Bild- och textanalys i förhållande till genusteori och genustrappan

Här nedan finns tabeller som visar i vilken grad bilder och illustrationer i religionsläroböcker är dominerade av män, kvinnor och obestämbara personer. Ytterligare en kolumn finns för att presentera de bilder där både män och kvinnor får lika stort fokus i bilden. Den första tabellen avser kristendom, den andra islam, den tredje hinduismen och den fjärde avser det kapitel som handlar om etik och moral. Därefter finns resultatet och analysen av texterna i förhållande till genustrappan. Resultaten presenteras i en tabell för varje religion likt resultaten av bildana-lyserna. De värden som står inom parentes är de värden som är uträknade enligt formels för uträkning av medelvärde. Se kapitlet ”Metod” för förklaring av hur placeringen på genustrap-pan räknas ut.

38 •

Kristendom- resultat och analys av bilder

Boktitel Mansdominerade

bilder

Kvinnodomine-rade bilder

Män och kvinnor får lika stor plats

Obestämbara bil-der PULS Religion 6 5 1 5 Religionskun-skap 4-6 grund-bok 7 3 4 4 SO'S Religion 6 5 3 5 4 Religion 4-6 Utkik 7 2 2 1 Summa 25 13 12 14

Tabellen här ovanför visar att bilderna i kapitlet som handlar om kristendomen i de fyra läro-böckerna är mansdominerade i den bemärkelse att det var flest antal bilder där män eller poj-kar var i centrum eller flest till antal personer i bild. Av det totala antalet bilder i alla fyra böcker var cirka 39% av dem mansdominerade. Cirka 20% av bilderna hade en tydlig kvinno-dominans. Andelen bilder där män och kvinnor tog lika mycket plats var cirka 19% och ande-len bilder där det inte går att avgöra vilken könstillhörighet personerna har var cirka 22%. Den lärobok där antalet bilder på män och kvinnor skiljer sig minst åt var PULS Religion. Det var även den lärobok där det fanns flest antal bilder där personernas könstillhörighet var ode-finierbar. Läroboken Religion 4-6 Utkik var däremot den bok där det var mest ojämnt fördelat mellan män och kvinnor. Där var mer än hälften av alla bilder i kapitlet som föreställer män-niskor mansdominerade.

Alla bilder i kristendomskapitlet i alla fyra läroböcker hade en religiös koppling. Läroböck-erna PULS Religion och Religionskunskap 4-6 Grundbok innehöll bilder av både kvinnliga och manliga präster. S'OS Religion 6 och Religion 4-6 Utkik visade bara manliga exempel av präster. Utifrån Hardings genusteori och det strukturella genuset (Andersson, 2011, s. 25)

39

skulle slutsatsen av detta kunna vara att de två sistnämnda läroböckerna sänder signaler till eleverna om att prästyrket endast är ett yrke för män.

De målningar som är avbildade i alla fyra böcker visar ofta personer av det manliga könet och i de fall kvinnor finns med på målningarna har de oftast en biroll i scenen. Detta kan bero på att målningarna är från förr och att det då existerade andra uppfattningar om hur män och kvinnor bör vara och agera eftersom genus, enligt Andersson (2011, s. 25) är något som för-ändras genom tid. Sådana uppfattningar kan exempelvis vara att det är mannen som är normen och ”människan” samt är förknippad med makt medan kvinnan är den underlägsna individen. Bilder som visar personer som deltar i någon sorts gudstjänst representerar till största del både det kvinnliga och manliga könet förutom i Religionskunskap 4-6 Grundbok där fyra bilder av totalt sex stycken som visar någon sorts religiös handling i en kyrka eller där en präst är med, endast har flickor eller kvinnor som religionsutövare. Hardings symboliska genus innebär bland annat att människors klädsel kopplas ihop med genus samt olika maktpositioner (An-dersson, 2011, s. 25). En feminin klädsel, vilket flickorna och kvinnorna har på bilderna i

Re-ligionskunskap 4-6 Grundbok, kan därför kopplas till en lägre maktposition. Flickorna och

kvinnorna med sina feminina kläder i kombination med att det är de som oftast utövar religion i boken (exempelvis genom bön) kan därför förmedla till eleverna att det är feminint att vara troende samt att det är kopplat till en lägre maktposition.

Den enda läroboken där våld kan sammankopplas med bilder är Religion 4-6 Utkik och där våld förekommer är det män som både utför samt är offer för våldet. En slutsats kan vara att elever tenderar att sammankoppla våld med maskulinitet vilket upprätthåller den manliga norm som råder i vårt samhälle.

