på dessa delar av religionsläroböckerna. Det finns inga religiösa berät-telser i kapitlen som skulle kunna dra ner placeringen och jag anser att det finns oändliga möj-ligheter att diskutera jämställdhet och genus i ett sådant kapitel. Det visade sig dock att det inte förs någon vidare diskussion om genus och jämställdhet i böckerna. En av böckerna be-skriver dock hur man som människa kan känna sig ensam, eller annorlunda, beroende på vil-ken sexualitet man anser sig ha. Detta anser jag handlar om genus då den sexuella identiteten kan ha ett samband med genus (Hoogland, 2007, s. 628). En annan bok beskriver på ett infor-mativt sätt manliga och kvinnliga normer och att de är föränderliga men att det förr skulle an-ses konstigt om man bröt dem. Dock diskuteras det inte något mer om det vilket jag anser är mindre bra. Det bör föras en vidare diskussion om normer och hur de kan skapa möjligheter och hinder för människor av olika könstillhörighet. Jag tror dock att det kan vara en fördel att dessa kapitel har ett relativt könsneutralt innehåll då jag tror att fler kan känna igen sig i det som skrivs. Innehållet i dessa kapitel är ett sådant innehåll som handlar om livet här och nu och de problem och hinder man kan stöta på. På grund av det kan det vara bra att innehållet inte kommenterar kön.

•

Vilka nya resultat har framkommit?

Sammanfattningsvis kan man konstatera att min läromedelsanalys med fokus på genus delvis bekräftar tidigare forskning, såsom Berge & Widding och Ohlander. Dock finns det en del