5. Slutsats & förslag till vidare forskning
5.2 Förslag till vidare forskning
Att ett bekvämlighetsurval använts i denna studie innebär att inga generaliserbara slutsatser kunnat formuleras. Det hade därför varit intressant att replikera studien men istället använda ett slumpmässigt urval vilket då kunnat representera populationen på ett bättre sätt. På så vis hade bättre implikationer kunnat formuleras och studien hade i högre utsträckning kunnat ligga till grund för interventioner.
Att regressionsmodellen hade en förklaringsgrad på 20,1 procent tyder på att det finns ytterligare faktorer som inte inkluderats i denna studie som samvarierar med Generation Y:s långsiktiga sparande. Det hade därför även varit intressant att göra en motsvarande
59
studie där fler förklarande faktorer inkluderats. Tidigare forskning från Malaysia har exempelvis visat att personlighetsdrag påverkar Generation Y:s långsiktiga sparande (Nga & Yien, 2013). Därmed hade exempelvis en undersökning där personlighetsdrag ingått kunnat skapa större förståelse för vilka faktorer som samvarierar med det långsiktiga sparandet i en svensk kontext. För att ytterligare fördjupa kunskapen kring vilka de viktigaste faktorerna är hade en kvalitativ studie med exempelvis intervjuer varit intressant att genomföra. Genom en sådan studie hade förståelse kunnat skapas kring hur Generation Y resonerar kring sitt långsiktiga sparande och sina sparbeslut.
Hur Generation Y ser på risk och val av finansiella tillgångar skulle vara intressant att undersöka vidare i och med att det är av stor vikt att välja en lämplig risknivå för sina investeringar för att möjliggöra en god ekonomisk situation i framtiden (Shefrin, 2000). Denna studie har dock inte undersökt Generation Y:s riskbenägenhet eller de exakta investeringsval som de gör. Även hur Generation Y:s kunskap om olika investeringsalternativ ser ut skulle vara intressant att kartlägga för att ytterligare skapa en förståelse för Generation Y:s privatekonomiska förutsättningar.
Det vore även intressant att replikera studien med hänsyn till Corona-utbrottet, för att undersöka huruvida respondenternas inställning till sparande förändrats till följd av virusets stora samhällspåverkan. Exempelvis med avseende på att arbetslösheten samt den allmänna osäkerheten har ökat. Det hade då varit intressant att se om det långsiktiga sparandet ökat för att behovet av en buffert ökat i och med ökad osäkerhet, eller minskat i och med försämrade förutsättningar.
Även att replikera studien långt senare skulle vara intressant för att undersöka om samma grupp kommer inneha samma nivå av långsiktigt sparande samt om de kommer ha samma nivåer av beteendefinansiella faktorer även senare i livet. Till exempel för att undersöka om nivån av kortsiktighet skulle vara lägre då pensionen ligger närmare i tiden.
61
Referenser
Alhenawi, Y., & Elkhal, K. (2013). Financial literacy of U.S. households: Knowledge vs. long-term financial planning. Financial Services Review,
22(3), 211–244.
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=buh &AN=94644816&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Almenberg, J., & Säve-Söderbergh, J. (2011). Financial Literacy and retirement planning in Sweden. Journal of Pension Economics and Finance, 10(4), 585-598. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1017/S1474747211000497
Anderson, A., Baker, F., & Robinson, D. T. (2017). Precautionary savings, retirement planning and misperceptions of financial literacy. Journal of
Financial Economics, 126(2), 383–398.
