Demografiska faktorer

Av de demografiska faktorer som inkluderats i studien var det endast sysselsättning som visade sig ha en statistiskt signifikant samvariation med det långsiktiga sparandet (p<0,01). Det var även den variabel som varierade mest med det långsiktiga sparandet (β=2,109). Utöver det fanns även statistiskt signifikanta skillnader för nivån av långsiktigt sparande beroende på sysselsättning och inkomst, vilket innebär att respondenternas långsiktiga sparande har präglats av deras förutsättningar att spara.

Ålder

Att ingå i det äldre åldersspannet (födda 1984 - 1990) hade enligt denna studie en negativ men inte signifikant samvariation med långsiktigt sparande (β=-0,998). T-testerna visade inte heller några statistiskt signifikanta skillnader mellan hur mycket de olika åldersgrupperna i genomsnitt sparar. Tidigare studier har dock visat att yngre personer sparar i lägre utsträckning, vilket delvis kan förklaras med att de saknar förutsättningarna att göra det (Knoll et al., 2012). Vad gäller förutsättningarna för vårt urval finns dock ingen betydande skillnad beroende på ålder, då ingen betydande korrelation funnits mellan ålder och sysselsättning eller ålder och inkomst (se Bilaga 3). Vad gäller pensionssparande svarade även 40 procent i båda åldersspannen att det “stämmer helt” eller “stämmer ganska bra” att de hade ett pensionssparande (se Bilaga 6). Detta trots att tidigare studier funnit att sannolikheten att pensionsspara ökar med åldern (Schooley & Worden, 2013). I och med detta tycks Generation Y som åldersmässig kohort vara så pass homogen att åldersskillnader inom Generation Y inte har någon betydelse och att ålder därmed inte samvarierar med svenska Generation Y:s långsiktiga sparande.

51

Kön

Regressionsanalysen visade att könet man hade en positiv samvariation med det långsiktiga sparandet, denna samvariation var dock inte statistiskt signifikant (β=0,441). Inte heller t-testerna visade någon statistiskt signifikant skillnad mellan det långsiktiga sparander hos män och kvinnor. Att män i denna studie sparar mer än kvinnor går dock i linje med en tidigare studie av Furnham och Cheng (2019) kan förklaras genom att män och kvinnor generellt har olika förutsättningar att spara. Exempelvis har män i genomsnitt högre lön än kvinnor och kvinnor jobbar deltid i större utsträckning än män (Pensionsmyndigheten, 2018b). Dock tyder det icke signifikanta resultatet från regressionen och t-testerna på att denna tendens inte är av någon större betydelse för svenska Generation Y utifrån vårt urval. Sverige är ett relativt jämställt land och svenska Generation Y värderar jämställdhet högt (Schewe et al., 2013). Detta kan påverka både deras ekonomiska förutsättningar och deras förhållningssätt till ekonomi. Att Generation Y värderar jämställdhet högt kan därför förklara att ingen statistiskt signifikant skillnad finns mellan det långsiktiga sparandet hos män och kvinnor inom svenska Generation Y. Att ingen skillnad fanns kan även bero på studiens urvalsfel. I och med att ett bekvämlighetsurval använts är urvalet i denna studie sannolikt mer homogent än svenska Generation Y i stort. Att ingen statistisk skillnad fanns för vårt urval kan troligen till viss del förklaras av att många av respondenterna haft liknande bakgrund och därför även liknande förutsättningar att spara.

Resultatet från denna studie visade att det fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan nivån av finansiell bildning hos män och kvinnor (p<0,10, se Bilaga 7). Detta går i linje med vad Almenberg och Säve-Söderbergh (2011) funnit då de studerat finansiell bildning för hela den svenska populationen. När detta samband undersöktes hos Generation Y i Kanada fann man istället att inte fanns någon statistiskt signifikant skillnad för nivån av finansiell bildning hos män och kvinnor inom Generation Y (Killins, 2017). I och med att ingen möjlighet funnits för att dra slutsatser kring samvariationen mellan finansiell bildning och långsiktigt sparande i denna studie, kan inte heller någon slutsats dras för huruvida skillnader i finansiell bildning mellan män och kvinnor riskerar påverka deras faktiska långsiktiga sparande.