De bilder i böckerna där det inte går att avgöra om personen eller personerna är kvinnor eller män, är oftast bilder där endast kroppsdelar såsom händer, armar, ben och fötter syns. De bil-der där folksamlingar syns på långt håll eller där mycket små spädbarn är porträtterade har också räknats till den obestämbara kategorin. Bilderna där händer och armar är det enda mänskliga som syns är oftast bilder där krucifix, Bibeln, psalmböcker och andra religiösa fö-remål eller symboler är huvudfokuset. En följd av detta kan vara att eleverna får uppfatt-ningen av att tro är något som alla kan syssla med, oavsett kön. Ännu en följd kan vara att ele-verna har svårt att se sig själva som troende då de inte kan sammankoppla sitt biologiska kön eller sociala genus till tro.

40

Det är endast i böckerna Religion 4-6 Utkik och Religionskunskap 4-6 Grundbok som det finns bildtexter där det tydligt står utskrivet att det är en pojke/flicka på bilder där anonyma personer är porträtterade. Med anonyma personer menar jag i det här fallet sådana personer som inte har en klädsel som exempelvis tillhör en nunna eller är en känd religiös person, såsom Jesus eller heliga Birgitta till exempel. De övriga böckerna har i sådana fall en neutral bildtext som inte kommenterar personen eller personernas könstillhörighet.

•

Kristendom- resultat och analys av texten utifrån genustrappan

Genustrap-pan värde

PULS Religion Religionskunskap 4-6 grundbok

SO'S Religion 6 Religion 4-6 Utkik

-3 0 0 0 0 -2 2 2 1 4 -1 6 3 0 2 0 6 2 6 5 1 0 0 0 1 2 0 0 0 0 3 0 0 0 0 4 0 0 0 0 Slutgiltigt värde -1 (3,3) -1 (3) 0 (3,7) -2 (3,3)

I tabellen ovan kan man se att ingen av böckerna fick lägre värde än -2 på något av innehållet i kapitlet om kristendomen. Likaså fick ingen av böckerna ett högre värde än 1. Totalt värde-rades 40 olika avsnitt sammanlagt i de fyra böckerna. 47,5% av avsnitten fick värdet 0, vilket

41

innebär att de anses bestå utav könsneutrala texter. 27,5% utav avsnitten fick värdet -1 och an-ses ha ett könsomedvetet innehåll. Andelen avsnitt som värderades med det lägsta värdet, -2, var 22,5% och de avsnitten anses innehålla texter som är könsmytsförstärkande. Cirka 2,5% av avsnitten i kapitlen fick värdet 1, vilket betyder att innehållet i dem är könsmedvetet. Läroboken PULS Religion's textinnehåll i kristendomskapitlet får värdet -1. Ett exempel på avsnitt som värderades med genustrappans värde -2 är en text som handlar om när Gustav Vasa blir kyrkans ledare och en viktig person för den protestantiska kyrkan. Texten framstäl-ler kungen Gustav Vasa på ett stereotypiskt sätt då han beskrivs som kyrkans högste ledare som tagit makten med hjälp av våld. Enligt Sky's teori om kön, genus och religion bör man se på denna text utifrån vilket kontext den skapades i och när händelsen utspelar sig (Sky, 2009, s. 21-22). Det är en historisk faktabaserad text och det går självklart inte att åka tillbaka och ändra historiens utspel. Däremot hade läromedelsförfattarna kunnat lyfta ett kvinnligt exempel på person som betytt mycket för kristendomen i Sverige. Exempelvis hade läromedelsförfat-tarna kunnat ha med en del i avsnittet som handlar om drottning Kristina och hennes konver-tering till katolik. Därmed hade textavsnittet både lyft fram en stereotypisk kung men också en kvinnlig regent, vilket är mer könsmönsterbrytande och mer enligt skolans värdegrund

(Lä-roplan för grundskola, förskola och fritidshem, rev. 2019, s. 6-7). Ett sådant textavsnitt hade

även kunnat fungera som ett underlag för diskussion vilket hade lyft bokens position på ge-nustrappan ytterligare.