https://doi.org/10.1016/j.jfineco.2017.07.008
Antonides, G., de Groot, I. M., & van Raaij, W. F. (2011). Mental budgeting and the management of household finance. Journal of Economic Psychology, 32(4), 546–555. https://doi.org/10.1016/j.joep.2011.04.001
Ateş, S., Coşkun, A., Şahin, M. A., & Demircan, M. L. (2016). Impact of Financial Literacy on the Behavioral Biases of Individual Stock Investors: Evidence from Borsa Istanbul. Business & Economics Research Journal, 7(3), 1–19. https://doi- org.e.bibl.liu.se/10.20409/berj.2016321805
Baker, H. K., Kumar, S., Goyal, N., & Gaur, V. (2019). How financial literacy and demographic variables relate to behavioral biases. Managerial Finance, 45(1), 124–146. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1108/MF-01-2018-0003
Barber, B. M., & Odean, T. (2001). Boys Will Be Boys: Gender, Overconfidence, and Common Stock Investment. Quarterly Journal of Economics, 116(1), 261–292. https://doi.org/10.1162/003355301556400
Bhandari, G., & Deaves, R. (2006). The Demographics of Overconfidence.
Journal of Behavioral Finance, 7(1), 5–11.
https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1207/s15427579jpfm0701_2
Bhardwaj, N. (2018). Behavioral Finance - A Review. ITIHAS - The Journal of
Indian Management, 8(2), 1–8. https://search-ebscohost-
com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&db=buh&AN=130923491&site=eds- live&scope=site.
Breiwitz, J. (2016). Hur stort får bortfallet vara? Hämtad 2020-02-07 från
https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2016/Hur-stort-far-bortfallet-vara/
Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder (3. ed.). Liber AB: Stockholm.
62
Cole, S., Paulson, A., & Shastry, G. K. (2014). Smart Money? The Effect of
Education on Financial Outcomes. Review of Financial Studies, 27(7), 2022– 2051. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1093/rfs/hhu012
Cronqvist, H., & Siegel, S. (2015). The Origins of Savings Behavior. Journal of
Political Economy, 123(1), 123–169. https://doi.org/10.1086/679284
de Villiers, J. U., & Roux, E.-M. (2019). Reframing the Retirement Saving Challenge: Getting to a Sustainable Lifestyle Level. Journal of Financial
Counseling and Planning, 30(2), 277–288. https://doi.org/10.1891/1052-
3073.30.2.277
Djurfeldt, G., & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2: multivariat
analys (1. ed.). Studentlitteratur: Lund.
Duffy, J., & Li, Y. (2019). Lifecycle consumption under different income profiles: Evidence and theory. Journal of Economic Dynamics and Control, 104, 74–94.
https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1016/j.jedc.2019.05.006
Edling, F., & Hedström, P. (2003). Kvantitativa metoder: Grundläggande
analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Studentlitteratur: Lund.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början (3. ed.) Studentlitteratur: Lund.
Finansinspektionen. (2015). Hälften av konsumenterna saknar grundläggande
finanskunskap. Hämtad från
https://www.fi.se/contentassets/a415dba719684ff4a29fd9c7fad3c541/finansiell_ formaga_2015ny.pdf
Frankfurter, G. M., & McGoun, E. G. (2000). Market efficiency or behavioral finance: The nature of the debate. The Journal of Psychology and Financial
Markets, 1(3/4), 200–210. https://doi.org/10.1207/S15327760JPFM0134_5
Furnham, A., & Cheng, H. (2019). Factors influencing adult savings and
investment: Findings from a nationally representative sample. Personality and Individual Differences, 151. https://doi-
org.e.bibl.liu.se/10.1016/j.paid.2019.109510
Galte Schermer, G. (2018). Miljoner att tjäna på kortare studietid. Hämtad 2020-05-20 från https://www.ekonomifakta.se/Artiklar/2018/juli/miljoner-att-tjana-pa- kortare-studiertid/
Ganapathy, V. (2019). Pensions: Serving Millennial Customers. Journal of the
Insurance Institute of India, 7(2), 84–100. https://search-ebscohost-
com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=buh&AN=1400 62735&lang=sv&site=eds-live&scope=site
63
Gerhard, P., Gladstone, J. J., & Hoffmann, A. O. I. (2018). Psychological
characteristics and household savings behavior: The importance of accounting for latent heterogeneity. Journal of Economic Behavior and Organization, 148, 66–82. https://doi.org/10.1016/j.jebo.2018.02.013
Harris, M. N., Loundes, J., & Webster, E. (2002). Determinants of Household Saving in Australia. Economic Record, 78(241), 207.
https://doi.org/10.1111/1475-4932.00024
Henager, R., & Cude, B. J. (2016). Financial Literacy and Long- and Short-Term Financial Behavior in Different Age Groups. Journal of Financial Counseling
and Planning, 27(1), 3–19. https://search-ebscohost-
com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=eric&AN=EJ11 61904&lang=sv&site=eds-live&scope=site.