52

Civilstånd

Att vara sammanboende/gift hade en positiv men inte statistiskt signifikant samvariation med det långsiktiga sparandet (β=0,646). Inte heller t-testet visade en signifikant skillnad mellan det långsiktiga sparandet hos sammanboende/gifta jämfört singlar. Att regressionen visade en positiv samvariationen mellan det långsiktiga sparandet och att vara sammanboende/gift kan exempelvis förklaras med att de fasta kostnaderna delas och att man därigenom har mer pengar över för sparande (Knoll et al., 2012). Dessutom medför ett äktenskap att personer tänker mer framåt då äktenskap är ett långsiktigt åtagande, och de framtida behoven därför är lättare att föreställa sig (Knoll et al., 2012). Då t-test genomfördes för att jämföra skillnaden mellan singelmän och sammanboende/gifta män samt singelkvinnor och sammanboende/gifta kvinnor uppmättes ingen signifikant skillnad för män med olika civilstånd men däremot för kvinnor med olika civilstånd (p<0,10, se Bilaga 7). T-testet visade att sammanboende/gifta kvinnor i snitt sparar mer än singelkvinnor, vilket stämmer överens med tidigare forskning (Sundén & Surette, 1998). Resultatet från detta test bör dock tolkas med stor försiktighet då antalet respondenter med respektive kombination av kön och civilstånd varit lågt, och att den statistiska möjligheten att dra slutsatser därför är begränsad. En förklaring till att det inte finns någon signifikant skillnad beroende på civilstånd för urvalet kan dock vara Generation Y:s värderingar kring jämställdhet och giftermål. Medan en man tidigare antagits försörja sin partner om denne varit kvinna anser Generation Y istället att könen ska vara jämställda (Schewe et al., 2013). Svenska Generation Y:s förhållningssätt till giftermål är dessutom att det i många fall leder till skilsmässa (Schewe et al., 2013). Även det kan påverka deras förhållningssätt till långsiktigt sparande. Detta på grund av att det långsiktiga sparandet kan se olika ut beroende på om personen kommer att leva med sin partner hela livet eller ej (Knoll et al., 2012). Förflyttningen mot jämställdhet och en mer jämställd och självständig ekonomi kan därför förklara att män och kvinnor oavsett om de är sammanboende/gifta och singlar förhåller sig till sin ekonomi på liknande sätt. Utifrån detta urval finns alltså ingen signifikant skillnad för det långsiktiga sparandet hos svenska Generation Y beroende på civilstånd.

Utbildning

Att ha en eftergymnasial utbildning hade en positiv men inte statistiskt signifikant samvariation med det långsiktiga sparandet (β=0,979). T-testerna visade inte heller någon

53

statistiskt signifikant skillnad mellan det långsiktiga sparandet hos personer med och utan eftergymnasial utbildning. Den positiva samvariationen stämmer dock överens med tidigare teorier kring utbildning och dess påverkan på sparandet (Furnham & Cheng, 2019). Att ingen signifikant skillnad fanns kan eventuellt förklaras av att de med eftergymnasial utbildning utgörs både av personer med en pågående och en färdig utbildning. Detta innebär att respondenterna inom samma grupp haft olika ekonomiska förutsättningar och då eventuellt varit mer rationella än vad dessa resultat visade. Detta då personer med pågående studier enligt Modiglianis (1966) Livscykelhypotes inte tillhör den grupp som bör spara för att jämna ut levnadsstandarden, utan att de exempelvis belånar sig för att senare i livet ha möjlighet att tjäna pengar och då kunna spara, så som de arbetande. Detta kan även förklara att trots att tidigare forskning av Cole et al. (2014) och Schooley och Worden (2013) som visat att personer med högre utbildning i högre utsträckning har ett pensionssparande så fanns i denna studie ingen skillnad mellan grupperna vad gäller andelen som hade ett pensionssparande. Detta i och med att cirka 40 procent både av dem med en eftergymnasial utbildning och de utan svarat att det “stämmer helt” eller “stämmer ganska bra” att de har en plan för sitt pensionssparande som de håller sig till. Om personer med pågående respektive avslutade eftergymnasiala studier hade analyserats var för sig är det möjligt att det blivit en större skillnad mellan de med avslutad eftergymnasial utbildning och de utan. I denna studie var det endast 47 personer som inte hade en eftergymnasial utbildning. Det begränsade antalet respondenter med detta svarsalternativ är i och med detta problematiskt och begränsar möjligheten att utifrån detta dra generaliserbara slutsatser kring samvariation. Med hänsyn till kategoriseringen av variabeln utbildning samt urvalsfelet finns det enligt detta urval ingen statistiskt signifikant samvariation mellan utbildning och långsiktigt sparande.

Sysselsättning & Inkomst

Av de demografiska faktorerna var det endast sysselsättning som hade en statistiskt signifikant samvariation med långsiktigt sparande (p<0,01). Utifrån betakoefficienterna kan det utläsas sysselsättning är den oberoende variabel som varierar mest med det långsiktiga sparandet baserat på detta urval (β=2,109). T-testet visade även att arbetande personer i genomsnitt hade ett högre långsiktigt sparande än personer som är ej arbetande (p<0,01). Även inkomst >12 001 kronor hade en positiv, men icke statistiskt signifikant, samvariation med långsiktigt sparande. Däremot visade t-testerna att det var statistiskt signifikant att personer med högre inkomst i genomsnitt sparar mer än de med låg inkomst

54

(p<0,01). Detta överensstämmer även med Xiao och Norings (1994) tidigare forskning där de undersökte hur bland annat inkomst samvarierar med motivation till att spara. Enligt Livscykelhypotesen ter det sig naturligt att de som arbetar samt de med högre inkomst har högre långsiktigt sparande då grundprincipen är att behålla en jämn konsumtionsnivå under hela livet (Modigliani, 1966). I och med detta kan svenska Generation Y utifrån denna studie anses spara rationellt. På samma vis som att människor utifrån denna teori inte förväntas spara under den tid de är pensionärer, förväntas de då inte heller spara i någon större utsträckning då de inte arbetar av andra anledningar. I detta fall på grund av studier eller arbetslöshet. Att deras sparbeteende skiljer sig utifrån inkomst och sysselsättning tyder på att de sparar olika mycket beroende på sina förutsättningar, vilket möjliggör ett utjämnande av konsumtionsnivån under livet. Det innebär att trots att Generation Y agerar olika beroende på sysselsättning och inkomst kan de anses agera rationellt i och med att dessa faktorer skapar olika förutsättningar för sparande.