3.6.1 Validitet
Validitet, eller mätningsvaliditet, i en studie innebär att de indikatorer som används i kvantifiering av data motsvarar de begrepp som är centrala på det teoretiska området (Bryman & Bell, 2017). För säkerställa att denna undersökning faktiskt mäter det vi vill mäta, det vill säga att studien har hög begreppsvaliditet, har de frågor som valts till enkäten använts i tidigare forskning kring respektive faktor i de fall där indikatorer använts. Dessutom har multipla indikatorer använts för att säkerställa validiteten, då fler frågor ger mer nyanserade svar.
För att även uppnå extern validitet har målsättningen varit att åstadkomma ett urval som är representativt för populationen för att möjliggöra viss generalisering (Bryman & Bell, 2017). Dock har inte ett slumpmässigt urval kunnat göras utan ett bekvämlighetsurval har använts. Det innebär att den data som samlats in inte kan antas representera hela populationen, vilket innebär att den externa validiteten försämras. För att uppnå ekologisk validitet krävs att resultatet speglar verkligheten och är applicerbart i respondenternas vardag (Bryman & Bell, 2017). De frågor som använts i enkäten har utformats för att återspegla respondenternas vardag och vardagliga beteenden för att på så vis göra resultaten ekologiskt valida. Dock kan situationen att fylla i en enkät vara så pass onaturlig att den påverkar den ekologiska validiteten, vilket innebär en negativ inverkan på validiteten i denna studie (Bryman & Bell, 2017). Den interna validiteten i en studie påverkas av huruvida slutsater kring kaualitet i undersökta samband kan dras. Detta är dock inget som behöver tas i beaktning i denna studie då inga undersökningar gjorts kring kausalitet.
30 3.6.2 Reliabilitet
Reliabilitet är ett begrepp som rör tillförlitligheten hos en undersökning. Det finns olika tre innebörder av reliabilitet vilka är: stabilitet, intern reliabilitet och interbedömarreliabilitet (Bryman & Bell, 2017). För att uppnå stabilitet krävs att de mått som används i studien är stabila för mätningar vid olika tidpunkter. Detta har eftersträvats men då privatekonomi i sin natur är föränderlig är det sannolikt att samma respondenter svarat på ett annat sätt om de fått samma frågor vid en senare tidpunkt. För att uppnå intern reliabilitet har Cronbachs alfa mätts för långsiktigt sparande då vi inte kunnat finna något mått från tidigare forskning för mätning av detta utifrån den definition och den teoretiska bakgrund som använts. Cronbachs alfa har mätts för att kontrollera att alla delar av det index som motsvarar den beroende variabeln är korrelerade. I detta fall har därför sammansättningen av de sju frågorna om långsiktigt sparande undersökts. Ett Cronbachs alfa på 0,696 uppmättes vilket är i nivå med 0,7 vilket enligt Bryman och Bell (2017) innebär en godkänd nivå (se Bilaga 5). För övriga variabler med multipla indikatorer har frågor använts från tidigare granskad forskning där samma begrepp mätts, för att indikatorerna i denna studie skulle samspela på ett korrekt sätt. Då stängda frågor använts i enkäten samt att all kodning av data skett vid samma tillfälle har tolkningar skett på samma vis under hela studien, varpå interbedömarreliabilitet kunnat uppnås.
3.6.3 Replikerbarhet
Utöver validitet och reliabilitet är även replikerbarhet ett viktigt kriterium för en undersökning. Det innebär att genomförandet av en studie ska presenteras på ett sådant sätt att studien går att återskapa. För att möta detta krav beskrivs använda metoder och tillvägagångssätt på ett ingående sätt. I metodavsnittet beskrivs exempelvis hur datainsamlingen gått till, hur svaren kodats samt hur och med hjälp av vilka statistiska metoder som datan tolkats.
3.6.4 Källkritik
I denna studie har främst använt oss av artiklar som blivit referentgranskade (eng. peer- reviewed). Dessa har innan publicering genomgått noggrann granskning och är den typ av artiklar bedöms vara de mest trovärdiga (Rienecker & Stray Jörgensen, 2014). Dessa artiklar har använts som utgångspunkt för att kartlägga relevanta begrepp inom området samt för att skapa den teoretiska referensramen vilken använts för utformning av studiens
31
datainsamling samt för att analysera studiens resultat. Vi har dock haft ett kritiskt förhållningssätt mot all den litteratur vi inkluderat i studien, varpå exempelvis motsägelser mellan resultat i olika studier tagits upp och att flera källor i vissa fall har använts för att styrka ett resultat. Även andra typer av källor har använts. Dessa bedömer vi som trovärdiga och pålitliga då vi använt oss av information från statliga myndigheter
såsom Statistiska Centralbyrån, Pensionsmyndigheten, Regeringen och
Konsumentverket, samt information från bankerna Swedbank och Skandiabanken. Vad gäller litteratur som använts för att motivera de använda metoderna har främst etablerad studentlitteratur använts. Primärkällor har använts både för litteratur och datainsamling. På så vis minskar risken att inkludera felciteringar och feltolkningar. Att använda primärdata i form av egeninsamlad enkätdata innebär även att vi som författare kan vara säkra på hur datan insamlats, och i och med det veta vad som mätts och därmed även hur den kan analyseras. För att göra studiens resultat trovärdigt har vi som författare genom hela studien förhållit oss källkritiskt.
