Beteendefinansiella faktorer

Samtliga beteendefinansiella faktorer som inkluderats i studien visade sig ha en statistiskt signifikant samvariation med det långsiktiga sparandet. Detta är anmärkningsvärt och innebär att resultatet för svenska Generation Y utifrån denna studie stämmer överens med Nga och Yiens (2013) resultat från Malaysia där de funnit att Generation Y:s finansiella beslut präglas av begränsad rationalitet.

45

Kortsiktighet

Regressionen visade en statistiskt signifikant negativ samvariation mellan kortsiktighet och långsiktigt sparande (β=-0,397, p<0,05), något som även bekräftades av t-testerna (p<0,05). Detta är i enlighet med tidigare forskning som funnit att kortsiktighet har en negativ inverkan på människors privatekonomi (Laibson et al., 1998; Schooley & Worden, 2013). Utifrån detta kan privatekonomiska problem uppstå för en stor del av urvalet då 73 procent av respondenterna uppvisade en hög grad av kortsiktighet. Att en stor andel visade en hög nivå av kortsiktighet stämmer även väl överens med beskrivningen av Generation Y som “otåliga” (Stanley, 2010). Det innebär att det är många av dem som prioriterar nytta på kort sikt framför nytta på lång sikt vilket riskerar få negativa konsekvenser på deras långsiktiga sparande (Antonides et al., 2011). Att Generation Y prioriterar nytta på kort sikt har även visats i en tidigare studie av Ganapathy (2019) och utifrån detta urval tycks även detta stämma för svenska Generation Y. T- testerna visade en statistiskt signifikant högre nivå av kortsiktighet hos män jämfört kvinnor (p<0,10). Det betyder att männen i detta urval löper större risk att gå miste om den ekonomiska utvecklingen som sparande över lång tid innebär (McKenzie & Liersch, 2011). För att undvika kortsiktighet är det viktigt att vara medveten om vilken pension och vilka levnadskostnader man i framtiden kommer att ha (Shefrin, 2000). Dock svarade endast 14 procent av respondenterna att det “stämmer helt” eller “stämmer ganska bra” att de visste hur stor deras pension kommer att bli och endast 13 procent uppgav att de visste hur stora deras levnadskostnader skulle bli (se Bilaga 6). Endast 7 procent svarade “stämmer helt” eller “stämmer ganska bra” på båda dessa frågor. Det innebär att endast en liten andel av urvalet är medvetna om vilken pension och vilka levnadskostnader de kommer ha i framtiden. Hela 40 procent av respondenterna saknade dessutom ett pensionssparande, vilket tyder på att detta urval, i linje med tidigare studiers resultat, underskattar den ekonomiska utveckling som de kan få om de börjar spara i tid (McKenzie & Liersch, 2011; Shefrin, 2000).

Det finns ett stort behov av insatser för att öka kunskapen hos Generation Y kring deras framtida inkomster och utgifter, då tidigare forskning framhäver vikten av denna kunskap (Almenberg & Säve-Söderbergh, 2011; Shefrin, 2000). Tidigare forskning visar att Generation Y är den generation som är mest benägen att själva söka upp information av ekonomisk karaktär (Zick et al., 2012) samt har ett stort tekniskt kunnande (SCB, 2019a). Det kan tolkas som att det faktum att Generation Y inte har kunskap om sin framtida

46

pension inte beror på att de inte vet hur de ska gå tillväga för att finna informationen, utan att det snarare handlar om ett ointresse för deras framtida ekonomiska situation. Detta styrks även av Ganapathy (2019) som funnit att indiska Generation Y inte tar sitt pensionssparande på allvar och inte heller tycker att det är viktigt. Utifrån denna studie påverkas Generation Y av kortsiktighet, vilket innebär att det är av stor vikt att göra dem medvetna om hur deras ekonomiska situation kommer att se ut i framtiden.

Självkontroll

Regressionen visade en statistiskt signifikant positiv samvariation mellan självkontroll och långsiktigt sparande (β=0,218; p<0,10), något som även bekräftades av t-testerna (p<0,01). Den positiva samvariationen stämmer överens med tidigare forskning (Laibson et al, 1998, Schooley & Worden, 2013). Hög nivå av självkontroll uppvisades av 57 procent av respondenterna i denna studie och dessa kan utifrån Shefrin och Thaler (1988) benämnas som planerande personer (eng. planners). Utifrån deras teori skulle högre självkontroll innebära att nytta på lång sikt prioriteras. De respondenter som uppvisade låg grad av självkontroll, 43 procent, kan enligt samma teori kategoriseras som handlingskraftiga personer (eng. doers). Dessa skulle välja alternativ som ger nytta på kort sikt, vilket är negativt för det långsiktiga sparandet. Att planerande och handlingskraftiga personer prioriterar på olika sätt och därför har olika nivåer av sparande stöds av både regressionen och t-testerna i denna studie.

Det är även av stor vikt att skapa goda vanor kring sparande och att se till att de pengar man sparar inte förbrukas tidigare än vad de var avsedda för (Shefrin, 2000). Det kan förklara att de med låg självkontroll enligt denna studie haft en lägre nivå av långsiktigt sparande. Detta kan påverka den framtida ekonomiska situationen negativt då många angav att de haft svårt att bryta dåliga vanor och motstå frestelser. Tidigare forskning har funnit att yngre uppvisar lägre självkontroll (Oliva et al., 2019). Det stämmer dock inte överens med resultatet i denna studie. Här uppvisade det yngre och det äldre åldersspannet närmast identisk nivå av självkontroll (7,84 jämfört 7,83 poäng i genomsnitt). Det fanns alltså ingen statistiskt signifikant skillnad. Att våra resultat skiljer sig mot exempelvis Oliva et al. (2019) kan eventuellt förklaras med att de undersökte ett större åldersspann. I denna studie skiljer det endast 12 år mellan de äldsta och de yngsta, jämfört med 22 år i deras studie. Utifrån detta urval finns inte heller någon statistiskt signifikant skillnad mellan nivå av självkontroll för någon av undergrupperna för respektive demografisk

47

faktor. Att agera med självkontroll är dock av vikt för Generation Y då det har en statistiskt signifikant samvariation med det långsiktiga sparandet.