Hershey, D., Jacobs-Lawson, J., McArdle, J., & Hamagami, F. (2007).
Psychological Foundations of Financial Planning for Retirement. Journal of
Adult Development, 14(1/2), 26–36. https://doi.org/10.1007/s10804-007-9028-1
Högstedt, C., & Widmark, A.-C. (2019). Långsiktigt sparande - en
ojämställd marknad (Rapport 2018:18) . Hämtad från Konsumentverkets
webbplats:
https://www.konsumentverket.se/globalassets/publikationer/produkter-oc h-tjanster/finansiella-tjanster/rapport-2018-18-ojamstallt-langsiktigt-spar ande-konsumentverket.pdf
Justesen, L., & Mik-Meyer, N. (2011). Kvalitativa metoder: Från vetenskapsteori
till praktik. Lund: Studentlitteratur.
Killins, R. N. (2017). The financial literacy of Generation Y and the influence that personality traits have on financial knowledge: Evidence from Canada.
Financial Services Review, 26(2), 143–165.
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=buh &AN=126144869&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Kim, K. T., Anderson, S. G., & Seay, M. C. (2019). Financial Knowledge and Short-Term and Long-Term Financial Behaviors of Millennials in the United States. Journal of Family and Economic Issues. 40(2), 194-208.
https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1007/s10834-018-9595-2
Knoll, M. A. Z., Tamborini, C. R., & Whitman, K. (2012). I Do . . . Want to Save: Marriage and Retirement Savings in Young Households. Journal of Marriage
and Family, 74(1), 86. https://doi.org/10.1111/j.1741-3737.2011.00877
Kumar, S., & Goyal, N. (2016). Evidence on rationality and behavioural biases in
investment decision making, Qualitative Research in Financial Markets. 8(4),
64
Laibson, D. I., Repetto, A., & Tobacman, J., (1998). Self-Control and Saving for Retirement. Brookings Papers on Economic Activity, 1998(1), 91.
https://doi.org/10.2307/2534671
Larson, L. R. L., Eastman, J. K., & Bock, D. E. (2016). A Multi-Method
Exploration of the Relationship between Knowledge and Risk: The Impact on Millennials’ Retirement Investment Decisions. Journal of Marketing Theory &
Practice, 24(1), 72–90. https://doi.org/10.1080/10696679.2016.1089765
Libson, A. (2017). Confronting the retirement savings problem: Redesigning the saver’s credit. Harvard Journal on Legislation, 54(1), 401–452.
https://search-ebscohost-
com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=a9h&AN=1223 57070&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Lin, H.-W. (2011). Elucidating rational investment decisions and behavioral biases: Evidence from the Taiwanese stock market. African Journal of
Business Management, 5(5), 1630–1641. https://search-ebscohost-
com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=edswss&AN=0 00290800600014&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Linköpings universitet (2020). Molntjänster. Hämtad 2020-05-05 från
https://insidan.liu.se/it/dator-lagring-och-programvara/godkanda- molntjanster?l=sv
Lusardi, A., & Mitchell, O. S. (2008). Planning and Financial Literacy: How Do Women Fare? The American Economic Review, 98(2), 413–417.
https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1257/aer.98.2.413
Mahapatra, M. S., Raveendran, J., & De, A. (2019). Building a Model on
Influence of Behavioural and Cognitive Factors on Personal Financial Planning: A Study Among Indian Households. Global Business Review, 20(4), 996–1009.