Läroboken Religionskunskap 4-6 Grundbok's kristendomskapitel placeras även den på steg -1 på genustrappan. De avsnitt som värderats med -1 i denna bok har texter där det talas om präster. Prästerna benämns som både han och hon, vilket är positivt. Dock saknas en diskuss-ion om detta i boken men jag anser att det är möjligt för läraren att utgå från dessa texter för att starta en diskussion om fenomenet tillsammans med eleverna. Läromedelsförfattarna hade i detta fall kunnat underlätta för diskussion genom att delge historiska fakta om att präster förr var män men att det nu för tiden även är ett yrke för både män och kvinnor. Detta hade kunnat leda till diskussion i undervisningen och därmed varit ett bra tillfälle för eleverna att kritiskt granska könsmönster, helt enligt värdegrunden (Läroplan för grundskola, förskola och

fritids-hem, rev. 2019, s. 6-7). Ännu en tanke kring detta textavsnitt som handlar om Gustav Vasa är

att det kan sända signaler till eleverna om att den Lutherska och protestantiska läran är det som är rätt och människor som tillhör den har högre status än andra läror. Denna slutsats

42

grundar sig i Sky's teori om att religion är ett av de viktigaste verktygen för att dela upp män-niskor i grupper, grupper som har olika mycket makt och privilegier (Sky, 2009, s. 20-22). Läroboken SO'S Religion 6 placeras på steg 0 på genustrappan. Steg 0 innebär att texterna är könsneutrala. De flesta textavsnitt i denna lärobok benämner personer med könsneutrala ord, exempelvis kristna, människor och prästen. Då det talas om präster används inga pronomen såsom han eller hon. En mycket avgörande faktor till att så många avsnitt värderats med 0 är att det mestadels presenteras rena fakta i detta kristendomskapitel jämfört med de två föregå-ende böcker som även återberättar bibliska berättelser och liknande. Denna slutsats stärks av Berge och Widdings forskning då de skriver i sin underlagsrapport att religiösa texter oftast är skrivna av män och därmed också domineras av män (Berge & Widding, 2006, utan sidnum-mer).

Läroboken Religion 4-6 Utkik's kristendomskapitel får det slutgiltiga värdet -2 trots att det egentliga värdet skulle ha blivit -1 enligt formeln för medelvärdesuträkning. Anledningen till detta är att jag anser att de avsnitt som har ett könsmytsförstärkande och könsomedvetet inne-håll väger tyngre än de som har ett könsneutralt eller könsmedvetet inneinne-håll i detta fall. Till skillnad mot SO'S Religion 6 så har denna bok till största del ett innehåll som består av bib-liska berättelser. Nästan hela kapitlet handlar om Jesus liv och därmed är det en tydlig mans-dominans i texten då Jesus och hans lärjungar är män. Alla personer i texten med mycket makt är män, exempelvis översteprästen Kajafas och Kejsaren Augustus. Detta är ett gott ex-empel på att religionsläroböcker oftast är mansdominerade och att det är mannen som är ”människan” enligt Sky's teori (Sky, 2009, s. 23). Ett av de få tillfällen då kvinnor benämns i texten är när en mindre grupp kvinnor ska besöka Jesus gravplats för att smörja Jesus kropp med olja. Detta avsnitt är ett tydligt exempel på text som är könsmytsförstärkande då det an-ses vara feminint att agera omvårdande.

43 •

Islam- resultat och analys av bilder

Boktitel Mansdominerade

bilder

Kvinnodomine-rade bilder

Män och kvinnor får lika stor plats

Obestämbara bil-der PULS Religion 2 3 2 3 Religionskun-skap 4-6 grund-bok 5 6 2 1 SO'S Religion 6 4 3 1 2 Religion 4-6 Utkik 4 2 4 0 Summa 15 14 9 6

Utifrån tabellen här ovanför kan vi se att det sammanlagt är störst antal män som represente-ras i bilder i kapitlet om islam. Cirka 34% av alla bilder är mansdominerade medan cirka 32% är kvinnodominerade. Bilder där män och kvinnor får lika stor plats är cirka 20% av alla bil-der och på ungefär 14% av bilbil-derna går det inte att avgöra vilken könstillhörighet personerna har.

Den bok som har den mest ojämna fördelningen mellan män och kvinnor är Religion 4-6

Ut-kik där männen dominerar dubbelt så många bilder som kvinnorna. Detta bekräftar Sky's

tan-kar om att det oftast är män som dominerar religionsläroböcker och ses som ”människan” (Sky, 2009, s. 23). Det är även den läroboken som har flest antal bilder där män och kvinnor få lika mycket plats. De tre övriga böckerna har lika jämn fördelning mellan män och kvinnor och där skiljer det bara en bild mellan könen. PULS Religion och Religionskunskap 4-6

grundbok har båda två fler bilder där kvinnor står i centrum än där män dominerar.