Övertro

Regressionen visade en statistiskt signifikant positiv samvariation mellan övertro och långsiktigt sparande (β=0,282; p<0,05), något som även bekräftades av t-testerna (p<0,01). T-testerna visade även att olika undergrupper för de oberoende variablerna hade olika hög grad av övertro. Män visade en statistiskt signifikant högre nivå av övertro än kvinnor (p<0,01), vilket går i linje med Barber och Odeans (2001) tidigare resultat. De menar att den högre övertron hos män leder till att de är mer aktiva på finansiella marknader än vad kvinnor är, men att detta inte behöver innebära en ökad avkastning på grund av ökade transaktionskostnader. För denna studie indikerar det att männen i Generation Y utifrån detta urval riskerar få lägre avkastning på sina investeringar än kvinnorna. Då inga statistiskt signifikanta skillnader fanns mellan det långsiktiga sparandet hos män och kvinnor indikerar detta att det faktiska ekonomiska utfallet riskerar bli lägre för männen.

Tidigare forskning har visat att singlar har större övertro än gifta (Ateş et al., 2016). Detta är inte ett resultat som återfinns i denna studie. Att ingen skillnad återfanns mellan sammanboende/gifta och singlar kan dock bero på urvalsfelet i studien. Det betyder alltså att en skillnad kan finnas för svenska Generation Y trots att detta inte återfinns i denna studies resultat. T-testerna visade däremot att arbetande personer hade högre övertro än ej arbetande (p<0,05). Detta går i linje med tidigare forskning då Baker et al. (2019) visat att olika sysselsättning hänger samman med olika nivå av övertro. T-testerna i denna studie visade även att de med högre inkomst hade högre övertro (p<0,05). Detta går i linje med Mittal och Vyas (2009) tidigare resultat, och är alltså inte överensstämmande med vad Lin (2011) fann då denna samvariation studerades i Taiwan. Denna studie visar dock i och med den positiva samvariationen motsatsen till vad Kumar och Goyal (2016) visat, då de istället funnit att lägre inkomst samvarierat med högre övertro.

I motsats till vad Shefrin (2000) tidigare funnit var det dock de individer med hög grad av övertro som visade på en högre grad av långsiktigt sparande. I denna studie var det en svag majoritet, 54 procent, som visade på en hög grad av övertro. Att övertro och långsiktigt sparande hade en positiv samvariation är anmärkningsvärt då övertro

48

kännetecknas av en känsla att inte aktivt behöva planera eller agera för att i framtiden få goda förhållanden (Shefrin, 2000). En högre grad av övertro betyder utifrån denna beskrivning att personen inte anser att denne behöver pensionsspara då den finansiella situationen ändå kommer att lösa sig i framtiden. Det innebär att de personer som visat på både en hög nivå av långsiktigt sparande samt en hög nivå av övertro eventuellt upplever att de har ett långsiktigt sparande och god uppfattning om sin framtida ekonomi. Detta samtidigt som deras beteende präglas av en uppfattning att saker och ting kommer att lösa sig även utan deras aktiva inblandning (Shefrin, 2000). Det riskerar få en negativ inverkan på det faktiska utfallet från deras långsiktiga sparande, vilket stämmer överens med tidigare forskning när det kommer till Generation Y och deras uppfattning om att deras sparande är tillräckligt (Larson et al., 2016). Ett annat kännetecken för övertro är att man överdriver sin prestation (Anderson et al., 2017). Det skulle innebära att de med hög övertro även riskerar överdriva sitt faktiska sparande, vilket skulle kunna bidra med en förklaring till varför de med högre övertro haft ett signifikant högre långsiktigt sparande än de med låg övertro. Det är inte heller säkert att det angivna högre sparandet innebär en bättre faktisk ekonomisk situation i framtiden då högre övertro tenderar leda till lägre avkastning för de som investerar sina besparingar i och med ökade transaktionskostnader (Barber & Odean, 2001). Då denna studie inte undersökt vilka sparformer eller investeringsalternativ Generation Y använt kan dock inga ytterligare slutsatser formuleras utifrån detta.

I denna studie fanns ingen statistiskt signifikant skillnad mellan nivån av övertro hos personer med och utan eftergymnasial utbildning. En samvariation mellan dessa har dock funnits i tidigare forskning (Bhandari & Deaves, 2006). De menar att detta beror på att de som har högre utbildning upplever sig ha allmänt mer kunskap, och därav även mer kunskap att basera sina finansiella beslut på. Det indikerar att de med hög övertro har stor tillit till sin upplevda kunskap och dess betydelse. Att resultatet ej gick att återfinna i denna studie tyder på att utbildning inte påverkar hur mycket övertro svenska Generation Y har, utifrån detta urval. I och med att endast 47 respondenter i denna studie ej hade eftergymnasial utbildning ska alla resultat kring utbildningsnivå i denna studie dock tolkas med stor försiktighet. Den positiva samvariationen i denna studie bör tolkas med stor försiktighet i och med studiens urvalsfel. Då tidigare studier visat att övertro har en negativ korrelation med långsiktigt sparande (Shefrin, 2000) kan detsamma gälla för

49

svenska Generation Y. I och med deras övertro kan de utifrån tidigare studier därmed riskera att spara för lite för att upprätthålla en jämn konsumtionsnivå.