3.6.5 Metodkritik
Kvantitativ metod
Det finns flera typer av kritik mot kvantitativa metoder. Exempelvis påpekas en tendens att uttrycka betydelsen och exaktheten i resultaten starkare än vad som är befogat (Bryman & Bell, 2017). Därför har betydelsen av och generaliserbarheten hos studiens resultat formulerats med försiktighet för att undvika en felaktig spegling av resultatens betydelser. Kritik finns även mot att de mätinstrument som används vid kvantitativa metoder inte nödvändigtvis ger en rättvis spegling av verkligheten samt att studien riskerar bli subjektiv (Bryman & Bell, 2017). För att minska risken för detta har vi redogjort för alla metodval och då exempelvis förklarat hur variablerna speglas av frågorna i enkäten samt hur de mätningar som genomförs kodats och tolkats. Även Cronbachs alfa har skattats för att kontrollera sammansättningen av den beroende variabeln. För att undvika subjektivitet har metodval och tolkningar förankrats i tidigare forskning genom en grundlig teori- och litteraturgenomgång. Kritik finns även mot att resultaten från statistiska tester resulterar i statiska resultat (Bryman & Bell, 2017). Dessa kritiska synpunkter är dock svåra att undvika utan att exempelvis använda en kombinerad metod och på så vis inkludera kvalitativa tillvägagångssätt.
32
Då det finns kritik som ej går att undvika genom användning av endast en kvantitativ eller kvalitativ metod hade en kombination av de båda metoderna kunnat användas (Bryman & Bell, 2017). På så vis hade varje metods styrkor kunnat utnyttjas samtidigt som kritiken mot den enskilda metoden i stor utsträckning kunnat undvikas vilket hade gjort resultaten säkrare. För denna studie hade det kunnat innebära exempelvis kompletterande intervjuer, antingen före eller efter genomförandet av enkäten. På så vis hade tecken på andra beteendefinansiella faktorer än de som inkluderats i studien kunnat användas för en efterkommande enkätundersökning, alternativt hade fördjupande intervjuer kunnat hållas med respondenterna i enkäten. En ytterligare förståelse hade då kunnat skapas kring respondenternas attityder kring långsiktigt sparande. Dock har en kvantitativ metod valts i detta fall då det tillåter en effektiv hantering av ett stort dataset. Studiens syfte har kunnat uppnås med endast en kvantitativ metod, men ett starkare resultat hade kunnat åstadkommits med hjälp av en kombinerad metod.
Det kan även finnas problem med endogenitet i våra analyser på grund av att vi valt att mäta företeelser och ageranden som inte kan mätas direkt. Detta då användningen av indikatorer inte ger en perfekt återspegling av det vi velat mäta. Detta riskerar ge felaktiga residualer i och med att faktorer som ej avsiktligt inkluderats i studien påverkar resultatet utan att vi är medvetna om det, vilket är ett vanligt problem vid samhällsvetenskapliga undersökningar (Djurfeldt & Barmark, 2009). Detta innebär att resultaten och dess generaliserbarhet måste tolkas med stor försiktighet.
Enkätundersökning
Kritik mot att använda en enkät för datainsamling består bland annat av att vi som genomfört studien inte vet vilka som faktiskt svarar på enkäten (Bryman & Bell, 2017). Det innebär till exempel att vi inte kan vara säkra på att de som i enkäten svarat att de ingår i Generation Y verkligen gör det. Då enkäten delats online och respondenterna är anonyma finns även en risk att en och samma person har besvarat enkäten flera gånger, vilket skulle innebära att resultatet blir missvisande. Risken för detta bedöms dock som liten, och vi har dessutom kontrollerat att inga enkätsvar var identiska. I enkäten har slutna frågor använts vilket innebär att visst djup i respondenternas svar går förlorat samt att variationerna av svar blir färre (Eliasson, 2013). Detta har gjorts för att möjliggöra bearbetning trots den begränsade tid under vilken studien genomförts samt för att all tolkning av enkätens svar skulle ske på samma sätt vid samma tidpunkt. I detta fall har
33
samtliga svarsalternativ kodats vid ett och samma tillfälle, för att minimera skillnader i tolkning. Genom att använda en Likertskala med fyra steg finns risk att respondenterna tvingas spegla en åsikt eller ett beteende de egentligen inte har. Respondenterna hade dock möjlighet att lämna dessa frågor obesvarade om de så önskade.