https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1177/0972150919844897
McKenzie, C. R., & Liersch, M. J. (2011). Misunderstanding Savings Growth:
Implications for Retirement Savings Behavior. Journal of Marketing Research,
48, 1–13. https://doi.org/10.1509/jmkr.48.SPL.S1
Mittal, M., & Vyas, R. K. (2009). Does Irrationality in Investment Decisions Vary with Income? ICFAI Journal of Behavioral Finance, 6(1), 26–42.
https://search-ebscohost-
com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=buh&AN=3667 4079&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Modigliani, F. (1966). The Life Cycle Hypothesis of Saving, the Demand for Wealth and the Supply of Capital. Social Research, 33(2), 160–217. Mushinada, V. N. C., & Veluri, V. S. S. (2019). Elucidating investors rationality
and behavioural biases in Indian stock market. Review of Behavioral Finance,
65
Nga, J. K. H., & Yien, L. K. (2013). The influence of personality trait and demographics on financial decision making among Generation Y. Young
Consumers, 14(3), 230–243. https://doi.org/10.1108/YC-11-2012-00325
Nordenanckar, V., & Sandberg, A. (2015). Långsiktigt sparande - Viktigt
men svårt (Rapport 2015:1). Hämtad från Konsumentverkets webbplats:
https://www.konsumentverket.se/globalassets/publikationer/produkter-och- tjanster/finansiella-tjanster/rapport-2015-1-langisktigt-sparande-
konsumentverket.pdf
Oliva, A., Antolín-Suárez, L., & Rodríguez-Meirinhos, A. (2019). Uncovering the Link between Self-control, Age, and Psychological Maladjustment among Spanish Adolescents and Young Adults. Psychosocial Intervention, 28(1), 49– 55. https://doi.org/10.5093/pi2019a1
Pensionsmyndigheten. (2018a). Ny rapport: Äldre med låga inkomster. Hämtad 2020-05-05 från https://www.pensionsmyndigheten.se/nyheter-och- press/pressrum/ny-rapport-aldre-med-laga-inkomster
Pensionsmyndigheten. (2018b). Varför får kvinnor och män olika mycket i
pension? (Svar på regleringsbrevsuppdrag 2018).
Hämtad från Pensionsmyndighetens webbplats:
https://www.pensionsmyndigheten.se/statistik-och- rapporter/Rapporter/Rapporter
Pensionsmyndigheten. (2020). Eget sparande till din pension. Hämtad
2020-05-18 från https://www.pensionsmyndigheten.se/forsta-din-pension/sa- fungerar-pensionen/eget-sparande-till-pension
Reddy, K. S., & Mahapatra, M. S. (2017). Risk Tolerance, Personal Financial
Knowledge and Demographic Characteristics- Evidence from India. Journal of
Developing Areas, 51(3), 51–62. https://doi-
org.e.bibl.liu.se/10.1353/jda.2017.0060
Regeringen. (2019). Hållbara pensioner: Förbättrat grundskydd för pensionärer och ett successivt längre arbetsliv. Hämtad 2020-03-05 från
https://www.regeringen.se/artiklar/2019/05/hallbara-pensioner-forbattrat- grundskydd-for-pensionarer-och-ett-successivt-langre-arbetsliv/
Remund, D. L. (2010). Financial Literacy Explicated: The Case for a Clearer
Definition in an Increasingly Complex Economy. Journal of Consumer Affairs,
44(2), 276–295.
https://doi.org/http://onlinelibrary.wiley.com/journal/10.1111/%28ISSN%29174 5-6606/issues
Rienecker, L., & Stray Jörgensen, P. (2014). Att skriva en bra uppsats (3. ed.). Stockholm: Liber.
