Litteraturanalys och kritisk visuell metod

Litteraturanalys tillhör kategorin kvalitativ forskning. Det innebär att texter av olika slag ex-empelvis analyseras, teoretiseras och tolkas (Rennstam & Wästerfors, 2015, s. 11). Syftet med kvalitativ metod är inte att ta reda på hur mycket eller hur ofta utan syftar till att utforska så-dant som inte kan beskrivas med siffror. Kvalitativ metod är till för att förstå sociala interakt-ioner (Rennstam & Wästerfors, 2015, s. 13).

Genom att studera litteratur, i mitt fall lärobokstexter, kan jag utifrån mina frågeställningar som finns formulerade under rubriken Syfte och frågeställningar förstå, tolka och teoretisera texterna i läroböckerna. Frågeställningarna lyder så här:

• I vilken grad visar de utvalda läroböckernas textinnehåll på genusmedvetenhet samt i vilken grad framställs jämställdhet?

• I vilken grad representeras kvinnor, män och obestämbara personer i bild i de utvalda läroböckerna i religionskunskap?

• Hur kan undersökningens resultat förstås och tolkas utifrån genusteori?

Genom att jag utgår från genusteori och använder mig av genustrappan i min analys av text kan en tanke vara att jag således har en så kallad grundad teori som ansats. Med grundad teori menas det att forskaren utvecklar tekniker för att upptäcka teori i empiri (Rennstam & Wäs-terfors, 2015, s. 32). Den genustrappa jag använder mig av är, som tidigare nämnts i kapitlet

Teori, ett analysverktyg anpassat för texter i läroböcker i religionskunskap.

Rennstam och Wästerfors menar att materialet i en kvalitativ analys oftast behöver sorteras. Sorteringen ska grundas på vart undersökningen är på väg och vad man ska komma att hävda (Rennstam & Wästerfors, 2015, s. 67, 80). Till min hjälp för att sortera de texter eller till och med hela läroböcker som mitt urval omfattar använder jag mig av analysverktyget genustrap-pan (se teorikapitlet). Utifrån genustrapgenustrap-pan tilldelas varje text eller lärobok ett värde mellan -3 till 4 och kan därefter analyseras vidare. Varje enskilt textavsnitt i de utvalda kapitlen kommer även de få ett värde mellan -3 och 4. Texternas värden i varje kapitel kommer sedan att sam-manställas just för att kapitlet i sin helhet ska kunna få ett värde baserat på dess innehåll. Sammanställningen görs genom att räkna antalet texter som placerats på varje steg och sedan räknas ett medelvärde ut likt exemplet här nedanför:

29

Siffra för uträkning Genustrappans steg Textens placeringar

1 -3 0 2 -2 1 3 -1 0 4 0 2 5 1 8 6 2 0 7 3 0 8 4 1 2+4+4+5+5+5+5+5+5+5+5+8=62 58/12=4,8 Texten får den slutgiltiga place-ringen 1 på genustrappan.

Vissa steg i genustrappan väger tyngre än andra (se teorikapitlet) och beroende på om texten som placerats på ett sådant steg spelar en biroll eller huvudroll i sammanhanget så väger det steget olika tungt. Ett exempel på ett sådant textavsnitt är detta:

Inom hinduismen anser man inte att det är flickors uppgift att läsa heliga texter. Därför får de inte samma utbildning som pojkarna (Bohlin, 2015, s. 86).

30

Detta textavsnitt finns att läsa i Religion 4-6 Utkik och bokens kapitel om hinduismen skulle enligt formeln för uträkning av medelvärde ha fått värdet -1. Textavsnittet ansågs dock vara könsmytsförstärkande (-3) och det vägde tyngre vilket medförde att hela kapitlet fick en sämre placering på genustrappan. Vidare resonemang om just detta textavsnitt finns att läsa på sida 47 i uppsatsen.

Vid granskningen av bilder i de utvalda religionsläroböckerna tillämpas en kritisk visuell me-tod, som i Bäckström och Fors bok benämns med det engelska namnet critical visual

methodology (Bäckström & Fors, 2015, s. 49). Med begreppet visuell metod menas allt från observationsmetoder där kameror av olika slag tillämpas till att studera redan existerande bil-der och media (Bäckström & Fors, 2015, s. 52-53). Den kritiska visuella metoden syftar till att vetenskapligt belysa det visuella materialets sociala dimensioner.

Vikten av att kritiskt granska bilder grundar sig bland annat i att bilder har visat sig visuali-sera sociala olikheter, såsom kvinnligt/manligt, samhällsklass och sexualitet (Bäckström & Fors, 2015, s. 49). Detta kan direkt kopplas till religion då Sky menar att religion inte bara syftar till tro utan även är en del av vårt kulturarv i form av konstnärliga uttryck såsom film, litteratur och bildkonst som i sin tur förmedlar symboler, metaforer och trosinnehåll (Sky, 2009, s. 51). I encyklopediavsnittet ”Visual culture and religion: an overview” i Encyclopedia

of Religion kan man läsa att religionsforskare som hänger sig åt den materiella kopplingen till

religion menar att visuella föremål såsom bilder, minnesstatyer, helgonavbildningar och lik-nande spelar stor roll för det vardagliga utövandet av religion (Morgan, 2005, s. 9622). Detta styrker alltså Sky's teori om att religion inte bara syftar till att tro. Utifrån detta är det därför av stor vikt att bilder granskas på ett kritiskt sätt i min läromedelsanalys.