Genom att använda en online-enkät minimeras den påverkan som en intervjuare på olika sätt kan ha på en respondent (Bryman & Bell, 2017). Detta kan vara en fördel då författaren har större möjlighet att vara objektiv och undvika att påverka respondenternas svar. En nackdel med att enkäten besvaras online är dock att ingen finns tillgänglig för att göra förtydliganden kring enkäten om frågor skulle uppkomma. Detta innebär visserligen att alla respondenter får samma förutsättningar att svara på enkäten, men innebär också att respondenter riskerar missförstå frågor alternativt väljer att inte svara på hela eller delar av enkäten. För att minimera risken för detta har en pilotundersökning genomförts. En annan typ av kritik mot användandet av online-enkäter är att urvalet inte blir representativt i och med att alla inte har tillgång till internet (Bryman & Bell, 2017). En studie av SCB (2019b) visade dock att 98 procent av Sveriges befolkning i åldrarna 16 till 34 år har tillgång till internet i hemmet. Ytterligare kritik mot online-enkäter är att alla inte har den tekniska färdighet som krävs för att besvara en online-enkät (Bryman & Bell, 2017). En stor majoritet av personer födda under 80- och 90-talet använder dock internet nästan varje dag enligt SCB (2019a) och vi bedömer därför att studiens population har mycket goda tekniska färdigheter.
Urval
Det finns även anledning att rikta kritik mot det urval som gjorts för datainsamlingen. Detta då endast 288 personer besvarat enkäten, vilket är en väldigt liten andel av den totala populationen, samt är under den gräns på 1000 respondenter vilket skulle innebära att sannolikheten för precision i urvalet är relativt hög (Bryman & Bell, 2017). Dessutom innebär användningen av ett bekvämlighetsurval att respondenterna inte är representativa för gruppen i sin helhet (Bryman & Bell, 2017). Om ett sannolikhetsurval hade varit möjligt att använda vid genomförandet av studien hade studiens resultat därför sannolikt varit mer precisa och generaliserbara. Givet dessa urvalsproblem måste stor försiktighet iakttas när resultaten generaliseras till hela populationen.
34
3.7 Etik
Inom all forskning är det viktigt att ta etiska aspekter i beaktning. Enligt Vetenskapsrådet (2002) finns det fyra huvudkrav vilka konkretiserar den etiska hänsyn som bör tas för att
skydda individen. Dessa krav är: Informationskravet, Samtyckeskravet,
Konfidentialitetskravet och Nyttjandekravet.
3.7.1 Informationskravet
Informationskravet innebär att berörda parter ska informeras om studiens syfte samt vilka moment som ingår. Studiens deltagare ska även informeras om att deras deltagande är helt och hållet frivilligt. Det är även av vikt att deltagarna informeras om vilka som står bakom studien (Vetenskapsrådet, 2002). I studiens enkät redogjordes syftet med studien i inledningen, och där inkluderades även att frågorna i enkäten var av privatekonomisk karaktär samt att deltagandet var frivilligt. I enkäten framgick även våra namn samt vilket universitet vi författare tillhör. I och med detta är informationskravet att anse uppfyllt.
3.7.2 Samtyckeskravet
Samtyckeskravet innebär att undersökningsdeltagarna själva har rätt att välja om de vill deltaga samt på vilka villkor (Vetenskapsrådet, 2002). Detta krav anses vara uppfyllt då den insamlade empirin kom från studiens enkätundersökning där respondenterna aktivt valt delta genom att fylla i en enkät och där det i introduktionstexten till enkäten framgått att deltagandet är frivilligt, samt att respondenterna har haft möjlighet att inte slutföra enkäten om så ej önskats. Enligt Vetenskapsrådet (2002) är en ifylld enkät även att betraktas som att samtycke har lämnats från respondenten.
3.7.3 Konfidentialitetskravet
Konfidentialitetskravet innebär att den information som insamlats ska behandlas konfidentiellt (Vetenskapsrådet, 2002). Då deltagandet i denna studie är anonymt finns inte någon risk att deltagarna kommer att kunna identifieras. Inga personuppgifter har delats med obehöriga och datan har förvarats på så sätt att den inte finns tillgänglig för utomstående. Den insamlade datan har lagrats i Onedrive då det är en tjänst som Linköpings universitet godkänt för lagring av personliga uppgifter (Linköpings universitet, 2020). Den data som är tillgänglig i uppsatsen är dessutom endast av
35
deskriptiv karaktär och endast författarna har haft tillgång till varje respondents svar i sin helhet. Därmed anses konfidentialitetskravet vara uppfyllt.
3.7.4 Nyttjandekravet
Nyttjandekravet innebär att den insamlade datan endast används för forskningsändamålet och att den ej får spridas vidare (Vetenskapsrådet, 2002). Detta krav bedöms som uppfyllt då den data som samlats in endast använts och kommer att användas i denna studie.
37