66
Rudolph, C. W., & Zacher, H. (2017). Considering Generations From a Lifespan Developmental Perspective. Work aging and retirement, 3(2), 113–129.
https://doi.org/10.1093/workar/waw019
Schewe, C., Debevec, K., Madden, T., Diamond, W., Parment, A., & Murphy, A. (2013). “If You’ve Seen One, You’ve Seen Them All!” Are Young Millennials the Same Worldwide? Journal of International Consumer Marketing, 25(1), 3– 15. https://doi.org/10.1080/08961530.2013.751791
Schooley, D. K., & Worden, D. D. (2013). Accumulating and spending retirement assets: A behavioral finance explanation. Financial Services Review, 22(2), 173–186.
https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=buh &AN=94644714&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Sheehan, K. (2001). E-mail survey response rates: A review. Journal of
Computer-Mediated Communication, 6(2), 23.
https://doi.org/10.1111/j.1083-6101.2001.tb00117.x
Shefrin, H. M. (2000). Beyond greed and fear: Understanding behavioral finance
and the psychology of investing. New York: Oxford University Press.
Shefrin, H. M., & Thaler, R. H. (1988). The Behavioral Life-Cycle Hypothesis.
Economic Inquiry, 26(4), 609-643.
Simon, H. A. (1956). Rational choice and the structure of the environment.
Psychological Review, 63(2), 129–138. https://doi.org/10.1037/h0042769
Skandia. (2019). På väg mot pension: En rapport om olika generationers
utmaningar inför pensionen. Hämtad från Skandias webbplats:
https://www.skandia.se/globalassets/pdf/press-och-media/rapporter-och- debatt/rapport_pa-vag-till-pension_2019.pdf
Smith, A. (1776). Wealth of Nations [Elektronisk resurs]. Generic NL Freebook Publisher. Hämtad från
https://eds.a.ebscohost.com/eds/detail/detail?vid=2&sid=265553b5-e02c-4c41- 9ef2-08e90311f6b5%40sdc-v-
sessmgr03&bdata=JnNpdGU9ZWRzLWxpdmUmc2NvcGU9c2l0ZQ%3d%3d# db=nlebk&AN=2008591
Stanley, D. (2010). Multigenerational workforce issues and their implications for leadership in nursing. Journal of Nursing Management (John Wiley & Sons, Inc.), 18(7), 846–852. https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1111/j.1365-
2834.2010.01158.x
Statistiska centralbyrån. (2018a). Folkmängd efter ålder, kön och år. Hämtad 2020-04-03 från
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101 __BE0101A/BefolkningR1860/table/tableViewLayout1/
67
Statistiska centralbyrån. (2018b). Inkomstrapport 2016 - individer och hushåll. (Ekonomisk välfärdsstatistik 2018:1). Hämtad från
https://www.scb.se/contentassets/6c4b13efe61a4322a79e3e4649f31a70/he0110_ 2016a01_br_he50br1802.pdf
Statistiska centralbyrån. (2019a). Andel personer som använt internet i stort sett varje dag. Hämtad 2020-04-03 från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter- amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/befolkningens-it-
anvandning/pong/tabell-och-diagram/andel-personer-som-anvant-internet-i- stort-sett-varje-dag/
Statistiska centralbyrån. (2019b). Andel personer som har tillgång till internet i hemmet. Hämtad 2020-02-06 från https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-
amne/levnadsforhallande
n/levnadsforhallanden/befolkningens-it-anvandning/pong/tabell-och-diagr am/andel-personer-som-har-tillgang-till-internet-i-hemmet/
Sundén, A. E., & Surette, B. J. (1998). Gender Differences in the Allocation
of Assets in Retirement Savings Plans. The American Economic Review, 88(2), 207–211. https://search-ebscohost-
com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=edsjsr&AN=eds jsr.116920&lang=sv&site=eds-live&scope=site
Swedbank. (u.å). 90-talister riskerar låg pension. Hämtad 2020-01-29 från
https://www.swedbank.se/privat/en-battre-framtid/spara/90-talister-riskerar-lag- pension.html
Tangney, J. P., Baumeister, R. F., & Boone, A. L. (2004). High self-control predicts good adjustment, less pathology, better grades, and interpersonal success. Journal of Personality, 72 (2), 271–324. https://doi-
org.e.bibl.liu.se/10.1111/j.0022-3506.2004.00263.x
Thaler, R. H., & Benartzi, S. (2004). Save More Tomorrow: Using Behavioral Economics to Increase Employee Saving. Journal of Political Economy,
112(1), 164–187. https://doi.org/10.1086/380085
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Världsbanken. (2014). Global financial development report: Financial Inclusion. Hämtad från Världsbankens webbplats:
https://openknowledge.worldbank.org/bitstream/handle/10986/16238/97808213 99859.pdf?sequence=4&isAllowed=y
Wood, J. C. (2019). Millennials in the Workplace: Mystery or Magic? Dispute
Resolution Journal, 74(1), 111–120. https://search-ebscohost-
com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&AuthType=ip,uid&db=edb&AN=1386 39696&lang=sv&site=eds-live&scope=site
68
Xiao, J. J., & Noring, F. E. (1994). Perceived saving motives and hierarchical financial needs. Journal of Financial Counseling and Planning, 5, 25–45.