Bäckström och Fors menar också att bilder kan förstås som aktörer i sig själva då det inte handlar om hur bilden ser ut utan vad den kan göra. Vidare menar de att bilder bör studeras utifrån de sociala relationer de ingår i just för att bilderna är produkter av mänskliga hand-lingar (Bäckström & Fors, 2015, s. 49-50). Forskningsstudier av bilder kan utgå från tre olika dimensioner vilket de kan betraktas utifrån. De tre dimensionerna är den tekniska, komposit-ionen och den sociala. Aktuellt för den här studien är den sociala dimenskomposit-ionen som innebär att man studerar bilden utifrån de institutioner och praktiker som omger den. Alltså vilka som ser och använder den samt hur den betraktas och används (Bäckström & Fors, 2015, s. 50). I min egen studie av bilder i läroböcker bör jag således fundera kring hur de kan uppfattas av elever samt vad bilder kan betyda för elever med olika kön. Bäckström och Fors poängterar att den

31

visuella metoden kommer mer till sin rätt om man ser på bilder utifrån perspektivet vad de kan betyda för betraktaren snarare än hur de kan påverka betraktaren (Bäckström & Fors, 2015, s. 79). Enligt Bäckström och Fors så visar etnografiska studier på ett fritidshem att visu-ell kultur (bilder i detta fall) i barnens vardag blir verktyg för dem när de ska förhandla om bland annat genusidentiteter och makt i sin skolvardag (Bäckström & Fors, 2015, s. 56). Min egen studie har dock ingen etnografisk ansats utan här tillämpas istället diskursiva ten-denser då jag avser att analysera bilder som redan finns tryckta i läroböcker (Bäckström & Fors, 2015, s. 84). I ett sådant fall (diskursivt) menar Bäckström och Fors att det är lämpligt att kvantifiera materialet (Bäckström & Fors, 2015, s. 84). Det innebär att jag således räknar bilderna i läroböckerna för att svara på frågan i vilken grad män, kvinnor och obestämbara personer representeras. Detta är även något som Berge och Widding gör i sin läromedelsana-lys, vilket man kan läsa om under rubriken ”Om uppdragets genomförande” i deras underlags-rapport (Berge & Widding, 2006, inget sidnummer).

Sammanställningen av bilderna är utformad på så sätt att de placeras i olika kategorier bero-ende på vad de föreställer samt i vilket sammanhang de figurerar i läroböckerna. Först och främst görs en översiktlig räkning av hur många bilder som föreställer kvinnor respektive män och obestämbara personer i de kapitel jag valt att analysera. Ett andra steg är att se i vilket sammanhang kvinnor respektive män samt obestämbara personer tenderar att figurera i. De sammanhang det fokuseras på är religiösa sammanhang, exempelvis om en person porträtteras då den ber, och mer vardagliga sammanhang, exempelvis om en person porträtteras när den utför vardagliga sysslor. För att kunna avgöra vad för könskategori personen på bilden tillhör bör det finnas text till bilden som förtydligar könstillhörigheten, detta är även något som Berge och Widding förhåller sig till i sitt analysarbete och går att läsa om under rubriken ”Om uppdragets genomförande” i deras underlagsrapport (Berge & Widding, 2006, utan sidnum-mer). De bilder där det är oklart vilken könskategori personen tillhör räknas in i den obestäm-bara kategorin. Exempel på sådana bilder är fotografier eller illustrationer av enskilda kropps-delar såsom händer, avbilder av människor bakifrån eller på långt håll samt människor som har ett androgynt utseende där det inte alls går att avgöra om personen är en kvinna eller man. Jag är medveten om att det tenderar att vara svårt att avgöra vad som är en manlig och kvinn-lig syssla både i bild- och textinnehåll. Därför utgår jag från vad de olika teorierna om genus säger om genus samt vad som är manlig och kvinnligt (se kapitlet ”Teori”). Andersson, som i sin avhandling tolkar Hardings genusteori, menar att det strukturella genuset handlar om att

32

män och kvinnor ägnar sig åt typiska manliga respektive kvinnliga sysslor men att dessa syss-lor varierar från kultur till kultur (Andersson, 2011, s. 25). Utifrån det drar jag slutsatsen att det finns sysslor som anses vara typiska för män respektive kvinnor i alla kulturer men att det inte är säkert att dessa är samma i olika kulturer eller religioner. Därför utgår jag från att om en text eller bild associerar ett visst kön till en viss handling upprepade gånger anses hand-lingen vara typisk för just det könet. På så sätt bör jag kunna avgöra vad som anses vara ex-empelvis en typisk manlig syssla i de olika kapitlen i läroböckerna.