Det är ingen av bilderna i islamkapitlet i någon av böckerna som inte direkt är kopplad till nå-got religiöst. Det är endast i Religionskunskap 4-6 grundbok som en muslimsk präst (imam) porträtteras och i detta fall är det en man. Det är bara i två av böckerna, Religion 4-6 Utkik och SO'S Religion 6 som det finns någon sorts målning som föreställer en människa. I båda

44

fallen föreställer målningen en man. Denna mansdominans bekräftar Berge och Widding i sin underlagsrapport till Skolverkets läromedelsanalys då de menar att det är män som har de högsta positionerna i religiösa samfund samt att de allra flesta religiösa texter är skrivna av män och därför är innehållet även det dominerat av män (Berge & Widding, 2006, utan sid-nummer).

I alla fyra böcker finns det bilder som visar människor som ber. Alla fyra böcker har även minst en bild var där det är en folkgrupp som ber och där det inte går att avgöra om det är män eller kvinnor som dominerar bilden. I läroböckerna Religionskunskap 4-6 grundbok och

Re-ligion 4-6 Utkik har bilder som föreställer bön i moskéer en bildtext som förklarar att män och

kvinnor ber i olika delar av moskén. I den förstnämnda boken syns till största del kvinnor på bönebilden i moskén och i den sistnämnda boken är det män som dominerar motsvarande bild. SO'S Religion 6 har även den en bild av människor som ber i en moské, där är det dock tydligt att det endast är män på bilden. PULS Religion är den enda boken som inte har en bild som visar människor som ber inuti en moské.

I de fall då personer studerar religiösa texter, exempelvis koranen, är det personer av kvinnligt kön som dominerar. Detta gäller alla fyra läroböcker. I alla läroböckerna utom SO´S Religion

6 finns det bilder på en kvinna som bär slöja/huvudduk där bildtexten berättar att det är en

klassisk klädsel för muslimska kvinnor. Religionskunskap 4-6 grundbok är den enda boken som också visar en bild och kommenterar mannens klädsel på samma sätt som kvinnans. Detta kan sända signaler till eleverna om att det endast är kvinnan som har restriktioner kring klädseln samt att det är feminint att studera religion. Utifrån Hardings genusteori som Anders-son redogör för i sin avhandling är den religiösa klädseln direkt kopplad till det symboliska genuset (Andersson, 2011, s. 25).

I alla fyra läroböcker finns det bildtexter som direkt talar om ifall det är en man eller kvinna på bilden. Till skillnad från kristendomskapitlet finns det dock inga bilder som visar våld-samma scenarion i någon av böckerna.

45

•

Islam- resultat och analys av texten utifrån genustrappan

Genustrap-pan värde

PULS Religion Religionskunskap 4-6 grundbok

SO'S Religion 6 Religion 4-6 Utkik

-3 0 0 0 0 -2 1 1 0 1 -1 2 0 0 2 0 5 5 5 7 1 0 2 1 3 2 1 0 0 0 3 0 0 0 0 4 0 0 0 0 Slutgiltigt värde 0 (3,8) 0 (4) 0 (4,2) 0 (3,9)

Tabellen här ovanför visar att ingen av läroböckerna fick ett textavsnitt värderat med mindre än -2. Vi kan också se att inget textavsnitt fick ett högre värde än 2. Andelen textavsnitt som placerades på steg -2 i genustrappan var 8% och dess innehåll anses vara könsmytsförstär-kande. Andelen textavsnitt som placerades på steget -1, könsomedveten, var 11% och andelen textavsnitt som ansågs vara könsneutrala (steg 0) var 61%. 17% av textavsnitten placerades på steg 1 och ansågs vara könsmedvetna. På steg 2 placerades 3% utav textavsnitten och dessa ansågs vara jämställdhetsmedvetna. Samtliga läroböckers islamkapitel fick det slutgiltiga vär-det 0 och anses därmed ha ett, överlag, könsneutralt innehåll.

Läroboken Puls Religion var den enda boken som uppnådde steget 2, jämställdhetsmedveten, på något avsnitt i dess islamkapitel. Avsnittet som värderades med värdet 2 har rubriken ”Kvinnor och män” och inleds med följande stycke:

46

Enligt alla muslimer har kvinnor och män samma värde – men de har olika uppgif-ter i livet. Mannen ska försörja familjen och kvinnan ska ta hand om hemmet. Men även om den här ansvarsfördelningen gäller, så har kvinnor numera både utbild-ning och yrkesarbete (Abrahamsson, 2011, s. 125).