https://doi-org.e.bibl.liu.se/10.1353/jda.2017.0060
Zick, C. D., Mayer, R. N., & Glaubitz, K. H. (2012). The Kids Are All Right: Generational Differences in Responses to the Great Recession. Journal of
Financial Counseling & Planning, 23(1), 3–16.
http://search.ebscohost.com.e.bibl.liu.se/login.aspx?direct=true&db=buh&AN=8 7543441&lang=sv&site=ehost-live
Bilagor
Bilaga 1 – Enkäten Sparande
Hej!
Denna enkät riktar sig till personer födda mellan 1984 och 1996 och handlar om sparande och beteendeekonomiska faktorer. Ditt deltagande är helt frivilligt. Svaren kommer att användas till ett examensarbete för Civilekonomprogrammet vid Linköpings Universitet.
Det tar ca 5 minuter att svara på enkäten.
Vi uppskattar om du svarar så sanningsenligt som möjligt samt låter bli att använda hjälpmedel.
Svaren på enkäten kommer att behandlas konfidentiellt och anonymt, och inga svar kommer därför kunna kopplas till en enskild respondent och enskilda svar kommer inte att vara tillgängliga för andra än författarna.
Tack på förhand för ditt deltagande! Med vänliga hälsningar,
Elin Busk & Lina Wing 1. Vilket år är du född? o 1984 o 1985 o 1986 o 1987 o 1988 o 1989 o 1990 o 1991 o 1992 o 1993 o 1994 o 1995 o 1996
2. Vilket kön tillhör du? o Kvinna o Man o Annat
3. Vilken är din huvudsakliga sysselsättning? o Studerande
o Arbetande
o Arbetssökande/arbetslös
4. Vilken är din högst avslutade eller pågående utbildningsnivå? o Grundskoleutbildning
o Gymnasieutbildning
o Eftergymnasial utbildning, ej högskola/universitet o Eftergymnasial utbildning, högskola/universitet
5. Vänligen uppskatta din totala månadsinkomst efter skatt (lön, bidrag, studielån, etc.) o <12 000 kronor o 12 001 - 20 000 kronor o 20 001 - 30 000 kronor o 30 001 - 40 000 kronor o >40 000 kronor
6. Vilken typ av hushåll ingår du i? o Singelhushåll utan barn o Singelhushåll med barn
o Sammanboende (sambo eller gift) utan barn o Sammanboende (sambo eller gift) med barn
7. Anta att du har 100 kr på ett sparkonto med 2 % ränta. Hur mycket har du på kontot efter 2 år om du lämnat kontot orört?
o Mindre är 104 kronor o Exakt 104 kronor o Mer än 104 kronor
8. Tänk dig att räntan på ditt sparkonto är 1 % per år och att inflationen är 2 % per år. Skulle du kunna köpa mer, lika mycket eller mindre för pengarna efter 1 år?