Genom att läsa stycket kan ett antagande vara att muslimska kvinnor förr inte hade rätt till ut-bildning eller arbete, samtidigt som att alla muslimer (män, kvinnor och ickebinära) ansåg att män och kvinnor har samma värde. Det blir ganska tydligt att det fanns en motsättning mellan lika värde och lika rättigheter. Läromedelsförfattarna har dock poängterat att trots dessa be-stämda, och traditionella, könsroller så har kvinnor idag både utbildning och arbete. Lärome-delsförfattaren gör ett gott försök att problematisera och därmed värderas avsnittet med värdet 2. Enligt Sky är det religionsvetenskapsforskarens uppgift att analysera vad religiösa kön och könsroller betyder och har betytt (Sky, 2009, s. 21-22) och genom detta stycke anser jag att läromedelsförfattarna har gjort detta. Trots detta så väljer jag att placera boken på steg 0 i ge-nustrappan då den större delen av textavsnitten värderades med 0 eller lägre.

Läroboken Religionskunskap 4-6 Grundbok's textinnehåll i kapitlet som handlar om islam värderas med värdet 0, vilket innebär att innehållet anses vara könsneutralt enligt genustrap-pan. Läroboken hade ett avsnitt som värderades med -2, könsmytsförstärkande, och grunden till det beslutet var att hela avsnittet handlade om Muhammed och hur han sprider islam samt tar över Mecka med hjälp av en armé. Detta kan anses vara könsmytsförstärkande i den be-märkelse att Muhammed, som är en man som besitter mycket makt, tar hjälp av en hel armé för att ta över en stad. Det innebär att han är en stark ledare och det kan anses vara typiskt maskulint. Dock är detta en religiös berättelse, högst troligt nedskriven av en man, och enligt Berge och Widding är denna mansdominans inget som hör till det ovanliga (Berge & Wid-ding, 2006, inget sidnummer).

SO'S Religion 6 fick även den värdet 0 i genustrappan. Denna läroboks kapitel om islam var

det som kom att vara mest jämnt presterande när det kommer till genustrappan. Alla textav-snitt utom ett värderades med värdet 0, könsneutralt. Det enda textavtextav-snitt som avvek från trenden och istället fick värdet 1, könsmedveten, var det avsnitt som handlar om en hur en muslims vardag kan se ut. Likt de andra böckerna så tar SO´S Religion 6 även den upp hur en

47

muslim bör klä sig. Där går det att läsa att både män och kvinnor bör klä sig värdigt enligt den muslimska traditionen och att det för kvinnans del innebär att hon ska dölja sitt hår och sin kropp. Dessutom står det att slöjan talar om att kvinnan tar religionen på allvar men att många kvinnor inte bär slöja för att de anser att en god muslim kan vara utan. Vidare kan man läsa att det inte står mycket om slöjan i Koranen. Detta är ett textavsnitt som är ett gott exempel på att läromedelsförfattarna har beskrivit män och kvinnor samt uppmärksammat könsskillnader. Utifrån stycket kan man anta att det inte finns lika många regler för hur män bör klä sig då de inte nämns lika mycket i texten. Det innebär således att det finns en skillnad mellan könen och vad som förväntas av dem. Läromedelsförfattarna har dock inte fört någon vidare diskussion om hur detta i den praktiska vardagen påverkar kvinnan eller mannen. Hade denna diskussion förekommit i texten hade avsnittet blivit placerat högre på genustrappan.

Läroboken Religion 4-6 Utkik's islamkapitel fick, i likhet med tidigare lärobok, placeringen 0 på genustrappan. De flesta avsnitten hade ett könsneutralt innehåll (värde 0) men det fanns även avsnitt som placerades ända nere på -2 samt uppe på 1 på genustrappan. Det avsnitt som placerades på steget -2 handlar om hur stöttande och omhändertagande Khadija var gentemot sin make Muhammed då han fick sina uppenbarelser och till slut återvänder till Mecka med sin armé för att ta över staden. Här framställs Khadija som den väna kvinnan medan Muham-med framställs som en stark ledare. Detta avsnitt har likheter Muham-med avsnittet i Religionskunskap

4-6 Grundbok som har samma berättelse och värderades med samma värde. Ännu ett

textav-snitt som är intressant att lyfta är ett av dem som placerades på steg -1. Detta avtextav-snitt är en fak-tatext om muslimska högtider och riter. Avsnittet beskriver hur en vigsel går till och brudparet beskrivs i texten som ”mannen och kvinnan”. Det normativa brudparet kan antas bestå utav en man och en kvinna men undervisningen i skolan ska även visa att det finns andra alternativ och normalisera dessa. Detta är i hög grad en fråga om hur genus framställs då Hoogland, i

Encyclopedia of sex and gender, menar att genus också kan vara kopplat till människans

sexu-ella identitet (Hoogland, 2007, s. 628). Vidare skulle detta även kunna kopplas till det struktu-rella könet på så sätt att genus formas utifrån olika kultustruktu-rella traditioner (Andersson, 2011, s.