o Mindre o Lika mycket o Mer
9. Tror du att följande påstående är sant eller falskt? Att köpa en enskild aktie är säkrare än en andel i en aktiefond.
o Sant o Falskt
10. Ange med hjälp av skalorna nedan hur väl följande påståenden stämmer in på dig Stämmer inte
alls Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer helt 1) Jag har ett buffertsparande
2) Jag sparar till boende (T.ex. kontantinsats eller renovering)
3) Jag har ett sparande till ett specifikt ändamål (T.ex. bil eller resa. Bostad ej inkluderat)
4) Jag har en plan för mitt pensionssparande som jag håller mig till
5) Jag vet hur stora mina levnadskostnader kommer att vara när jag är pensionär 6) Jag vet hur hög min pension kommer att vara samt vilka bidrag jag har rätt till som pensionär
11. Ange med hjälp av skalorna nedan hur väl följande påståenden stämmer in på dig Stämmer inte
alls Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer helt 1) Jag tror att jag kan
förutspå den framtida utvecklingen för mina investeringar någorlunda precist
2) Jag kontrollerar och är fullt ansvarig för resultaten av mina investeringsval 3) Framgång från tidigare investeringar får mig att investera mer
4) Det är svårt för mig att bryta dåliga vanor
12. Ange med hjälp av skalorna nedan hur väl följande påståenden stämmer in på dig Stämmer inte
alls Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer helt 1) Jag är lättdistraherad
2) Jag är bra på att motstå frestelser
3) Jag tror att saker och ting kommer att lösa sig i framtiden
4) Jag lever mer för idag än för imorgon
5) Min bekvämlighet spelar stor roll i de beslut jag tar
13. Hur stor procent av din inkomst (efter skatt) sparar du i genomsnitt varje månad? (För denna fråga får miniräknare gärna användas)
o 0-2 % o 3-5 % o 6-10 % o 11-15 % o 16-20 % o 21-25 % o Mer än 25 %
Bilaga 3 – Korrelationsmatris för oberoende variabler
Kortsiktighet Självkontroll Övertro Finansiell bildning Ålder Kön Civilstånd Utbildning Sysselsättning Inkomst Kortsiktighet 1 −0,325 −0,077 0,037 −0,062 0,135 0,040 0,031 0,039 0,042 Självkontroll 1 0,116 0,039 −0,004 −0,005 0,072 0,009 0,106 0,106 Övertro 1 0,197 −0,050 0,312 −0,052 −0,051 0,152 0,149 Finansiell bildning 1 −0,160 0,303 −0,070 0,226 −0,146 −0,053 Ålder 1 0,017 0,105 −0,114 0,183 0,192 Kön 1 −0,104 −0,037 −0,063 −0,066 Civilstånd 1 0,098 0,102 0,077 Utbildning 1 −0,142 −0,090 Sysselsättning 1 0,607 Inkomst 1 Bilaga 4 – Boxplot
Bilaga 5 – Cronbachs alfa för långsiktigt sparande Cronbach's Alfa 0,696
Antal frågor 7
Cronbachs Alpha om frågan raderas Långsiktigt sparande Fråga 1 0,640 Fråga 2 0,678 Fråga 3 0,688 Fråga 4 0,611 Fråga 5 0,649 Fråga 6 0,670 Fråga 7 0,692
Bilaga 7 – Övriga t-test
Levene's Test for
Equality of Variances T-test for Equality of Means Medelvärde Sig. Sig. (2-tailed) Kvinna Sammanboende/gift Singel
Långsiktigt sparande 16,94 15,53 0,423 0,059 *
Man Sammanboende/gift Singel
Långsiktigt sparande 15,60 15,55 0,596 0,932
Kön Man Kvinna
Finansiell bildning 8,49 8,17 0,011 0,083 *
Man Sammanboende/gift Singel
Övertro 7,92 8,39 0,115 0,123
*** 1 procents signifikansnivå ** 5 procents signifikansnivå * 10 procents signifikansnivå